Inlägg från: Nostalgity |Visa alla inlägg
  • Nostalgity

    Bf April 2021

    Hej hej! Spanat in i denna tråd ett tag men inte kommit till att skriva!

    Jag är 31 år, väntar mitt 4e barn, 2a tillsammans med min man, han har 2 andra barn sen tidigare också. Jag har en dotter på 8, en son på 12 och en liten son på snart 2 år. Bf 17 April , är i vecka 7+0 idag.

    Har grymt svullen mage, diffust illamående ibland, ömmar till i brösten ibland.

    Någon av er som väntar med att ringa för att skriva in sig? Jag känner bara att det är ett himla väntande i dessa tider på allt....så varför ha bråttom? Jag vill enda inte gå på första hälsosamtalet..besöket efter det är ju typ i vecka 12, vilket är om ca 5 veckor. Så tänkte ringa bm om 2-3 veckor.

    Förra graviditeten hade jag grymt mycket besvär! Blev gravid efter 2 års försök och 4 missfall. Var sjukskriven hela tiden pga smärta i rygg och bäcken. Hade stora blödningar titt som tätt. Slutade med att jag födde en gosse på 4,2 kg...ambulans till fl och 22 min senare var han ute. Det är de jag oroar mig för nu....vi har 30 min till sjukhuset, plus att vi måste vänta in barnvakt...hur ska vi hinna? Planerat kejsarsnitt ? Någon mer som är orolig såhär tidigt?

  • Nostalgity
    Anonym (Mjao) skrev 2020-08-29 08:18:55 följande:

    Nostalgity - vilken graviditet du har varit m om. Har dock inte samma erfarenhet, jag hoppas bara nu att m barn nr 3 så ska FL gå fortare... mina ha hållt på så länge. Men hoppas det blir bättre för dig denna gång.!!!

    Jag har ringt in, mest för att jag tänker att de har nog uppbokat lite. Jag bad dock om att inte behöva gå på ngt hälsosamtal så slapp det. V 11 har jag min inskrivning. Tänkte det va rätt sent då jag ska göra kub oxå vilket jag tänker bör vara runt 13. Men jag vet inte...vad man glömmer alltså. 7 år sedan förra graviditeten och har ingen koll på när man gjorde vad...


    Min första och andra graviditet var helt normala, lite foglossning men inge allvarligt. Första barnet tog 8 timmar på sig på bf+13, andra barnet 3,5 timma på 37+6 och tredje kom med raketfart på bf+12. Så det är pojkarna i denna familj som är lite sega haha. Jag har aldrig gjort kub etc. Vet bara att vi fick ett tidigt ul vecka 12, förra gången, då dom startade nytt projekt i vårat län.

    Ja, då kanske man ska ringa lite tidigare ändå?
  • Nostalgity
    Angelicabon skrev 2020-08-29 10:00:25 följande:

    Jag vet inte om jag nojar i onödan över corona och allt som har med smittan att göra.. Men jag vet inte hur jag ska få min sambo att förstå riskerna med att vara ute på krogar och dricka öl med grabbarna. Vi är just nu i v. 9+3 och väntar våran första lilla ärta. Vi tycker så olika angående det här och det känns som att jag oroar mig för mycket över att han på något sätt ska få smittan och smitta mig. Han ser det som ofarligt att vara ute på krogen eftersom du blir tilldelad bord osv, jag själv har inte varit ute på krogen sen i februari i år så jag vet inte hur det är. Han jämför krogen med vårt jobb och säger att det är större risk att man smittas på jobbet än på krogen men på jobbet är det inga som kramas och hälsar så som man gör på krogen när man träffar folk man kanske inte ser så ofta.. Har ni något tips på hur jag ska få honom att förstå att man kanske inte ska springa på krogen nu (även om gravida nu inte är i någon riskzon) eller ska jag bara ge upp och låta han springa som han vill? Tidigare idag vid en diskussion sa han "jag vet hur läget är men vi får inte glömma bort att man måste ut och göra saker också". Men måste man ut??? Kan man inte träffas hemma ett samlat gäng å ta några öl?? Alltså hjälp. Jag blir ju nästan galen på mig själv, nojar jag för mycket angående smittan eller??? //Angelica


