Fruns älskare

Resonerar du på samma sätt om man berättar för en vän att man vet att hans(hennes partner är otrogen?
Eller gäller det bara personer man inte känner?
För lika lite som man kan veta hur mottagaren av informationen kommer att reagera,lika lite vet du om vilka avsikter den som informerar dig har.

Det jag menar med det sista jag skrev är att lika lite som man kan veta hur mottagaren av information som otrohet kommer att reagerar på det,lika lite kan du veta p, informatören har för avsikt att hämnas eller bara berättar av omtanke.

Otrohet är ju inte alltid något som berättas i förtroende.
Det kan likaväl vara så att man råkar se sin väns partner med någon annan t ex.
Jag har själv varit i den situationen och valde då att först berätta för vännens partner att jag visste vad han höll på med och gav honom då chansen att berätta själv.
När han inte berättade så gjorde jag det.
Min vän blev först både arg och ledsan,men efter lite betänketid så var hon bara tacksam.
Jag har själv också fått berättat för mig om mitt ex otrohet.
Och jag var bara tacksam. Det gav mig chansen att själv få välja om jag ville stanna hos min sambo eller gå. Jag valde det sistnämnda.
Jag fick också veta att några andra vänner vetat om det utan att berätta.
Och det kändes som ett dubbelt svek.
Inte bara fick jag veta att min dåvarande sambo var otrogen. Jag fick även veta att mina vänner hållit honom om ryggen.
För mig är det inte en riktig vän som gör så.
Ärlighet varar längst.
Och både min väninna och jag är lyckligt gifta idag.
Så inget ont som inte har något gott med sig.

Hur vet du vilka TS avsikter är om du inte är tankeläsare?
Eller för den delen mina?
Jag blir minst lika spyfärdig på sådana som dig som tror dig veta hur andra människor tänker.
Du kan bara inte ta in att andra faktiskt kan bli tacksamma över att få sådan information?
Du tror att bara för att du inte tänker så så är det allenarådande?
Sådana som väljer att hålla tyst och låta sina vänner leva i en lögn,i kanske år efter år,är inga riktiga vänner.
Det är bara en fråga om egoism och feghet.
Och jag tror mig absolut inte vara allsmäktig på något sätt. Tvärtom.
Jag inser att andra inte tänker som jag. Till skillnad från dig.
Och jag respekterar det,utan att ta till personangrepp. Även om jag tycker det är fel.
Du resonerar som en som själv har varit eller är otrogen.

Hur kan du veta det?
Hur kan du veta att det inte skapar problem för andra att få veta att de har levt i en lögn i kanske flera års tid?
Återigen,du måste inse att det som gäller för dig inte gäller alla andra.
Hur förklarar du annars att t ex frun till TS älskare blev tacksam över att få veta?

Och varför ska den som är otrogen slippa undan allt ansvar för sina handlingar?
Varför ska den som väljer att berätta få skulden när den som har begått det största felet är den otrogne?
Lägg skulden där den här hemma.
Jag förstår inte heller hur man kan se sig i spegeln varje dag,fullt medveten,om att man ljuger för sin partner varje dag och vet att man kommer att såra densamme om/när sanningen kommer fram.
Och jo,otrohet har med saken att göra då det är orsaken till att TS överhuvudtaget valde att berätta.

Jag vet. Du har skrivit det tidigare. Men du resonerar ändå som en,
Varför tar du annars otrohet i försvar och anser det vara en bagatell att ljuga för och såra sin partner?
Jag har också integritet. Men jag har också empati,till skillnad från dig och andra som tycker det är helt ok att ljuga för och såra den man påstår sig älska.
Därför vill jag inte att mina vänner ska behöva leva i en lögn.
Och de flesta vill trots allt veta.
Så varför ska man gå efter undantagen för att skydda de som beter sig svinigt?

Ja,du hade definitivt inte tillhört min vänskapskrets heller. Det kan du vara lugn för,
Jag föredrar ärliga,osjälviska och empatiska personer i min närhet.

Det är din åsikt.
Om jag hade haft en underbar vecka med min man någonstans och sen fått veta att han varit otrogen hela tiden så hade den veckan känts betydelselös.
Det hade känts som att den inte hade betytt något för honom.
Som att jag hade kastat bort min tid på någon som inte bryr sig.
Hur kan man ens ha samvete nog att se sin partner i ögonen samtidigt som man ligger med någon annan bakom partnerns rygg?

Tror du den som är otrogen bryr sig om vilka konsekvenser det kan få för den h*n bedrar?
För dig är kanske otrohet ingen big deal. Men du måste inse att det kan vara det för andra.
Jag inser att du tycker det är jordens undergång att berätta för att skydda någon från att bli lurad och bedragen.
Men du verkar inte kunna ta att andra tycker annorlunda.

Så bara för att jag tänker annorlunda än du så måste det vara en efterhandskonstruktion?
Alla som inte tänker som du har fel?

Det där med tomten går inte ens att jämföra.
Det är en helt annan sak.

Och vilka tror du konsekvenserna blir för de 9 som vill veta,men fått reda på att de levt i en lögn,kanske under flera år?Det är skillnad för att det handlar inte om någon man delar sitt liv med och som man kanske har familj med.
Det är en slags saga som de flesta barn får berättat för sig.
Barn klarar också av att förstå att tomten inte existerar när de växer upp.
Det kan vara svårare att acceptera att den partner och den kärlek man trodde att man hade inte existerar.

Återigen,hur vet du hur andra tänker? Är du en tankeläsare?
Kan du svara på det eller är det bara vad du tror?

Jag är lika glad att slippa ha dig som vän.
För om ditt sätt att försöka minska risken för andra att råka illa ut är som du beskriver så vill jag inte ha dig varken som vän eller i närheten av mig eller min familj.

Så om du tycker det är helt ok att en person blir mobbad medans majoriteten tycker det är fel så är det ändå dig man ska rätta sig efter? 'För bara du har rätt?

Tomten och trasiga rep är inte heller jämförbara med otrohet. 
Så varför klaga på andras jämförelser när dina egna inte håller?

Var det inte du som skrev tidigare att alla som blir bedragna känner på sig att något pågår bakom deras rygg?
Hur går det ihop med att det man inte vet mår man inte dåligt av?