IVF hösten/vintern 2020

Har haft UL nu och det fanns 12-13 äggblåsor som var 11-16 mm stora, bra utveckling enligt läkaren. Ska dit på lördag igen och sen blir ÄP någon gång mån-ons.

Det är min första, bor i Stockholm! Du då? Lycka till idag!!!

Det låter lovande !! :) hoppas att det är ngt som delar sig och växer där inne. Håller tummarna för dig!

Jag hoppar in här.

Jag och min partner har försökt sen oktober 2018. Började med Letrozol september 2019 och nu är vi igång med ivf, korta protokollet.

Gonal-f 150 i tre dagar sen 125. Idag hade jag första vul och det finns 14 äggblåsor på 10 mm eller mer. Nytt vul ska göras på måndag. Läkaren ville även höja dosen till 150 på Gonal-f igen.

Är det fler än jag som har en väldigt likgiltig inställning till om det ens blir något barn? Det är liksom lite som att jag har kopplat bort känslorna från processen så mycket som möjligt för att orka stå ut. Jag zoomar ut och tänker att det här är en kort period av ett förhoppningsvis långt liv för att inte gå under.

Hej 
Kom in på denna tråden och ville bara önska er alla lycka till var ni än är i er behandling. Jag vet det är svårt, men var glad, tänk positiva tankar, ta hand om dig själv. 
Min historia började för 6år sen...två färska försök som inte tog sig, men resulterade i 3 st i frysen. En av dom visade sig vara en liten flicka som snart fyller 5 år.
Vi är nu inne på syskonförsök och återföringen ska ske på måndag. 

Oj, så lika vi är! Har också försökt sen oktober 2018, började med letrozol i december 2019. Tredje dagen på första ivf, samma dos som dig :) Har första ultraljudet på måndag.

Jag tror du känner så för att skydda dig själv <3 man lever så mycket mellan hopp och förtvivlan. Jag tror allt kommer vara värt det när vi fått våra efterlängtade barn.

Oj, så lika vi är! Har också försökt sen oktober 2018, började med letrozol i december 2019. Tredje dagen på första ivf, samma dos som dig :) Har första ultraljudet på måndag.

Jag tror du känner så för att skydda dig själv <3 man lever så mycket mellan hopp och förtvivlan. Jag tror allt kommer vara värt det när vi fått våra efterlängtade barn.

Jag hoppar in här.

Jag och min partner har försökt sen oktober 2018. Började med Letrozol september 2019 och nu är vi igång med ivf, korta protokollet.

Gonal-f 150 i tre dagar sen 125. Idag hade jag första vul och det finns 14 äggblåsor på 10 mm eller mer. Nytt vul ska göras på måndag. Läkaren ville även höja dosen till 150 på Gonal-f igen.

Är det fler än jag som har en väldigt likgiltig inställning till om det ens blir något barn? Det är liksom lite som att jag har kopplat bort känslorna från processen så mycket som möjligt för att orka stå ut. Jag zoomar ut och tänker att det här är en kort period av ett förhoppningsvis långt liv för att inte gå under.

Vad skönt att höra att du är i samma situation. Jo det nogTack för svar! Och så skönt att höra att någon är i samma sväng.

För oss är det min pco som ställer till det. Min sambo har tydligen superspermier. Vet ni vad det är som inte fungerar så bra för er?

Kan även tillägga att jag är tacksam över att jag inte mår illa av sprutorna. Jag mådde verkligen helt blä av Letrozolen.

Äggplock just klart. Dom fick ut ett endaste ägg från nio blåsor. Så antingen är det guldägget med stor G eller så blir det inget av det här...:/ Försöker tänka positivt men skulle ljuga om jag sa att jag inte kände mig nedslagen. Funderar på om någon någonsin lyckats med bara ett ägg??