”Rättvis” ekonomi somgifta

Javisst kan det vara så, men det kan finnas olika anledningar till att man inte äger eller kan köpa ett hus tillsammans och det kan gå bra ändå.

Ja och jag hade i ts mans ställe inte velat flytta ihop under de premisserna.

Men oavsett vad man tycker om dwn delen ska han förstås betala för sina egna löpamdw utgifter.

Jag ser två varianter. Antingen är ni en familj och då ska all egendom delas lika, liksom alla utgifter och inkomster. Eller så äger du dina grejer, han sina grejer, och du ansvarar för dina inkomster och utgifter och han för sina. Gå in och tittar på vad varje barn beräknas kosta per månad, så betalar du för dina 2,5 barn och han för sitt 0,5 barn, eller så betalar du totalt 3,5 och mannen 1,5 av alla utgifter rakt av.

Det blir nästan alltid problem med ekonomin när bostaden är enskild egendom och när det finns särkullsbarn. Det gör mig alltid lika mållös att ekonomin inte är genomdiskuterad och överenskommen och löst innan man flyttar ihop och/eller skaffar fler barn.

Hur stora är de löpande kostnaderna för huset i relation till matkostnaderna? Han borde stå för hälften av de löpande huskostnaderna men bra mycket mindre för maten.

Han ska också betala för ert gemensamma barn övriga utgifter, hälften.

Hur gamla är barnen? Får du inte underhåll?

Vad gäller resorna borde han kunna bidra. Menar du att han varken betalar något på biljetterna eller t ex mat på plats? Vill han verkligen resa?

Jag kan faktiskt förstå hans synpunkt att spara, du har ett värde i ett hus, det har inte han och skulle ni separera kan han behöva ha ett kapital, likaså när han blir äldre. Han ska självklart inte smita från löpande utgifter, men hans prioritering är inte så konstig.

Enskild egendom och särkullsbarn krånglar till det och ?rättvisa? kan betyda nästan vad som helst. En rimligt generös inställning från bägge parter underlättar.

Man kan ju vända på det TS man verkar ju inte vilja betala för något och det går ju inte ihop om han ska äga halva huset.

Ja TS man verkar också vara lite knepig, givetvis så ska han vara med och betala för resor och gemensamma utgifter.

Jag anser ju att man tar alla pengar och använder dem som gemensamma, men jag vet att många ser det som extremt åt andra hållet.

Egna barn ska respektive förälder betala för, inte den andra. Det kallas föräldraansvar.

Sen är det ju hennes hus, varför ska hon sälja halva det till honom? Inte ovanligt att bonusfamiljer spricker och då har hon i alla fall huset. Lite försiktig ska man absolut vara.

Det står att dom har äktenskapsförord.

Jag tycker att det är självklart att han ska betala sina löpande kostnader som drift av huset resor, sitt barns kläder, sin försäkring mm.

Om han skulle äga halva huset anser jag naturligtvis att han ocmså ska betala för halva huskostnaden.

Hur är drt att vända på det jag skrev?

I sådana där rådgivningsspalter brukar det stå att man inte ska betala kostnader och underhåll för en ägd bostad som man inte också har ett ägande i.

Det är kanske inte orättvist från början men det blir orättvist över tid, att medverka till den andres värdestegring utan att få del av den vid en försäljning.

Men sen förstår jag också att det kan bli ogörligt om den ene äger en stor gård eller annan dyr fastighet, kanske även denna har ärvts och skall lämnas vidare inom släkten med förbehåll eller så.

Ni måste helt enkelt diskutera er fram till en lösning. Men om du vill ta ett snack med banken själv först så kanske de kan ge tips om hur ni kan lägga upp det?