• Tue 27 Oct 2020 20:20
    471 visningar
    4 svar
    4
    471

    Ledsen ångest-tjej

    Behöver skriva av mig

    Jag lider av panikångest och paniksyndrom.

    Jag har svårt att åka buss, bil, tåg osv och sen ett halvår tillbaka var det bestämt att jag skulle följa med på en familjeangelägenhet med mina småsyskon men min ångest är värre en nånsin just nu och att utsätta mig för att åka tåg 30 mil och umgås med andra en hel helg och sen ta ansvaret för att åka med mina små syskon hem samma sträcka klarar inte jag och jag har känt mig skräck skräckslagen in för detta. Jag ringer iaf min anhörig och säger att jag inte kan pga mitt mående (hen och jag har aldrig bråkat och hen finns alltid annars för mig) och hen vart jätte arg på mig och kände igen som helst empati för mitt mående utan jag var minsann ett offer/allt kretsar inte kring mig/jag orsakar alltid problem och ?hur ska dina syskon komma hem, ber jag din faster måste dom åka en hel dag och det är ju bara synd?.. jag vart helt stum och tänkte men fårstår du inte hur det känns för mig då??jag bär inget ansvar över mina syskon och är så trött på att allt hänger på mig hela tiden och att ingen visar någon hänsyn för hur jag mår.. dom där orden sved i mitt ångesthjärta. Jag gör inget av de här med flit, jag önskar att jag var normal som kan åka överallt och slippa kännq såhär men jag kan inte trolla och då känns dey inte bättre att höra såna ord..

    Ville bara skriva av mig, mår så dåligt

  • Svar på tråden Ledsen ångest-tjej
  • Anonym (W)
    Tue 27 Oct 2020 20:34
    #1

    Var det första gången du gav återbud på grund av ångest eller har det hänt ofta? Jag tänker kanske din anhöriga blev arg för att hen egentligen blev besviken för att hen räknat med dig och att du gett besked sent samt att det kanske skett ofta? Kanske hade hen reagerat mildare om du sagt ifrån tidigare? Var det något väldigt stort som ett bröllop du skulle hjälpa syskonen till och från? Då kanske hen blev besviken men att det kom ut som ilska.

    Många människor har inte förmåga att sätta sig in i andras situation. Din anhöriga kanske inte förstår hur det är för dig? Har du försökt förklara hur du upplever det? Det låter lite som din anhörigas bägare rann över...

    Dina syskon är inte ditt ansvar! Nu vet jag inte hur gammal du är men det är ett stort ansvar att åka tåg i 30 mil enkel resa med ett antal småsyskon.

  • Tue 27 Oct 2020 20:38
    #2

    Hej! Det har hänt förut men då har det slots löst sig och detta handlar om en helloween tradition vi alltid har haft i min familj. Jag är 21 och inget körkort och mina syskon är små och det har alltid hängt på mig men eftersom jag just nu är påse deprimerad och ångestfylld så vet jag att jag inte klarar det även om jag vill. Jag känner mig så sårad

  • Tue 27 Oct 2020 20:38
    #3
    Anonym (W) skrev 2020-10-27 20:34:58 följande:

    Var det första gången du gav återbud på grund av ångest eller har det hänt ofta? Jag tänker kanske din anhöriga blev arg för att hen egentligen blev besviken för att hen räknat med dig och att du gett besked sent samt att det kanske skett ofta? Kanske hade hen reagerat mildare om du sagt ifrån tidigare? Var det något väldigt stort som ett bröllop du skulle hjälpa syskonen till och från? Då kanske hen blev besviken men att det kom ut som ilska.

    Många människor har inte förmåga att sätta sig in i andras situation. Din anhöriga kanske inte förstår hur det är för dig? Har du försökt förklara hur du upplever det? Det låter lite som din anhörigas bägare rann över...

    Dina syskon är inte ditt ansvar! Nu vet jag inte hur gammal du är men det är ett stort ansvar att åka tåg i 30 mil enkel resa med ett antal småsyskon.


    Hej! Det har hänt förut men då har det slots löst sig och detta handlar om en helloween tradition vi alltid har haft i min familj. Jag är 21 och inget körkort och mina syskon är små och det har alltid hängt på mig men eftersom jag just nu är påse deprimerad och ångestfylld så vet jag att jag inte klarar det även om jag vill. Jag känner mig så sårad
  • Anonym (W)
    Tue 27 Oct 2020 20:54
    #4

    Då kanske din anhörige bara blev besviken för att halloween-grejen är väldigt viktig för henne/honom? Kanske blev han/hon stressad inför det faktum att personen nu måste ordna hjälp på annat håll? Stress och besvikelse kan ju gärna yttra sig i ilska.

    Oavsett är det ett stort ansvar att du som 21 åring som mår väldigt dåligt ska ta hand om dina små syskon. Det är ensak om du själv vill det. Kanske din anhörige trodde detta med tågresan kunde hjälpa ditt mående på något vis?

    Försök att inte ta åt dig. Låt personen få lite tid och prata ihop när han/hon lugnat sig och tänkt lite. Det är aldrig konstruktivt att skrika och bli arga. Prata istället när bägge är lugna. Det går att reda ut i nyktert tillstånd så att säga.

Svar på tråden Ledsen ångest-tjej