• Anonym (Orolig bonusmamma)

    Anmäla till soc?

    Lång historia kort. Bor med min sambo som har två barn sen innan. Barnen bor växelvis varannan vecka och föräldrarna har gemensam vårdnad. Barnens mamma har alltid varit hetlevrad och har mycket åsikter, lägger sig alltid i hur vi gör saker hemma hos oss, köper vi saker så är det alltid fel märke, modell eller storlek, och köper vi inget alls så är det såklart också fel. Hon vill själv alltid hetshandla saker och verkar använda det som en ursäkt för att ta kontakt med pappan, det rings eller smsas i princip flera gånger varje dag vilket han såklart är väldigt less på. Hon har själv ett nytt förhållande sen snart ett år, där den nya mannen också har tre barn som bor växelvis samma vecka som våra, med andra ord är det fullt hus där.

    Föräldrarna har försökt lösa konflikter genom samarbetssamtal på soc men då hon inte tyckte att det hjälpte avslutades samtalen efter typ 5 ggr. Äldsta pojken ville redan i somras byta skola till skolan som är där vi (pappan) bor men mamman vägrade gå med på det.

    Nu under hösten har det blivit problem med båda pojkarna på skolan, de är ofta involverade i slagsmål och pojkarna har berättat att mamman har sagt att man måste ju få försvara sig och att det är okej att ge igen, medan vi alltid kört på att det är aldrig okej att slåss och om nån är dum så ska man berätta det för en vuxen istället. Såklart blir pojkarna förvirrade, men mamman erkänner att hon sagt det och står fortfarande för det. Skolan har varit tvungna att ha krismöte för hur de ska hantera dem. Den äldsta vill fortfarande byta skola till den som är bredvid oss men hon vägrar för då får hon längre att köra.

    Den yngsta säger hela tiden att han vill bo heltid hos oss, vi har försökt stötta mamman att det är mamma och pappavecka som gäller för att man vill ju få den tid man kan med dem, men nu på senare tid med tanke på vad som händer börjar vi få ont i magen på riktigt varje gång han säger att han inte vill åka dit eller ringer till oss och vill komma. Den äldsta har berättat för skolan att det skriks mycket hemma (det blir stökigt hos mamman då de blir 5 pojkar samtidigt när de är där) och skolan upplever att han går runt och är arg inombords och det behövs väldigt lite för att han ska explodera. Vi hör i telefonsamtal hur hon skriker på barnen och kallar pappan fula saker medan vi vet att barnen hör, och är rädd att de ska känna sig skyldiga till att det blir bråk.

    Vi har undvikit att kontakta soc för vi vill inte att det ska tolkas som om vi vill smutskasta henne och vi vet att det skulle ta hus i helvete om vi gjorde det. Men jag börjar känna att jag skiter i om jag trampar henne på tårna, jag är på riktigt orolig över hur barnen mår och börjar känna att det bästa kanske ändå vore om vi fick enskild vårdnad, samtidigt som jag vill att barnen ändå ska få vara med sin mamma så mycket som de vill. Samtidigt vet jag att en sådan rättsprocess är lång och svår och det är tyvärr ännu svårare för pappor att bli trodda. Mammor vet bäst.... och ingen av oss vill egentligen inte dra det dit, men det känns som att det kanske skulle bli det bästa för barnen.

    Borde vi göra en orosanmälan? Vad annat/mer kan vi göra? Kom med alla råd ni kan ge.

  • Svar på tråden Anmäla till soc?
  • Anonym (Anonym)

    Det låter inte som en grund för socanmälan men däremot möte hos Familjerätten och försöka få till stånd att den yngsta ska få bo hos er. Frågan är hur gammal han är men myndigheterna brukar försöka ta tillvara barnens önskan. Om mamman krånglar kan ni så klart ta det till tingsrätten.

  • FuckGoggleAskMe

    Hon skriker på barnen, hon gillar inte det ni köper och hon tycker barnen ska försvara sig om någon slår dom? Tror inte Soc kommer att prioritera detta, de har nog fullt upp med barn som misshandlas och har trasiga kläder, medan föräldrarna super skallen av sig. 

  • Anonym (ooo)

    Hur gamla är barnen? JU äldre de blir, desto mer tas det hänsyn till deras önskemål, så om de inte är pyttesmå så kan det till slut bli så att ett skolbyte kan bli aktuellt, oavsett vad mamma säger. Men det kan vara en lång process dit. Det bästa är förstås att pappan igen försöker få fram samarbetssamtal. Vägrar hon så är det en bra grund för att gå vidare till advokat. Samarbetssvårigheter är i dag en av de vanligaste anledningarna till vårdnadstvister. Troligen vill väl inte mamman hamna i en sådan, så kanske kan hon hellre försöka tillmötesgå tex ett skolbyte för det barn som vill det, än att bli dragen inför domstol pga samarbetssvårigheter. 