    Vår familj lever som vanligt och gör det vi vill. Vi har inte direkt närkontakt med någon när vi är ute bland folk. Och den kontakt som sker, sker också i jobbet...jobbar som lastbilschaufför och har därmed väldigt mycket kontakt med olika folk. Jag tycker gott att din karl kan få gå ut på krogen, men att han måste förstå din oro...kanske han kan vara extra noga med närkontakt med andra?
  • Nostalgity
    Angelicabon skrev 2020-08-29 11:37:31 följande:

    Tack för ditt svar! Okej vi jobbar på lager och det är klart man kommer nära varann när man ska plocka samma kolli men jag vet ju hur nära hans grabbar är när de hälsar på varann ute och hans tjejkompisar kramas gärna när de möts ute på krogen vilket man inte gör på jobbet,Där står man på sin truck åtminstone 70-100 cm avstånd från varann...men men.. Får försöka få honom att förstå min oror. Vill han gå ut och roa sig "sista tiden" medan han kan så får han väl göra det. Blir ju bara värre om jag håller honom hemma mot hans vilja antar jag...


    Träffas han regelbundet sina vänner så ser jag ingen ökad risk för något. Ja haha att hålla Karln "i koppel" brukar inte vara populärt...ofta får det motsatt effekt hehe
  • Nostalgity
    moder_jord skrev 2020-08-31 20:03:23 följande:

    Kikar in i denna tråden då min BF är 2/5 men förmodligen kommer födsel landa i april då jag kommer få planerad kejsarfödsel lite innan bf när 2 tidigare barnen är snittade. Ville bara skriva då jag känner igen ditt alias från då jag väntade barn nr 2. Från BF september 2018 gruppen. Vad kul att ni också väntar igen. Grattis!

    Förstår att du har oro efter en sån upplevelse. Är det något Du kan få stöd hos MVC att prata om inför förlossningen?

    Vi har 2 h till BB och hade sån oro för livmodersruptur Med 2:an pga har EDS bindvävssyndrom och blivit akut snittad tidigare och inte ihopsydd med vetskapen om mitt bindvävssyndrom. (Därav ärrvävnad som förmodligen inte är så hållbar i livmodern och inte lika troligt håller värkarbete) Så fick beviljad planerat snitt. Dels pga tidigare trauma, rädsla och lite pga mitt bindvävssyndrom. (Hade mycket oro under HELA andra graviditeten pga allt sånt och nyligen fått veta jag hade hypotyreos.) när det finns förlossningstrauma i bagaget är det inte konstigt oro dyker upp. Hade enorm ångest sista tiden innan vi valde snitt tillslut. Lite i sista stund.

    Eftersom planerade snittet var så lugnt och fint så har jag nog landat i något annat nu. Så förlossningen känns inte längre skrämmande. Inte än i alla fall.


    Nämen hej! Ja jag känner igen ditt alias också! Ja...vi fick vår son 24e sept, så det stämmer med gruppen hehe

    Nämen, vilka saker du får dras med! Förstår att du vill ha planerat!

    Jag vet inte hur mvc ställer sig till planerat snitt? Jag har fött vaginalt utan större komplikationer innan, alla gångerna...så jag vet inte om man kan få planerat snitt pga oro att föda innan man kommer fram?
  • Nostalgity
    moder_jord skrev 2020-08-31 21:49:50 följande:

    Vi fick våran 4,3 kg dotter 25:e sep -18. Så det var nära. (Extra glad vi valde snitt då hon var över 1 kg större än första. hade förmodligen blivit akut snitt igen annars ändå. Hon hade inte rymts. )

    Vet inte heller om det går att få snitt för det?. Men kan gå att få samtal kring sin rädsla till att börja med. Det kanske kan hjälpa att få prata om det med MVC och lägga upp en plan som känns trygg om inte annat?


    Till o med vikten var nära oss hehe. Vi fick en på 4,2 kg!

    Jag känner att ingen plan känns trygg förutom planerat snitt. Jag vet vilken panik jag hade inombords förra gången då han kunde kommit i ambulansen. Och då bodde vi inne i stan o hade endast 15 min till BB. Nu bor vi på landet, 2,5 mil till BB....jag ska nog ringa för inskrivning snart och se hur möjligheterna ser ut för kvinnor nu för tiden att välja själv hur man vill ha det?
  • Nostalgity

    8+0 idag...nu går vi in i vecka 9! Shit alltså. Jag har inga symptom att tala om sådär...bara grymt svullen mage ibland, magen funkar inte som den ska och jag har bara illamående när magen är tom.

