Min GAD eller min Sambo som stressar mig?

Även om man har problem med tex GAD så kan ju den påverkas av yttre faktorer. Jag fick stor orosproblematik i samband med långvarig för hög stressnivå på jobb mm. Jag ahr en tendens till oro även i normalfall men den tendensen påverkades något enormt av mitt övriga mående/övriga situation.

Så det behöver inte vara antingen eller. Det du behöver fundera över ärväl vad som är viktigt för dig. Om du har gått i terapi för gad gissar jag att du jobbat med värderingar och kanske även med livskompass? Och kanske också kartlagt vad som ger dig energi respektive tar energi. Om du i te gjort detta rekomenderar jag att du gör det. Har du gjort det tidigare kanske det kan vara läga att endera göra en "uppdatering" eller att "mäta" din nuvarande situation mot din livskompass och fu dera över vad du behöver, vad duär beredd att kompromissa kring och i så fall hir.

Jag har ingen GAD och är frisk som en nötkärna men jag tycker ändå det låter ganska jobbigt som du har det. Jag älskar att göra saker med min partner men även jag skulle nog tycka att jag behövde lite mer space, än vad du har. Sex varje dag skulle jag inte orka, även om jag kanske skulle vilja - jag hinner helt enkelt inte ladda om så fort och få lust - även utan stress. 

Så, jag tycker du ska lita på din magkänsla här och inse att du inte mår helt bra pga din miljö, så att säga (där din partner är en stor del av miljön som ni har skapat tillsammans) , kanske bättre att vara särbo? 

1. Dricker du koffeindrycker?
Sluta med det i några månader i så fall, och se vad som händer med sömn och ångest.

2. Hur äter du- kan du ha någon vitaminbrist? Ta t.ex. Enomdan multivitamin i en månad för att se om du upplever någon skillnad. Om det känns bättre så ta dem sedan ett par gånger i veckan för att underhålla, inte jämt. Och om det verkligen känns skillnad, t.ex. att domningar upphör, ta kontakt med läkare för att försöka reda ut VAD det är du får brist på. Kanske det hade räckt med bara magnesiumtabletter eller så.

3. Tränar du? Att åtminstone gå en promenad 30-60 minuter om dagen och ta djupa andetag kan förbättra din sömn och ditt allmänna välmående. Känns det mycket så börja med 10 minuter och öka 5 minuter varje gång. Installera Runkeeper och välj promenad, känn dig duktig när du har gjort det du behöver.

4. Sex varje dag låter väldigt intensivt om du inte ens mår bra och om du inte vill det så mår du givetvis dåligt av det också. Prata om det och säg att det inte kommer att hända varje dag, och det får vara bra så för en tid nu.

5. Skriv hälsodagbok, jag använder Excel. Sätt en siffra varje dag 1-10 för hur du allmänt mår, och anteckna vilka besvär du har med din kropp och när du har mens. Om man har smygande besvär som blir värre över lång tid är det viktigt att kunna berätta hur det har varit och ungefär när det började för läkarna, för att de ska förstå och sätta rätt åtgärd. 
Och när du ändrar på saker så anteckna det, t.ex. träning och start för vitamintillskott. Ibland kommer man på saker efter en tid som kan vara svåra att inse om man bara "lever på" utan att dokumentera.

Ni behöver en större säng om ni ska sova i samma.

Det verkar kanske extremt, men exakt sådär kände jag innan jag flyttade från min sambo, och känslan av att ligga i en säng helt ensam var fantastisk. Ett rent, tyst rum, utan snarkningar och ångest. fantastiskt.

Nu hade vi andra problem i relationen också, han hade likt din partner ingen behov av ensamtid alls, men han ville heller aldrig ha sex och var svartsjuk.

Förstår absolut att du blivit invaggad i detta sjuka förhållande. Då ser man inte riktigt hur sjukt det är. Din sambo är skadlig för dig. Man ska aldrig känna att man måste ha sex. Vad händer om du säger "nej, jag har ingen lust"?.

Och ta plats, sov på soffan om det känns bättre. Låt ingen förminska dig i ditt eget hem

Du inser att sambon är problemet va? Kan du göra slut? Eller kommer hen straffa dig?