    Så som du redan fått tips om, försök få med henne till familjerätten. Går inte det, kontakta soc om att det är så bråkigt hemma hos henne, att ni är roade över barnen. Om skolan tycker, så kan även den göra orosanmälan om de anser att det är bråkigt och oroligt kring barnen. 

    Sedan har du en lite förlegad åsikt om detta med mamma/pappa i rätten. Det har skett en förändring där senaste åren. Rätten ska se "könlöst" på fallen, så mycket som det går. Min man vann tex både boende och vårdnad mot sitt ex. Hon hade sagt precis som du "mammor vinner lättare" men det gjorde hon inte alls, då rätten såg igenom allt galet hon sa och hade gjort.

    Jag har en vän just nu som ligger i vårdnadstvist där hon yrkat på enskild vårdnad men pappan gemensam (som de har sedan tidigare). Just nu har vi ingen aning om hur det kommer gå men det har hela tiden känts som att utredningen "berömmer" pappan för de små saker de kan hitta med honom,  och försöker hitta anledningar till att de ska kunna fortsätta ha gemensam (vilket de inte borde ha, den här pappan är inte normal), men bara som exempel på att rätten inte dömer automatiskt efter kön. 

    Jag tycker pappan kan kontakta en juristfirma och berätta om läget, vad som gjorts innan, och fråga hur en advokat tycker man ska göra. Tipset vi fick när min man var i samma sits var att hitta en firma som förstås fokuserar på familjerätt men också brottmål, för det är ofta mer rutinerade advokater då (den min hade var toppen!). I varje fall stämde detta i vårt fall.

    Nu när barnkonventionen blivit lag lyfts barnens åsikter in mer och mer också. I en utredning hörs ju barnen också, så om nu något barn verkligen själv uttrycker att det vill bo mer hos er, ska det förstås fram.  

  • Anonym (ooo)
    FuckGoggleAskMe skrev 2020-10-18 19:47:39 följande:

    Hon skriker på barnen, hon gillar inte det ni köper och hon tycker barnen ska försvara sig om någon slår dom? Tror inte Soc kommer att prioritera detta, de har nog fullt upp med barn som misshandlas och har trasiga kläder, medan föräldrarna super skallen av sig. 


    Det kan i min mening, visst leda till utredning hos soc. Familjen verkar ju redan känd av dem också, eftersom de haft samtal där. 
    De kommer inte bry sig om småsaker men om de anser att det är en oroande miljö för barnen så måste de utreda. 

    TS, det kan krävas flera anmälningar för att det verkligen ska bli allvar så om skolan anser det är dags anmäla så är det inga fel. Pappan bör kunna kontakta skolan och utrycka sin oro kring bråkandet och den vägen försöka höra hur skolan tänker kring ev, anmälan. 

    Det går också att ringa anonymt till soc och bara be om råd. 
  • Anonym (Orolig bonusmamma)
    Anonym (Anonym) skrev 2020-10-18 19:34:58 följande:

    Det låter inte som en grund för socanmälan men däremot möte hos Familjerätten och försöka få till stånd att den yngsta ska få bo hos er. Frågan är hur gammal han är men myndigheterna brukar försöka ta tillvara barnens önskan. Om mamman krånglar kan ni så klart ta det till tingsrätten.


    Okej tack för tipset. Han är 8 år, vet inte om de kommer anse det som tillräckligt gammal?
  • Anonym (p)

    Det är din sambo som ska driva denna fråga och ta itu med detta.

  • Anonym (Orolig bonusmamma)
    Anonym (ooo) skrev 2020-10-18 19:50:58 följande:

    Hur gamla är barnen? JU äldre de blir, desto mer tas det hänsyn till deras önskemål, så om de inte är pyttesmå så kan det till slut bli så att ett skolbyte kan bli aktuellt, oavsett vad mamma säger. Men det kan vara en lång process dit. Det bästa är förstås att pappan igen försöker få fram samarbetssamtal. Vägrar hon så är det en bra grund för att gå vidare till advokat. Samarbetssvårigheter är i dag en av de vanligaste anledningarna till vårdnadstvister. Troligen vill väl inte mamman hamna i en sådan, så kanske kan hon hellre försöka tillmötesgå tex ett skolbyte för det barn som vill det, än att bli dragen inför domstol pga samarbetssvårigheter. 

    Så som du redan fått tips om, försök få med henne till familjerätten. Går inte det, kontakta soc om att det är så bråkigt hemma hos henne, att ni är roade över barnen. Om skolan tycker, så kan även den göra orosanmälan om de anser att det är bråkigt och oroligt kring barnen. 

