Är det på tiden att godhetsnarkomani börjar klassas som en psykisk sjukdom?

Bra fråga. Jag tror att det är skillnad mellan att sunt vilja hjälpa till och bidra, och att lida av godhetssyndromet. På samma sätt som det är skillnad mellan att äta sunt och att ha anorexia.

Jag menar att det patologiska godhetssyndromet generar skada för en själv eller ens omgivning, på ett sätt som inte är sunt. Man använder exempelvis sina barns sparpengar eller sin sambos gemensamma besparingar för välgörenhet, eller att man sätter sina barns säkerhet i fara genom att låta okända män som ofta är farliga/instabila bo tillsammans med de i deras hem. Jag tror inte drivkraften är att vilja bidra till en bättre och sundare miljö. för vill man det så börjar man med sin omgivning och sina närmaste. MEN när man försakar sig själv eller andra för att vara god, så har det med psykisk sjukdom att göra.