IVF hösten/vintern 2020
Hej
Måste bara skriva av mig lite. Sitter inne på toaletten och gråter. Har just missat att kunna göra en frysåterföring pga att jag fått urinvägsinfektion natten innan. Nu fick jag veta ikväll att min lilla syster med 7 år skall ha barn i vår, de tänkte bara, tja vi provar lite om.vi kan få ett barn nu i coronatid då de passar bra då man ändå är hemma så mycket. Vi har försökt i flera år och nu ivf behandlingar sen i feb.
Jag känner mig just nu bitter och misslyckad. Kan inte glädjas fullt ut med dem. Jag ler jag kramas men samtidigt hugger en bitter avundsjuka i bröstet och jag känner mig som askungens elaka missunsamma systrar eller något. Är det normalt frågat jag mig, knappast men jag tror de flesta i detta forum kan relatera presis till hur jag känner just nu..
Kan berätta veckan innan, då ovetandes att jag var gravid, innan testdagen fick reda på en kollega på jobbet är gravid, och ganska långt i gravditeten va hon också. Jag blev helt förstörd för jag hade testat tidigt och det var då negativt och få reda på något sånt tog verkligen hårt på mig ja grät på kontoret och kunde inte hålla tårarna borta. Tyvärr slutade det hela efter ett pluss på testdagen, ett MA vid ultraljudet. Inte nog med de så en vecka efter cytotec kuren så får jag reda på att en till kollega är gravid... blev en del tårar där med kan ja säga..