    Sedan har du en lite förlegad åsikt om detta med mamma/pappa i rätten. Det har skett en förändring där senaste åren. Rätten ska se "könlöst" på fallen, så mycket som det går. Min man vann tex både boende och vårdnad mot sitt ex. Hon hade sagt precis som du "mammor vinner lättare" men det gjorde hon inte alls, då rätten såg igenom allt galet hon sa och hade gjort.

    Jag har en vän just nu som ligger i vårdnadstvist där hon yrkat på enskild vårdnad men pappan gemensam (som de har sedan tidigare). Just nu har vi ingen aning om hur det kommer gå men det har hela tiden känts som att utredningen "berömmer" pappan för de små saker de kan hitta med honom,  och försöker hitta anledningar till att de ska kunna fortsätta ha gemensam (vilket de inte borde ha, den här pappan är inte normal), men bara som exempel på att rätten inte dömer automatiskt efter kön. 

    Jag tycker pappan kan kontakta en juristfirma och berätta om läget, vad som gjorts innan, och fråga hur en advokat tycker man ska göra. Tipset vi fick när min man var i samma sits var att hitta en firma som förstås fokuserar på familjerätt men också brottmål, för det är ofta mer rutinerade advokater då (den min hade var toppen!). I varje fall stämde detta i vårt fall.

    Nu när barnkonventionen blivit lag lyfts barnens åsikter in mer och mer också. I en utredning hörs ju barnen också, så om nu något barn verkligen själv uttrycker att det vill bo mer hos er, ska det förstås fram.  


    Tack för utförligt svar! Barnen är 8 och 9 år. Vi har som vägt fram och tillbaka med huruvida en orosanmälan borde göras då det om sagt verkar vara mycket skrik och bråk, och barnen har sagt att mamman vid ett tillfälle bitit den yngsta (!) men det lät så absurt att man hoppas ju att det inte är så, men samtidigt verkar hon så labil emellanåt så det känns inte helt omöjligt heller.

    Men hoppas verkligen att det är så att det skett en förändring, har själv bara upplevt 2 manliga bekanta som fått kämpa i rätten, och där det tog flera år för den ena att få rätt till boendet, trots att mamman slog barnet. Den andra bekanta kämpar just nu i rätten så där vet vi inte utfallet ännu. Men det är skönt att höra att det ändå finns hopp för pappor.
  • Anonym (Anonym)
    Anonym (Orolig bonusmamma) skrev 2020-10-18 19:59:04 följande:
    Okej tack för tipset. Han är 8 år, vet inte om de kommer anse det som tillräckligt gammal?
    Tyvärr känns det lite ungt, men man ska inte ge upp hoppet för det. Låt honom föra sin talan, berätta sin sida av saken. Lägg till det skolans insikter, för de väger tungt i sådana här lägen. Hoppas ni kommer någonvart med det här.
  • Anonym (Orolig bonusmamma)
    Anonym (p) skrev 2020-10-18 20:02:47 följande:

    Det är din sambo som ska driva denna fråga och ta itu med detta.


    Det vet jag väl, den här tråden är ju mer för att fråga om råd för hur vi (och ja självklart framförallt han men vi kommer ju att hjälpas åt) kan ta tag i det på bästa sätt. Har du inga konkreta råd behöver du inte svara i tråden.
  • Anonym (p)
    Anonym (Orolig bonusmamma) skrev 2020-10-18 20:11:25 följande:
    Det vet jag väl, den här tråden är ju mer för att fråga om råd för hur vi (och ja självklart framförallt han men vi kommer ju att hjälpas åt) kan ta tag i det på bästa sätt. Har du inga konkreta råd behöver du inte svara i tråden.
    Mitt råd är att du låter din sambo driva detta
  • Anonym (Anonym)
    Anonym (p) skrev 2020-10-18 20:14:41 följande:
    Mitt råd är att du låter din sambo driva detta
    Jo men ts undrar HUR han ska kunna driva detta. Har du några förslag?
  • Anonym (p)
    Anonym (Anonym) skrev 2020-10-18 20:19:57 följande:
    Jo men ts undrar HUR han ska kunna driva detta. Har du några förslag?
    Men är det inte pappan som ska ta reda på detta och vara drivande i frågan?
  • Anonym (G)
    Anonym (p) skrev 2020-10-18 20:36:40 följande:

    Men är det inte pappan som ska ta reda på detta och vara drivande i frågan?


    Det kanske han är? Men han kanske inte lägger upp frågor på ett forum? Herregud. De båda två drabbas ju av detta. Självklart måste även hon kunna hjälpa till att finna en lösning
  • Anonym (Anonym)
    Anonym (p) skrev 2020-10-18 20:36:40 följande:
    Men är det inte pappan som ska ta reda på detta och vara drivande i frågan?
    Men det var väl liksom inte särskilt relevant. Frågan är, vad kan man göra i situationen. Kom med något konstruktivt eller starta en egen tråd där du kan diskutera vem som får engagera sig i barns välmående.
Svar på tråden Anmäla till soc?