Inlägg från: Henrie |Visa alla inlägg
  • Henrie

    ÅNGEST över valp omplacering!

    Usch, jag känner igen mig. Skaffade hund när jag var mammaledig med 4:e barnet. Efter något år blev situationen ohållbar då mitt ena barn blev sjuk, hade fortfarande små barn och min man jobbade mycket. Vi lämnade bort hund på prov - nya familjen ville behålla, medan jag ville ha tillbaka. Min man tyckte det var bäst att låta hunden bo kvar hos nya familjen och jag var arg och så ledsen. Saknade hund varje dag i ett år och efter mycket mycket vånda, osäkerhet vågade jag till slut skaffa ny valp. Nu har jag även en kompis till nya hunden - är så tacksam över att jag fick en ny chans, älskar dom så mycket och kommer aldrig göra mig av med dem. Så min slutsats, ibland kommer livet emellan och det blir inte som man tänkt - huvudsaken är att man tänker på hundens bästa, även om det innebär ett nytt (bra) hem.

  • Henrie
    EvilNala skrev 2020-07-25 17:44:38 följande:

    Är du seriös?!?! Stackars stackars valp, tack och lov att den fick komma till någon annan. Vad hade du väntat dig? En valp är en bebis. Snälla, skaffa aldrig något annat djur.


    Hallå eller.... Det finns väl ingen som är perfekt - har du aldrig i ditt liv begått ett misstag? Du hör väl hur ledsen och ångerfull ts är - vad får du ut att strö salt i hennes sår? Hon är redan ledsen och det säger väl mycket?? Nej, usch för personer som vill trycka ner någon som redan ligger
  • Henrie
    EvilNala skrev 2020-07-26 15:32:31 följande:

    Man läser väl på ordentligt innan man tar ett så stort beslut som att skaffa hund. Att de kissar inne och kräver massor av tid är inte direkt något konstigt, förstår man inte det är man inte redo att ha hand om en levande varelse


    I dom bästa världar gör man saker helt korrekt... Och ja, att skaffa valp är stort ansvar och man behöver tänka över beslutet noga och ta reda på allt ansvar som rör att vara hundägare. Men det jag reagerar över hur många har behov att trycka ner någon som redan känner sig dålig - ts vet redan att det inte blev så bra och har stor ångest över det - ingen behöver påminna henne om misslyckandet. Jag tror personligen inte att ts köpte en valp som hon trodde att hon senare inte skulle klara av, hennes mål var nog att det skulle gå bra. Det visade sig senare att det blev för mycket trots allt. Ja, synd om valpen - men att strö salt i sår, hjälper nog varken henne eller valpen. Huvudsaken är att valpen får ett nytt tryggt där den får stanna. Så varför tala om för ts att hon är sämre än vad hon redan känner sig? Vad är syftet?
  • Henrie

    [quote=80546423][quote-nick]LedsenMama skrev 2020-07-26 21:37:22 följande:[/quote-nick]Nej såklart inte till varje pris! Men det är vad mitt hjärta önskar! Jag vill att hon ska komma tillbaka hem![/quote

    Mitt råd till dig är att prata igenom saken med din man, är ni inte överens avråder jag dig att ta tillbaka valpen - det kan annars bli en grej ni i framtiden kan bråka om. Men om ni båda vill ha tillbaka den och är stensäkra på ert beslut med allt ansvar och jobb det innebär - ta hem den. Får valpen sedan ett föralltihem hos er, kommer det nog att bli bra. Det finns nog valpar som fått bo hos andra en liten tid pga tex sjukdom, olyckor osv,, och klarar sig fint om den får ett tryggt fortsatt liv hos sina ägare. Men tänk över beslutet noga och inte för länge. Du vet nog vad som är rätt i ditt hjärta utan att behöva ta skit här

  • Henrie
    Mortiscia80 skrev 2020-07-27 15:47:12 följande:

    Skillnaden är att TS är totalt oerfaren med hundar och det där paret är, om jag minns rätt, väldigt vana vid hundar, så bara där har du en stor orsak till varför hunden har det bättre där. Sedan har vi ju det att TS haft totala psykiska sammanbrott av att ha hunden en enda ynka vecka (!), förutom olämpligheten att ha ett djur om man inte ens klarar av så kort tid så kan det ha varit skrämmande för valpen att vara i ett sånt hem. Även om TS inte varit utåtagerande så känner naturligtvis valpen av den tryckta och stressade stämningen.

    TS och hennes familj är i nuläget inte alls lämpade att ta hand om en valp, den ska absolut inte dit igen om man ska se till vad som är bäst för valpen och vad som är bäst för familjen. Man kan inte bara skaffa en valp som försökskanin och lära sig längs vägen, de verkar ju helt ovetande kring de mest grundläggande sakerna att ta hand om en hund, helt oförberedda. Det har redan kommit väldigt bra förslag om att vara dagmatte till att börja med och det kan vara bra för att känna på lite grann hur det kan vara, men den där hunden ska absolut inte tillbaka, för allt vad humanitet och empati heter!


    Du har ingen aning om ts lämplighet.... Alla har barn för första gången, hundägare för första gången.... Ts kanske reagerar som en nyförlöst mamma kan göra med depression, stress osv - ska mamman dömas så hårt som vissa gör här och tvingas adoptera bort barnet? Nej, ts verkar ledsen över beslutet och tar nog bara tillbaka valpen om hon mot förmodan ändå skulle känna sig redo. Jag fattar inte, folk här är så hårda och besserwisser, ni har ingen aning om hur ts funkar och varför hon reagerade så här. Herregud, ge människor en ny chans och bete er inte som om hon hade begått värsta brottet. Alla gör fel ibland, så även ni
Svar på tråden ÅNGEST över valp omplacering!