Otacksamma barn

Barn är inte tacksamma, speciellt inte i den åldern.

Att ha en trotsig 3-åring och 6-åring i lilla puberteten är nog värre än en trotsig 3-åring och ett halvsyskon i puberteten (ville ibland slänga ut båda på en gång)

Bara att andas och acceptera att ibland är föräldraskapet den mest otacksamma roll som finns

Men visst är de söta när de sover ;)

Har du nån gång visat att du är ledsen för deras beteende?
När är de nöjda? Vad krävs för det?

Vad gör du när de gnäller?

Jag sa alltid åt mina barn på skarpen om de t ex gnällde över att de fick pannkakor (som jag vet att de gillade)

Varför regerar barnen hela familjen? Det är du som är förälder.

Naturligtvis måste barnen få ha åsikter och tycka olika än du, men man får inte bete sig hur som helst.

Öva på att tala med dem med bestämd röst, inte arg, men bestämd, i många situationer är det du som förälder som talar om vad som gäller, det är inte barnen som bestämmer.

Räkna de fina stunderna. Lägg energi och fokus på dessa stunder.

Vi har haft perioder då vi inte har kunnat göra någonting utan sammanbrott, gnäll och tjafs. Jag bestämde mig för att det inte skulle få förstöra hela utflykten eller aktiviteten, för då hade vi inte kunnat göra någonting. Det går att ha en lyckad dag med lite gnäll, eller till och med en hel del skrik. Och då är jag av naturen ganska långsint så det här var något jag fick ta ett aktivt beslut för hur jag skulle uppföra mig. Kaffe hjälper.

Ett neutralt påpekande om att vi visar respekt och uppskattning i vår familj och sedan fokus på något annat. Och ta upp grundläggande regler för fint uppförande och vilka förväntningar ni har på dem innan. Inte för att det kommer att få det tråkiga uppförandet att försvinna, men det stoppar in det i rätt fack och banar vägen för att de ska lära sig med tiden. Barn uppför sig så bra de kan var det någon som sa. 

Och låt hela familjen öva på tacksamhet genom att till exempel ta upp dagens höjdpunkter vid läggdags. Föregå med gott exempel.

När de gnäller säger jag oftast till dem men det brukar inte hhälpa eller så blir det bara värre å eskalerar. 3.5 åringen lyssnar inget å sågter man sig emot henne så blir hon bara hysterisk å allt blir 100 ggr värre. Tyvärr har jag skämt bort dem under åren å de fått det mesta de vill ha. Så felet är ju mitt men vet inte hur jag ändrar det nu. Märker tydligt att mina barn inte uppför sig som andra barn när vi är iväg.

Skulle vilja ta hjälp av någon som är expert för som vi har det nu är inget kul alls.

3.5-åringen kan jag förstå, men 6-åringar ska kunna känna tacksamhet om man sätter sig ner och förklarar.