Ni som har stulit någon annans man - säger inte samvetet någonting?
För mig är det ingen skillnad i att vara ansvarig för sin handling och att vara ansvarig för resultatet av den. Och resultatet i det här fallet är att din polare får det svårare att banta och därmed behåller sin övervikt. Om du inte är delansvarig för det, vilka negativa konsekvenser är det då som du kan hållas ansvarig för som gör att handlingen är oschysst? För är det inga negativa konsekvenser finns det väl inget moraliskt tveksamt i handlingen, eller?
Det känns lite som att du/ni resonerar så att eftersom det finns en part som kan säga stopp i ett senare skede så friskrivs alla tidigare parter från ansvar. För att de inte hade sista ordet. Vilket känns lite märkligt.
Jag håller helt med om ditt sista stycke. Man får göra avvägningar för hur ens handlingar påverkar andra och agera därefter.
Lisa ochKalle flirtar med varandra vilket leder till att Kalle väljer att vara otrogen mot sin fru Karin. Otroheten skulle med stor sannolikhet kunna leda till smärta för Karin. Eftersom konsekvensen av Kalles otrohet kan vara dålig för Karin är Kalles otrohet delvis Lisas skuld eftersom hon först flirtade med Kalle och sen hade sex med honom?
Lisa har alltså därmed visst ansvar för Kalles beslut/handling (att vara otrogen)?
Föratår jag dig rätt då?
Jag tänker att Lisa inte har ett ansvar för Kalles beslut eller handling. Helt enkelt eftersom var och en ansvarar för sina egna handlingar. Jag tycker inte att Lisa i detta fall har någon som helst skuld för den handling som Kalle begår mot Karin. Jag tänker att man sällan kan vara direkt anavarig för någon annan på det sättet i flera led.
Jag antar att det handlar om att jag värderar det egna ansvaret högt. Att det är viktigt enligt mina värderingar att ta ansvar för sina egna handlingar och beslut.