Inlägg från: Anonym (Kvinna) |Visa alla inlägg
  • Anonym (Kvinna)

    Orolig över vad som händer

    Vad var det för situation?

    Jag vet inte hur jag tagit det om han sagt så till mig: att ni inte ens är ett par, säger taskiga saker, distanserar sig.
    Det är inte okej någonstans.

    I början av vårt förhållande så hände en sak som gjorde att min man ville ha lite tid men vi pratade med varandra ändå, vi träffades dock inte.
    Det var en bestämd tidsram och sen skulle vi bestämma.
    Vi är tillsammans idag.
    Men hade han gjort som din "kille"?
    Då hade vi inte varit det.

  • Anonym (Kvinna)
    Anonym (Mhm) skrev 2020-08-04 10:03:25 följande:
    Det var inte särskilt taskiga saker. Men är man överkänslig pga situationen så kan jag förstå att man upplever det så. Däremot blir man ju fundersam på om TS är kontrollerande och hur svåra pms-besvären är. Det är ju något killen ska leva med om han väljer att stanna i relationen.
    Läs längre ner då från TS.

    PMS:en går förhoppningsvis att göra något åt.

    Särskilt kontrollerande är hon dock ej.
  • Anonym (Kvinna)
    Anonym (förvirrad) skrev 2020-08-04 10:40:07 följande:

    Har varit öppen om min PMS från början. Berättat hur den är och hur jag mår. Allt för att köra öppna kort så tidigt som möjligt. Har även varit noggrann med att säga att jag jobbar på det varje dag för att det skall bli bra. Dvs. det är ingen nyhet för honom plus han var stöttande och har funnits där när jag vart nere. Då detta är egentligen är mitt största problem..nedstämdhet och känslig. Kan gråta åt vad som helst och behöver tydlighet o lite extra närhet ibland.


    Denna händelse är en isolerad sak....Det handlar om en resa som han och hans vänner pratat om med mig om i flera månader. Att jag skulle med på den under semestern...såg framemot den. Sedan när jag vet att den skall ske inom kort..nämner han inget om det längre..vet bara att den är lite framflyttad. Sedan under en konversation med annan under en lunch får han frågan vad han skall göra under sommaren och säger att han ska åka på denna resan nästa vecka..Jag har alltså inte fått veta något. Jag frågar honom och han säger att det inte är bestämt riktigt och vi kan prata om det sedan.


    Jag frågar då inte mer om det och dagarna går. Han har spenderat natten hos mig och nästa morgon säger han att han åker på den där resan imorgon och då skall han passa på att berätta för sitt ex om mig. För tydligen är det hennes födelsedag och de skall fira henne o bo i hennes lägenhet..Därav är inte jag inkluderad..för han har inte lyckats berätta något för henne ännu.. Jag blir såklart ledsen och känner mig exkluderad o ville att han skulle hanterat de på ett annat vis och iallafall berättat för mig om situationen..inte bara vart tyst när han vet att jag varit inräknad och bara säga hej då. Jag blir tyst och känner mig lite chockad....Han blir ledsen o börjar gråta och känner att han bara gör allting fel..o säger att han har svårt för motgångar..jag håller om honom o vi släpper det...och vi tar iaf avsked på ett bra vis..

    Kände mig sårad när han åkte och här eskalerar de då hela situationen känns konstig. Känner mig inte prioriterad. Och är allmänt nere när han åkt och han känner att jag stressar honom till att berätta det för hans ex då jag frågar om han sagt något ännu första dagen..De hade han inte och skall vänta tills efter hennes födelsedag...sedan sista dagen där skriver jag och frågar igen och skickar att jag hade mått bra om han sa de så snabbt som möjligt..


    Detta är situationen...
    Vi bråkade inget här..inte efter heller...utan vi sågs en del o hade kul o planera saker..bokade resan... Utan hans "det känns inte 100" kom fram veckor senare...

    Kan även tilläga att han känt att jag inte litat på honom då jag frågat saker som varför vissa av hennes saker finns kvar i lägenheten ex...för mig är de bara en ny situation när ett EX är fortfarande närvarande och har ärligt känt mig försiktig..sedan har han varit tydlig med att jag säga om det är något jag tänker på så han kan dementera det för han vill jag ska känna mig trygg...


     Aja nu är alla kort lagda..jag skulle inte själv kalla mig kontrollerande.. "situationen" blev mer intensiv pga av att jag var känslig och blev sårad innan.


    Det med firandet är inte ok tycker jag.
    Han har ju dessutom ljugit hela tiden?
    Vilselett dig gällande resan, tror aldrig att det var meningen att du skulle med.
    Och bo i hennes lägenhet?
    Tillsammans med henne?
    Det är inte att vara kontrollerande att säga nej till det.

    Min man hade nycklar till sitt ex för att vattna hennes blommor vid behov, det var helt ok för mig.
    Men skulle han sova där?


    Jadå hade vi haft något att prata om.
    Rejält.

    Dumpa.

  • Anonym (Kvinna)
    Anonym (förvirrad) skrev 2020-08-04 14:33:26 följande:

    Jag har inget problem eg. med resan o att de skulle fira henne.. De var runt 10st personer som sov i lägenheten..


    Problemet jag har är att han inte berättade om de ändrade planerna och hans tankegång.. Det var jag mest sviken över... 


    Tror allt det var tanken att jag skulle med. Vi pratade om boka eget boende men många folk ställde in så de blev en mindre tillställning än vanligt..plus han hade väl tänkt att han skulle träffat henne tidigare o fått chansen.


     


    En sak jag verkligen inte släppa är att han kastade ur sig "vi är inte ens ett par än...vi har inte träffats länge"..känns som han försöker förminska oss..kallar mig kontrollerade för att lättare lämna mig.....eller för att rättfärdiga något han gjort? Otroligt sårande. Gett allt av mig till honom...att åka på resan ihop betydde något för mig..när han tog min hand på restaurangen o titta in djupt i mina ögon med massa värme...det betydde något..

    Kan verkligen inte släppa hur defensiv och kall han var mot mig igår..


    Nu skall han ju komma hem till mig ikväll för att prata ut o "göra en plan"..Och ju mer jag tänker tillbaka på hur jag var känns det som mitt beteende, även om jag kunde hanterat de bättre och kanske inte skrivit meddelanden som lätt misstolkas..inte gör mig till en kontrollerade person..Jag var känslig och ledsen..jag menade inte att stressa honom att berätta...men pga av mitt meddelande valde han att berätta för henne i en stressad situation. Han skrev typ - "nu blev de konstigt o stressat men nu är det gjort"...de var inte mitt mål. Jag skrev alltså "det hade känts bättre för mig om du sa de så snart som möjligt" för jag verkligen ville få honom att förstå att de hade fått mig att må bättre i denna udda situationen.. inte att han MÅSTE säga nu på språng..och kontrollera honom till det.

    Tycker de blir väldigt hårda ord o orättvist att säga du är kontrollerande..och du har inte bevisat motsatsen för vi har inte träffats så mycket...när alla våra misstolkningar skett över sms....när vi ses är allting toppen eg...


    Ja han har ljugit och undanhållit.
    Behandlat dig illa.
    Gett dig taskiga epitet.

    Och du är kontrollerande?


    NI ska göra en plan?


    Min plan: dra åt fanders gubbskrälle.

  • Anonym (Kvinna)

    Men gud, skit i honom.
    Du är ju rätt långt ner på hans prioriteringslista, hade fan kokat om jag varit du och sagt att vi behöver inte ses alls.
    Tack och hej.

Svar på tråden Orolig över vad som händer