• CarolineG

    Han änkeman

    Förlåt redan nu om detta blir långt...

    Jag känner mig som en sån otrolig dålig människa.
    Min sambo förlorade sin fru i cancer för nu 10 år sedan. De har två barn tillsammans. Vi blev tillsammans för snart tre år sedan.
    Nu till min hemska känsla som jag bara måste få ur mig...
    Jag känner mig svartsjuk på henne. Det är henne han valde att skaffa barn med, gifta sig och köpa hus. De hade varit tillsammans i många år och hon var hans ungdomskärlek.
    Jag vill gifta mig men det vill inte han, han ville inte det med henne heller säger han men det gjorde de när hon var sjuk. I början när vi blev tillsammans så hade jag inga som helst problem och kunde själv gå till graven. Detta har kommit smygandes.
    Det känns som om jag kommer tvåa när det gäller allt med känslor. Jag vet att han älskar mig men att han älskade henne mer.
    Jag vet att detta låter knäppt och sjukt men jag kan inte få bort det. Jag har försökt prata med honom men detta förstår han ju såklart inte alls.
    Jag valde själv att gå ifrån min man och att jag inte alls vill ha något med honom att göra och att min sambo är verkligen min stora kärlek, men då vet jag ju att jag inte är hans.
    Detta är så jobbigt! Jag vet som sagt hur illa detta låter men jag kan inte heller förklara det bättre. Han pratar inte ofta om henne eller går till graven så jag borde inte känna som jag gör men jag gör det ändå. 
    Jag blir ledsen in i själen....

    Ville bara få ur mig detta...vill helst inte ha några onödiga kommentarer utan skriv i så fall om ni känner igen er eller har tas och tankar...

  • Svar på tråden Han änkeman
  • Bravo81

    Förstår att det känns så. Tror att i början så var du så kär att du inte tänkte på exet osv.

    Har hört att folk säger att man romantiserar förhållandet som var när någon går bort, att man ser personen som en moder Teresa, de hamnar på en pidestal. Är inte alls konstigt att du känner som du gör, men du behöver hjälp att bearbeta dina känslor och tankar. Tycker nog att ni ska gå och prata med någon så ni kan få hjälp att förstå varandra. Risken annars är att du håller allt inom dig tills det brister och någonstans inom dig så vet du att inget blir bättre av det. Prata med honom och be han följa med för din skull så ni kan prata öppet och ärligt så ni får en nystart och du ro.

    All lycka till dig

  • Magical

    Har du pratat med någon annan om detta? Det här kan vara svåra saker, man kan liksom aldrig "tävla" med någon som inte lever längre (och risken är att man förstorar upp saker när man tänker på det), men tycker inte du ska tynga mannen med detta. Säger han och visar, att han älskar just dig så måste du lita på det. Risken med din osäkerhet är väl annars att er relation försämras av den. Därför tänker jag att du borde prata med en terapeut för egen del, hur du ska hantera att han har en avliden partner och dina tankar kring henne (och deras relation). 

    Han älskade henne då, men han älskar dig nu - kan du inte lita på det? Han har ju valt dig, men han kunde säkert ha valt någon annan men det gjorde han inte, för han ville ha just dig. 

  • elalaroné

    Du ska ha ett stor klapp på axeln för att du lyfter detta tabu-ämnet! Finns fler i din sits.
    Eftersom din sits är så pass unik oh man kan liksom inte "tävla" mot någon som är död bör du prata med en psykolog om detta, för att få perspektiv.
    För det kan ju vara såhär: att han helgonförklarar henne och får dig hamna i skuggan. Det kan faktiskt vara så.
    Eller så tolkar du in saker som inte finns och själv helgonförklara henne typ "han skulle faktiskt gjort det för henne" eller "hon var ju så mycket bättre på mig i bråk" 

    Du behöver få upp trådarna.
    Sedan tycker jag verkligen att du pratar med din sambo om detta och ligger problemet hos båda: gå till parpsykolog. Hans trauma kan omedvetet påverka hans känslor och tankar fast han inte önskar det <3

Svar på tråden Han änkeman