Chefsamtal

Krångla inte till det. Tänk ut vad du vill ha sagt och tänk ut olika scenarium. Tex Hur du helst vill jobba, vad som skulle fungera, vad som inte fungerar osv.

Skriv en lapp med stödpunkter så du inte glömmer något.

Lycka till.

Vill verkligen inte förringa ditt mående men.
Du kanske ska se dig om efter annat jobb. Att du inte får ihop din vardag kan ju inte läggas på AG. 
Dom flesta har det tuft under småbarnsåren och vi har en fantastisk välfärd i Sverige där man får vara hemma med barn lääänge, gå ner i tid, vara hemma för VAB, subventionerad barnomsorg.
När jag jobbade inom vården var det många som inte fick ihop vardagen för dom hade aldeles för mycket privata grejer.
1 kollega sa fullt allvarligt att vi andra måste förstå att hon kan inte göra lika mycket som oss andra för hon hade 4 barn som hon måste ta hand om när hon kom hem och då behövde hon mer energi kvar än vi andra som bara hade 2 barn. 
En annan kollega var tvungen att sluta tidigare på fredagar för dom hade så stort umgänge så antingen var dom bortbjudna eller skulle dom ha gäster på fredagskvällen och det krävdes förberedelser.

Nej men precis att jag inte får ihop min vardag ligger inre på mitt jobb. som du märker är jag intr bra på att prata eller prata BRA om hur jag mår. tro mig jag letat jobb som en tok. Men i min lilla by finns de inte så bra med jobb som i storstäder så man får ta de som finns medans msn söker jobb. men vill göra de bästa av situationen. Vet bata inte hur jag ska prata med mitt jobb på ett bra sätt utsn att dem ser mig som en belastning.

Strunta i det känslomässiga. Säg vad saken gäller och vad chefen kan göra åt saken. Sen får chefen ta ställning till ett eller flera lösningsförslag.

Jag vet inte hur din chef har det men jag har kommit att uppskatta "pang på rödbetan" allt mer. Det tar minst tid.

Över lag brukar jag försöka att bifalla folks önskemål om det är praktiskt genomförbart. Men är man mycket besvärlig så ligger det ju en i fatet framöver. Folk som gör sitt jobb utan att trassla uppskattar man mer. Allt för besvärliga personer vill man bli av med.

Man har förståelse för barn, familj, sjukdomar och allt det där. Men ni ska inte tro att man är dum i huvudet. Man märker rätt snabbt vilket virke folk är gjorda av.

Håll dig till det faktamässiga. Du har ett läkarintyg som anger dagtid, peka på det och gräv inte ned dig i ångestproblematik och känslor. Var tydlig med vad du vill, vill du jobba 100% dag eller 75% och ta några 18-19 timmar?