ÅNGEST över valp omplacering!

Som hundägare måste jag självfallet avråda någon som uppenbarligen inte ska ha hund från att skaffa hund. Jag skaffade min hund (en oerhört svår och envis ras) tillsammans med mitt ex men vi bröt upp omgående för att han inte förstod att en hund är en levande varelse som kräver hängivenhet och helt plötsligt stod jag där själv med en valp samtidigt som jag studerade 200%. Jag visste sedan tidigare att det krävdes mycket av mig som hundägare och inte minst med denna ras som generellt sett inte rekommenderas som förstagångshund då rasen är så svår. Det var tillfällen jag ville slita av mig håret (och det finns fortfarande de gångerna), men trots att jag var ensam med hunden och trots att jag studerade 200% skulle jag aldrig kunnat lämna bort honom. Jag vrider och vänder istället på mitt liv för att kunna ge honom det han förtjänar. Jag valde exempelvis att studera hemifrån för att kunna ge honom all min tid, jag avstår från internationella resor och reser istället till fjäll där han kan få vara med, jag avstår från mycket i livet för att kunna ge honom det han behöver. Man tänker till innan man skaffar hund och man måste inse att skaffa hund kommer att förändra hela ens liv. Det är inte bara en "rolig sidogrej".

TS kunde inte hantera pressen och hade då inte ens haft hunden en längre period förrän hon lämnade bort den. Är man redo för hund ger man inte upp bara sådär. Är man redo för hund inser man att den som valp kommer att kissa inne, att det kommer att vara påfrestande och att en hund är en levande varelse som förtjänar 100 procentig hängivenhet och inte är något man lämnar bort när det blir jobbigt. TS är inte mogen för hund med sin nuvarande livssituation och att tro att en valp kan flyttas fram och tillbaka mellan olika hem utan att ta skada är inte bara oansvarigt utan väldigt egoistiskt. Som hundägare blir jag oerhört upprörd.

å din man är långt ifrån ensam. Han är däremot stark som inte lever ut sina lustar. Att dessutom erkänna det för sig själv och dig är starkt. Och om jag vore du så skulle jag alltid hålla ögonen öppna, jag skulle inte släppa ner garden för med internet så är det bara ett klick bort och så har han gjort ett övertramp

Jag är av den radikala uppfattningen att nästintill alla män tänder på tjejer som genomgått puberteten. Inte aktivt och det är absolut inte alla som lever ut detta. Men hade det kommit till kritan och hade man radat upp ett gäng män framför en naken yngre tonåringar så hade dessa män fått erektion. Det ligger i mannens natur. Och nu talar vi alltså om tjejer som genomgått puberteten, inte småbarn.

(Olivia)

Absolut att Olivia rätt - flertalet män oavsett ålder - skulle reagera sexuellt på potentiellt tillgängliga unga tjejer, men alla tillstår det inte - tabu! - och långtifrån alla lever heller inte ut sin sexualitet gentemot tjejerna. Flertalet visar alltså inte att de är sexuellt attraherade, döljer det ordentligt.

Värre är då de slemma typer som tror att de själva är attraktiva för dessa tjejer och beter sig därefter. Jagar aktivt efter tjejerna. Män med mage, grådaskigt skägg, taskiga tänder som fiffats upp med alldeles för vita fasader och ibland alldeles för ungdomliga kläder. Om någon tjej lockas av detta är det i regel tjockleken på plånboken som lockar.
Gubbsjuka kallas det visst!