Ni som har stulit någon annans man - säger inte samvetet någonting?
Nej, jag hade inget dåligt samvete. Vi är dessutom ihop nu snart 20 år senare, och nej det var inte barnens mamma.
Nej, jag hade inget dåligt samvete. Vi är dessutom ihop nu snart 20 år senare, och nej det var inte barnens mamma.
Japp, men då har du ju inte deltagit i själva handlingen utan bara sagt åt någon att att utföra den, det är snarare uppvigling än deltagande. Men en älskarinna gör ju betydligt mer än bara säger åt den otrogna mannen att vara otrogen, hon deltar ju även i själv handlingen, eller hur?
Det är ju inte så att hon säger åt Kalle att "nu ska du vara otrogen" och sen så går hon därifrån. Hon säger åt kalle att vara otrogen och sen deltar hon även i själva utförandet. Vilket i ditt exempel motsvarar att du säger åt Kalle att mobba Kajsa och sen deltar du i själva mobbningen.
Och eftersom du då deltagit så har du medverkat och då har du även ett ansvar för din delaktighet i konsekvenserna som drabbade Kajsa.
Visst, men det ligger väl ändå ett visst ansvar på tredje part att inte medvetet försöka sabotera, eller hur?
Jo jag har förstått att du tycker så och var och en får tycka vad man vill men begreppet delaktighet avgörs inte av vad man tycker utan av vad man gör. En person som deltar i ett mord går inte fri för att han tycker att han saknar ansvar.
Japp man kan aldrig tvinga någon att vara otrogen så det ansvaret otroheten ligger helt och hållet på personen själv, men den som deltog har ju oxå valt det frivilligt och det ansvaret ligger helt och hållet på personen själv. Ingen tvingade ju personen att delta i den andra otrohet.
Ja ansvaret för din otrohet ligger på dig, men ansvaret för den som deltog i din otrohet ligger på honom/henne. Det var ett frivilligt val som han/hon gjorde.
Hur du värdesätter ditt förhållande har inte med saken att göra, medverkan, deltagande, etc...har i sig ingen moralisk värdering, det säger helt enkelt att du hjälpte till att utföra något, sen vad det är, om det är moraliskt rätt eller fel kvittar. Du kan delta i att göra något glad och du kan delta i att göra någon ledsen med deltagit har du gjort oavsett och du bär ett ansvar för det.
Ja ansvaret för ert förhållande ligger på er, men om du ordnar en fest för din man med hjälp av någon annan så ligger ansvaret för att ha gjort honom glad på alla som hjälpte till (deltog). Om du bedrar honom så ligger ansvaret för att ha gjort honom ledsen på alla som hjälte till (deltog).
Ja,och det är väl ingen som har påstått något annat heller.
Självklart skulle jag inte falla för en kille som föröskte ragga på mig. Jag vill inte bedra min man.
Jag skulle heller inte ragga på någon som är upptagen,även om jag hade varit singel.
Men hade jag gjort det så är jag ansvarig för den handlingen.
Hade jag haft sex med en upptagen person så är jag ansvarig för min del i det.
Man är alltid ansvarig för sina egna handlingar.
De flesta som ligger med en upptagen person har inte blivit tvingade under pistolhot.
Eller anser du att den som är otrogen också bär ansvaret för sin älskarinnas/älskares val att möjliggöra hans/hennes otrohet?
Eller har man inget som helst ansvar för sina egna val,enligt dig?
Är man en total nickedocka när man blir uppraggad av en upptagen person?
Ja,konsekvenstänket verkar vara lika med noll även hos de som bedrar och de som ligger med dessa personer.
Återigen,det är ingen som har påstått att älskarinnan har ansvar för mannens relation.
Men hon har väl ansvar för sitt val att ligga med den upptagne mannen?
Eller är det också den upptagne mannens ansvar,menar du?
Ja,och det är ingen som har påstått att älskarinnan har ansvaret för att mannen hon ligger med bedrar sin fru.
Men hon har väl ansvar för sitt egna val att ändå ligga med honom?
Det är det vi diskuterar.
Konsekvenserna för Karin är delvis Lisas skuld eftersom hon deltog i akten som skapade dem. Hon är ansvarig för att möjliggöra Kalles handling och därmed delansvarig i otroheten. Du skriver att
"Lisa inte har ett ansvar för Kalles beslut eller handling. Helt enkelt eftersom var och en ansvarar för sina egna handlingar."
Jag anser inte att den första meningen är en slutsats man kan dra av den andra meningen. Att var och en ansvarar för sina egna handlingar innebär inte att andra inte också kan ha ansvar för dem. Ansvar är inte ett nollsummespel där den enes delansvar minskar någon annans ansvar. Exempel:
1) Kalle rånar en bank.
2) Jag säljer en pistol till Kalle som jag vet han vill använda för att råna en bank. Kalle rånar en bank.
I 1) Är Kalle ansvarig för bankrånet. I 2) är Kalle lika ansvarig för bankrånet som i 1) men jag är nu också ansvarig för bankrånet eftersom jag möjliggorde det genom att sälja pistolen. Är fler delaktiga är fler ansvariga men varje person har inte mindre personligt ansvar för att handlingen kunde ske och konsekvenserna av den.
Ok. Intressant. Även om handlingen inte anses elak? Om jag söker ett jobb vilket gör att en annan sökande inte får jobbet påverkar det ju den personen negativt. Är det fel av mig att söka jobbet då, om jag tror att jag kan få det?
Man kan ju också lyfta frågan ett snäpp.
Hur skulle ni kvinnor t.ex vilja att ni agerar gentemot varandra?
Vill ni att att en snyggare kvinnor med större bröst lägger an på din man lite då och då? Det är ju upp till honom att säga nej, så detta har ni inget emot? Eller skulle ni hellre ha en överenskommelse att så gör man inte?
Tro nu inte att ni är mer attraktiva än någon annan bara för att ni kan få en upptagen man i säng. Det är inte speciellt svårt, de flesta män är idioter.
Så har många sagt innan dig.
Vänta du bara tills du är sexuellt utsvulten och riktigt j-a less på skiten. Plötsligt uppenbarar sig möjligheten till ligget du drömt om med obefintlig sannolikhet för upptäckt. Du och jag klarar säkert att stå emot frestelsen här och nu med vetskapen om att det kommer bli bra igen om vi bara härdar ut. Eller...
Men ett ansvar kan man väl alltid utkräva? Vem utkräver ansvaret av älskarinnan?