Elvii91 skrev 2020-10-14 09:11:58 följande:
Ja, vår bm gjorde samma för mig, berättade också att kurator fanns och vissa dagar känner jag att jag borde gå och pratat och andra dagar så känns det jobbigt att sätta ord på saker och inkludera andra..
Jag vet inte men jag har iaf insett att jag blir mer ledsen än glad av att testa tidigt. Denna månad får vi se dock eftersom att jag inte tagit äl-test så vet jag ju inte när mensen kommer och då kan det ju bli att jag tänker att mensen är sen fast jag kanske bara har haft sen äl.. Haha.
Jag har inte berättat för någon men känner nu att jag börjar luta mer och mer åt att jag kanske ska berätta men det känns samtidigt som att det är en så intim och personlig sak att berätta. Har ni berättat?
Ja, samma här. Många vänner som är gravida eller redan fått barn..
Så är det verkligen! Nu är det vår och ?alla som har kämpat länge?s tur att bli gravida.
Ja, jag vart ju där idag, och jag är en som har väldigt svårt att öppna upp och tyckte det var svårt, men kuratorn var väldigt bra. Tror att jag kommer testa gå dit iallafall en gång till och se :)
Håller med dig att det är sjukt svårt, man vet inte vad man ska säga. Men dem ställer ju ganska mycket frågor om man själv inte vet vad man ska säga riktigt. Jag tänker att man iallafall inte förlorar något på att prova, och dem har ju tystnadsplikt så.
Vi har inte berättat för någon i familjen alls, varken att vi fick missfall för 2 år sedan eller denna kampen, endast några få vänner som vi ventilerat med. Det är skönt att ha någon eller några som vet, då det är sjukt tungt att bära på tycker jag. Dessutom slipper sambon attackeras av alla mina funderingar och tankar, hehe.
Så känner du att du har en nära vän du tror kommer kunna stötta så rekommenderar jag att berätta, kändes väldigt skönt för mig att lätta på hjärtat. Är ju vissa som inte riktigt förstår, men att ha någon som lyssnar på dina tankar är skönt!
Sambons föräldrar är sjukvårdsutbildade, en jobbar på sjukhus och en räddningstjänsten, så dem är grymt snabba och duktiga med att läsa av folk, och vi tror att dem misstänker något. Förr kunde man få pikar, och det har vi inte fått på väldigt länge. Om det blir ivf kommer vi att berätta för dem, dels för att dem är fantastiska stöttepelare, samt att dem kan hjälpa ang sprutor osv om det skulle behövas. Tråkigt bara att "förstöra" överraskningen med att dem eventuellt ska få barnbarn i framtiden, tror dock inte dem lär tänka så, mest jag.
IVF är ju en helt annan historia och blir nog svårare att smyga med, så det får man väl lite se hur det går.
Jag fick iallafall mensen igår, har haft en sjuk pms senaste dagarna och varit så nedstämd... Gråtit en skvätt ikväll också, men imorgon är det förhoppningsvis bättre och vi tar nya tag!
Du är väl i äl-svängen nu? Känner ni er peppade? Heja er!! :)