    Detta är mitt 4e barn, med sonen som är född -18 så mådde jag illa heeeela tiden! Från start. Det enda som hjälpte var att äta...så de första 12 veckorna gick jag upp ca 5 kg haha. Nu tror jag inte att jag har gått upp något än. . . O det tackar jag för. Har lite att ta av från förra graviditeten hehe. Dock inte överviktig sådär!

    Hur har ni det med symptom, hur mår ni och vilken vecka är ni i?

  • Nostalgity

    Hej alla!

    Är i vecka 9+3 idag. Mår också illa bara på tom mage, annars inga symptom. Svårt att förstå då jag varit illamående mer de andra barnen. Var på ul idag....såg hjärtat slå, huvudet, kroppen och en liten fot! Sååå liten men så utvecklad! Hon fick det dock till 9+0 , men exakt datering såhär tidigt med ul är svårt sa hon.

  • Nostalgity
    S9191 skrev 2020-09-16 05:24:03 följande:

    Har också inga symptom, känns så konstigt...var på UL 8+0 och såg ett hjärta slå för två dagar sen men ändå jag kan känna av är trötthet på kvällarna och ibland lite ömma bröst, inget illamående alls. Är så orolig för att jag inte har några symptom.

    Första barnet så vet inte riktigt hur man ska må heller haha.


    När jag väntade mitt första barn så hade jag inga symtom fram till vecka 14, fick reda på att jag var gravid när jag var i vecka 12...vid vecka 14 kom illamåemde, extrem trötthet etc. 2a graviditeten kom tröttheten och illamåendet på en gång vid vecka 5! 3e graviditeten likaså. Nu..4e gången känner jag som sagt knappt nånting!

    Har du sett ett hjärta slå så försök njuta av att du inte har symptom! För hur man mår är väldigt olika och inget är konstigare än det andra. Jag är glad att jag mår bra denna gång, för jag vet vilket helvete det är att vara förlamad av trötthet och hur mycket psykiskt det tar på en att vara illamående heeeela tiden i flera veckor!
  • Nostalgity
    Jinthry skrev 2020-09-16 19:38:04 följande:

    Hejsan!

    Antar att det är dags för mig att hoppa in här! Jag plussade för några veckor sedan, men har varit så osäker på om vi verkligen orkar med ett till barn så snabbt inpå. Vi har idag en kille på 11 månader, som ska bli storebror 29/4 enligt ultraljud. Det här barnet var inte alls planerat.. Jag har så mycket stress och dåligt samvete redan över att vår lilla kille kommer få dela uppmärksamhet med en liten, när han själv inte kommer vara mer än 1.5 år. Hur tänker ni andra här som kommer få barn tätt inpå?


    Hej! Sitter eller satt, i liknande situation som dig. Våran yngsta är dock precis 2 år. . . Men vi har 2 andra barn också på 8 och 12 år. Har dåligt samvete för att barnen inte får den tiden dom säkert vill ha...sen yngsta kom. Och så får alla 3 ännu mindre tid om vi behåller nr4 som beräknas komma 17/4.

    Jag tänker såhär...att det dåliga samvetet finns nog där oavsett ålder på tidigare barn... och i början kan man (oftast) lägga ifrån sig bebisen när den sover, som de ofta gör. Och så kan man ha bebisen i vagn etc om man besöker lekparken eller på en filt bredvid om barnet vill leka på golvet hemma. Sen när mannen är hemma t.e.x efter jobbet så kan man ju passa på att umgås ensam med de andra/den andra...antingen mamman eller pappan. Man kommer på ett sett att få det att funka. Huvudsaken är ju att man inte förbiser barnets behov och gör sitt bästa för att uppfylla det, att man gör barnet delaktigt och förklarar varför man gör si och så.

    Vi vet inte om vi orkar en till, men nånstans inom mig vill jag tro att vi gör det!

    Hur kom ni fram till att behålla? Om ni har kommit dit?

    Vi har tid för kirurgiskt på måndag, då v.11+2 ....men känns som jag kommer avboka tiden....
Svar på tråden Bf April 2021