• Nathaliesol

    Att ha barn och världsläget

    Så mycket skit som pågår i världen.

    Och här i Sverige . Känner mig otrygg.

    Har en ettåring snart.

    Känner nästan konstant dåligt samvete över att ha satt ett liv till denna grymma värld. Jag älskar mitt barn och vi har det bra.

    Min största motivation är att skapa ett tryggt liv åt mitt barn , och jag försöker att hålla mig positiv. Men faktum kvarstår, världen är full av hot och hat och det kryper sig närmare.

    Som senaste attacken . Vanliga civila som får sätta livet till.

    Kvinnans sista ord om att de skulle hälsa hennes barn att hon älskar dom.

    Fy fan vad hemskt. Vilket öde att inte finnas kvar för sina barn.

    Jag har inte orealistisk ångest. Världen är hemsk. Hur ska man hitta mod och kraft att se framåt? Hur skyddar vi våra barn? Hur tänker ni andra?

  • Svar på tråden Att ha barn och världsläget
  • MeandHim

    Jadu.... Sverige är inte vad det en gång varit tyvärr.

    Tycker det är fruktansvärt allt som händer och alla låga straff som är under all kritik!

    Har alltid velat bo i ett varmare land så när barnen är utflugna skulle jag vilja flytta utomlands.

  • Solblomma30

    Om man ska vara realistisk så har världen alltid sett ut såhär. Om man tittar på tv-serier som skildrar hur folk hade det förr så inser man att vi har det väldigt bra nuförtiden. Jag tittar på serien Allt för Sverige där amerikaner söker sina svenska rötter, och då får varje deltagare sin släkthistoria uppläst. Det är såna djupt tragiska historier: de flesta familjer fick runt nio-tio barn och ungefär åtta av dessa dog innan de fyllde tio. Var det inte barnen så dog föräldrarna tidigt av sjukdom eller svält, eller så emigrerade de eller barnen och såg aldrig sin familj igen. En förkylning var livsfarlig eftersom man dog pga lunginflammation. Eller pga ett sår. Eller en dålig tand som hade behövt behandlas. Allt var livsfarligt eftersom antibiotika och mediciner inte fanns och eftersom alla var undernärda och nedsatta.

    Krig och konflikter är ju heller inget nytt. Varken i Sverige eller resten av världen. Första och andra världskriget, kalla kriget, Balkan-kriget, mm mm. För att inte tala om alla krig Sverige medverkade i genom århundradena då vi var en stormakt. Tänk så enormt många människor (civila) som dog då. Alla stackars unga pojkar som tvingades in i armén, och all civilbefolkning som plundrades, våldtogs och mördades.

    Om man tänker på pandemier så har de alltid funnits (mängder av kolerapandemier, influensapandemier mm har tagit massor med människoliv genom åren).

    Terrorism har också alltid funnits, Lockerbie 1988, OS i München på 70-talet osv.

    Ondska har funnits så länge människor funnits. Troligen känns det värre nu eftersom all information når fram till oss alla så snabbt. Förr läste man (om man alls kunde läsa) på sin höjd lokaltidningen, och kunskapen om vad som hände runt om i världen var extremt begränsad. Man levde i en mindre värld, men jag tror inte att det hände mindre elände i världen.

    Jag tror inte att du behöver skydda dina barn på något speciellt sätt. Själv tror jag att det viktigaste är att lära dem att vara rädda om vårt jordklot, och att bli miljömedvetna individer, däri ligger nog det största hotet för dem.

  • Solblomma30

    Tänk förresten på kvinnors rättigheter förr, vi hade inte rätt att rösta, äga hem eller mark. Vi var inte myndiga utan tillhörde våra män. Det var okej att slå barn, och sin fru! Homosexuella hamnade i fängelse pga sin sexuella läggning. Människor med kromosomavvikelser eller funktionsnedsättningar låstes in på institution och man experimenterade med dem utan deras samtycke (kariesstudien exempelvis) och tvångssteriliserade dem.

    Barn med TBC togs ifrån sina föräldrar och sattes på sanatorier där de bodde i flera år utan sina familjer och i många fall tillslut dog där ensamma.

    Nej fy alltså, tack och lov att vi lever idag ;)

Svar på tråden Att ha barn och världsläget