Han änkeman

Förstår att det känns så. Tror att i början så var du så kär att du inte tänkte på exet osv.

Har hört att folk säger att man romantiserar förhållandet som var när någon går bort, att man ser personen som en moder Teresa, de hamnar på en pidestal. Är inte alls konstigt att du känner som du gör, men du behöver hjälp att bearbeta dina känslor och tankar. Tycker nog att ni ska gå och prata med någon så ni kan få hjälp att förstå varandra. Risken annars är att du håller allt inom dig tills det brister och någonstans inom dig så vet du att inget blir bättre av det. Prata med honom och be han följa med för din skull så ni kan prata öppet och ärligt så ni får en nystart och du ro.

All lycka till dig