Han vill men inte jag

Behöll fast jag inte ville och pappan ville. Klarade inte göra abort. Det sabbade vår relation och alla mina livsplaner. Men älskar mitt barn såklart. Därmed inte sagt att det blir så för alla, för vissa blir det säkert bra.

Hur man ska tänka? Jo man ska tänka utifrån sig själv, och barnets bästa! Och barnets bästa är att slippa bli fött, för du vill inte ha det! Så gör abort och förklara för pappan att man kan inte sätta barn till världen bara för att den ena av er vill det. Det är ju fint att han vill ha barn med dig, men då ska det väl bli när ni båda vill, annars blir det bara problem, särskilt för barnet men även er vuxna.

Hej!

Jag förstår att du befinner dig i en tuff situation. Det är ett stort ansvar att ta hand om ett barn, men det är också något mycket underbart och fantastiskt.

Du har mål som du vill nå, du nämnde till exempel att du vill få ihop kontantinsats till hus, men såklart kan du göra detta även om du har barn. Tycker det är viktigt att kvinnor vet att barn inte hindrar dem från att nå sina mål och ambitioner.

Det är din kropp och ingen annans. Det måste din kille finna sig i så är det bara.

Hur kan du påstå att barnets bästa är att inte bli fött? Min mamma blev oplanerat gravid (med mig) och ville inte behålla sitt barn (jag). Men det slutade med att hon behöll mig. Detta har hon själv berättat för mig, och om du vill veta varför hon valde att i sista sekund inte göra abort så kan jag förklara det.

En människas värde grundar sig inte i vad föräldrarna tycker om honom/henne, alla människor (inklusive ofödda människor) har människovärde just för att de är människor. Det är inte någons bästa att bli dödad i moderlivet. Jag fick en möjlighet att leva och få en framtid, och det kommer jag alltid vara glad och tacksam för.

Och om du inte blivit född, hade du då blivit olycklig över det? Nej, såklart inte. Är TS inte redo och inte vill ha barnet kan det mycket väl vara i barnets bästa att hon gör abort. Det är helt okej.

Jag skulle inte levt då... Vilket betyder att någon hade tagit ifrån mig mitt liv och min framtid. Precis som jag har rättigheten att leva nu så hade jag den då, när jag ännu var i min mammas moderliv.

Jag skulle inte levt då... Vilket betyder att någon hade tagit ifrån mig mitt liv och min framtid. Precis som jag har rättigheten att leva nu så hade jag den då, när jag ännu var i min mammas moderliv. 

Abort är aldrig det bästa för varken kvinnan eller barnet. Jag säger inte att hon befinner sig i en enkel situation, men jag vill påminna om att det finns hjälp och stöd som hon kan få. Det finns exempelvis hjälp i form av ekonomisk hjälp eller socialt stöd, om det är vad just hon behöver. Adoption är även ett alternativ, och man kan få hjälp i adoptionsprocessen.

All heder till dig som faktiskt verkar iaf ta hänsyn till vad den andra föräldern till detta barn har för åsikt i ärendet.

Med detta sagt så kan jag tyvärr inte råda åt något håll.
Hade du presenterat samma åsikt när det är fadern till barnet som inte vill?

Är det fortfarande helt ok och det bästa för barnet om det är fadern till barnet som inte känner sig redo?