Inlägg från: Anonym (Hencucken) |Visa alla inlägg
  • Anonym (Hencucken)

    Är det på tiden att godhetsnarkomani börjar klassas som en psykisk sjukdom?

    Jag tycker att godhetsknarkandet har gått för långt. Är det dags att beteendet börjar klassas som en psykisk sjukdom?  

    Jag har märkt att en del människor i min omgivning och även en del man läst om på via medier verkar må dåligt. I jakten på att känna sig goda och duktiga, i jakten på beröm och uppmärksamhet, är de benägna att göra vad som helst.
    Är det inte att de ska ge bort sina barns sparpengar så är det att de ska fylla sina familjehem innefattande småbarn med livsstilskriminella, papperslösa flyktingar,   narkotikamissbrukare eller eu migranter. Och är det inte något av de så ska de ut på Black Lives matters demonstrationer och som representanter för svenska folket hålla tal för svarta svenskar, vilket slutar med kaos och att de blir utskällda av samma personer de ska hålla tal för:
    https://www.familjeliv.se/forum/thread/80453822-svenskt-godhetsapostel-forsoker-spela-hjalte-under-blm-protest-blir-kaos-och-brak

    Jag tror som sagt att detta är ett patologiskt beteende. Jag tror att de här individerna mår mycket dåligt inombords och skulle behöva hjälp. Jag tror att deras konstiga och farliga beteende som ofta utmynnar i pinsamheter, ekonomiska förluster, förstörda familjer är något de borde få hjälp för. Jag tror att beteendet har blivit mycket vanligare i västvärlden de senaste åren. På samma sätt som grunden till lungcancer oftast är rökning, så är grunden till Godhetssyndromet de skamkänslor och den propagandajournalistik som befolkningen i väst dagligen matas med. Detta i kombination med en känsla av otillräcklighet skapar en sjukdom.

    Jag vill slutligen lägga till att detta inte är en tråd som handlar om invandring generellt, svartas rättigheter eller rasism. Tråden handlar om den psykologiska aspekten gällande Godhetssyndromet. Inget annat.

    TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2020-09-08 15:13
    Eller fenomenet med att sluta föda barn och leva barnfri, eftersom det är skadligt för miljön.

    TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2020-09-08 15:13
    Eller fenomenet med att sluta föda barn och leva barnfri, eftersom det är skadligt för miljön.
  • Svar på tråden Är det på tiden att godhetsnarkomani börjar klassas som en psykisk sjukdom?
  • Anonym (Hencucken)
    Anonym (???) skrev 2020-09-08 15:21:36 följande:

    Så du menar att det är en psykisk sjukdom att inte vara egoistisk utan faktiskt ha ett intresse av att stötta de svaga i samhället och världen? 
    Tänk om ingen gjorde något av det du räknar upp, om alla bara tänkte på sig och sitt eget. 


    Bra fråga. Jag tror att det är skillnad mellan att sunt vilja hjälpa till och bidra, och att lida av godhetssyndromet. På samma sätt som det är skillnad mellan att äta sunt och att ha anorexia.

    Jag menar att det patologiska godhetssyndromet generar skada för en själv eller ens omgivning, på ett sätt som inte är sunt. Man använder exempelvis sina barns sparpengar eller sin sambos gemensamma besparingar för välgörenhet, eller att man sätter sina barns säkerhet i fara genom att låta okända män som ofta är farliga/instabila bo tillsammans med de i deras hem. Jag tror inte drivkraften är att vilja bidra till en bättre och sundare miljö. för vill man det så börjar man med sin omgivning och sina närmaste. MEN när man försakar sig själv eller andra för att vara god, så har det med psykisk sjukdom att göra.   
  • Anonym (Hencucken)
    Anonym (???) skrev 2020-09-08 15:21:36 följande:

    Så du menar att det är en psykisk sjukdom att inte vara egoistisk utan faktiskt ha ett intresse av att stötta de svaga i samhället och världen? 
    Tänk om ingen gjorde något av det du räknar upp, om alla bara tänkte på sig och sitt eget. 


    Godhetssyndromets symtomlista:

    * Du känner skam som inte är befogad.
    * Du känner ångest som inte är befogad.
    * Du börjar känna ett behov av att synas och höras, få uppmärksamhet.
    * Du börjar visa godhet på ett sätt som är överdrivet och inte är i relation till din livssituation och socioekonomiska förhållanden. 
    * Du börjar i din jakt på uppmärksamhet att äventyra din egen säkerhet, och din omgivnings.
    * Du utsätter dig själv för förnedrande och pinsamma situationer.
    * Dina handlingar betraktas som konstiga av din omgivning.  
  • Anonym (Hencucken)
    Mrs Moneybags skrev 2020-09-08 15:37:09 följande:
    Hur många känner du som gör dessa saker?

    Personligen har jag aldrig hört talas om någon sådan person. 
    Två i min egna bekantskapskrets och flera som jag läst om via media.  

  • Anonym (Hencucken)
    Anonym (Samarit) skrev 2020-09-08 15:43:47 följande:
    Jag har aldrig stött på det här. Känner du alltså många som drabbats?
    Jag känner två familjer. Den ena familjen har fått sina barn att ge bort sparpengar i form av veckopeng. Den andra familjen som har småbarn låter suspekta vuxna(milt uttryckt) bo tillsammans med deras familj. Hur kan det ens vara tillåtet?

    Men sedan har man ju tagit del av 100 tals fall via media. Inte minst killen i Göteborg som gjorde bort sig när han skulle hålla ett brandtal och be om ursäkt för alla svenskar, till svarta demonstranter under en BLM demonstration, vilket slutade med att han blev bortjagad. Honom upptäckte jag via familjeliv. Och jag länkade till tråden. Eller alla familjehem med småbarn som tar emot flyktingungdomar som är 17-25 år gamla.    
  • Anonym (Hencucken)
    Anonym (Samarit) skrev 2020-09-08 15:50:28 följande:
    Oj, det är ju fyra stycken av 10 miljoner svenskar. Närmast en pandemi!

    Men skämt åsido, det är klart att det inte är bra om folk mår dåligt. Jag känner delvis igen fenomenet från en miljöorganisation jag var med i tidigare. Där fanns ett par stycken som funkade så, fast för naturen istället för mänskligheten. Det slog liksom över, deras vilja att inte vara naturen till last och de slutade äta som de borde. Men detta var alltså två personer av flera hundrs och det var snarare en ångest/ och ätstörningsproblematik som tog sig det uttrycket.

    Jag tror med andra ord inte att det är godheten och generositeten som är något problem utan känslan av att själv inte vara värd något, och det är knappast en ny diagnos.
    Läs min symtomlista.
  • Anonym (Hencucken)
    Anonym (J) skrev 2020-09-08 16:00:04 följande:
    Att äta sunt har inget med anorexia att göra. Är snarare motsatsen till det..
    Med sunt menar jag att man inte äter för mycket, att man tränar och rör på sig. Att man är sparsam med socker och snabbmat, Att man äter mer grönt osv. Mindre kött. Men det kan slå över och bli överdrivet. Antingen anorexia eller annan ätstörning som ortorexi. .
  • Anonym (Hencucken)
    Lönnsirap skrev 2020-09-08 20:21:41 följande:

    Självklart ska inte människors önskan att göra gott klassas som sjukdom! Är det överhuvudtaget något problem?

    Är inte problemet snarare att det är svårt att hantera vissa situationer, särskilt när man själv inte kan föreställa sig att alla inte alltid vill väl.

    Jävligt löjligt att gissa att folk som vill göra gott skulle vara drivna av ångest och sjuka! Skärpning!

    Personligen tycker jag hellre att vi skulle försöka bota folk som slåss, våldtar, luras och blåser andra. Det är det onormala i vårt samhälle.


    Det handlar inte om att det ska klassas som en sjukdom att hjälpa till och bidra med något. På samma sätt som det inte ska klassas som anorexia om du vill gå ner i vikt och leva mer hälsosamt. Men det är överdriften som ska klassas som en sjukdom. När det blir för extremt. När du försökar dig själv och tar andra med ner i fallet.

    Om du exempelvis vägrar skaffa barn eftersom du vill rädda miljön, då är det sjukligt och irrationellt. Finns en del förvirrade miljönissar i Sverige som börjar resonera så. De kan inte tänka sig att skaffa 1 barn, samtidigt som det kommer hit invandrare som ofta skaffar 4-10 barn. Då är det bara stört. 

    Eller när du ska gå ut på en BLM demonstration i Sverige, och hålla tal å alla svenskar vägnar för folk som inte ens har bett om att ha dig där. Vilket ju resulterade i att personen blev bortjagad.

    Eller när du har en småbarnfamilj och du ska agera familjehem för grovt kriminella 18 åringar.   


  • Anonym (Hencucken)
    Anonym (Wtf) skrev 2020-09-08 21:00:56 följande:

    Bara användandet av ordet godhetsknarkare gör att tråden inte är att ta på allvar.


    Varför inte? Ordet godhetsknarka innebär och är en beskrivning av en person som har ett osunt och överdrivet behov av att visa godhet. Personen vill helst att andra ska se det, och gärna bli uppmärksammad för sina bravader. Att godhetsknarka är att vara beroende av känslan, som uppkommer då du offentligt framställs som frälsare.  
  • Anonym (Hencucken)
    Anonym (Kvinna) skrev 2020-09-09 12:04:24 följande:
    Nu verkar du störa dig väldigt mycket på andra människor som inte är som dig.

    kan du ge ett exempel, en artikel eller liknande, om någon människa som inte skaffar barn enbart pga miljön? Och som inte är ett skämt, ironi, eller liknande.

    (som tex om jag får kritik för mitt flygande utomlands för nöjes skull, svarar jag att jag iaf inte har några barn för att tysta kritiken mot mig)


    https://www.lundagard.se/2020/01/20/en-klimatmotiverad-barnloshet/

    https://underbaraclaras.se/2019/01/21/riktiga-miljohjaltar-skaffar-inte-barn/


    https://www.etc.se/klimat/ska-vi-skaffa-barn-mitt-i-klimatkrisen

    http://mittgronasamhalle.ratata.fi/blogg/article-64747-419487-att-skaffa-eller-inte-skaffa-barn-i-hallbarhetens-namn?offset_64747=40
Svar på tråden Är det på tiden att godhetsnarkomani börjar klassas som en psykisk sjukdom?