Vad glad jag blir att jag hittade den här tråden. Jag har alltid bara gått från BIM-grupp till Facebook men såg aldrig om någon skapade en FB-grupp där. Har ni skapat någon? Annars hänger jag gärna här tills vidare :)
Jag är 33 år och väntar mitt 3:e barn med BF 8 augusti.
Ah, trist att den är full. Jag väntade till vecka 20 med första barnet innan jag gick med i FB-grupp och det ångrade jag. Det är så givande att vara med. Så med andra barnet gick jag med direkt. Det är ju ingen oinbjuden som ser det. Hur som helst. Jag är med om det skapas en till grupp :)
Hur har ni det med illamående? Jag har det tufft varenda dag och det är psykiskt påfrestande att veta hur länge detta ska pågå. Till kring vecka 30 om det ska vara som mina två andra graviditeter :| Jag är även väldigt trött och får g a l e n frossa. Det sistnämnda kan vara pga viktnedgång. Jag kan aldrig hålla vikten ibörjan. Fryser ni?
Ja jag fryser mer än vanligt (dvs jag fryser nått extremt). Hade samma vid förra graviditeten. Såg fram emot att bli varm när jag blev gravid som alla pratat om men jag blev inte varm av mig förrän kanske de två sista månaderna. Så känns skönt att vara extra svettig under högsommaren just men frysa som ett svin nu i vinter hehe.
Mår ruggit illa ibland dom när man är bakis. Trott att jag skulle spy ett par gånger men tack å lov alltid gått över ändå.
Minns inte att jag mådde såhär illa med förra inte såhär tidigt iaf. Då började jag kräkas i v 12-13.
Är man knäpp om man åker 2,5 timme enkel väg för att få till ett tidigt ul? Verkar helt omöjligt häromkring..men känns outhärdligt att vänta till kub.. är 7+0 idag, skulle kunna boka tidigt ul om 2 veckor isf. Annars vänta till mitten av februari för kub (inte fått någon tid än..)
Här skulle det va tvärt om, de få gånger jag varit varm har de undrat hehe.
Snabbt å snabbt men kan sitta i nån timme å komma lite olika många gånger över dagen. Växtvärk har jag alltid men hade mycket värre nu än sist vill jag minnas. Är lite rädd för tvillingar själv för jag har många i släkten på både mammas och pappas sida. Min svärmor berättade att hon mådde mer och mer illa för varje barn.
Å den 19 är inte långt borta nu! Jag ska göra ett ul privat den 26/1. Kommer va 10+6 då.
Jag har förresten skapat en facebook sida om någon är intresserad framöver. Den är dold så bara medlemmar kan hitta den :) Eller finns d någon annan som har skapat en? Kramar
Jag mår illa dygnet jävla runt och spyr de flesta dagar. Blir åksjuk av att bara gå. Scrolla på mobilen kan jag bara göra få minuter. Mjölkbaserade produkter gör "efterkänslan/illamåendet" värre. Ibland känner jag bara fuck this fucking shit och scrollar loss på mobilen och käkar kladdkaka med grädde. Sen ligger jag och spyr så mycket att jag får buksmärtor. Så jag måste sköta mig exemplariskt och då får jag må ordentligt illa istället för extremt illa. Woho.
Det där med smärtan har jag aldrig upplevt i tidigare graviditeter. Jag mår alltid dåligt och spyr. Är så sjukt orolig att det betyder att livmodern är större pga tvillingar.. Får se på tisdag med ultraljud hur det ser ut.
Nä men fy din stackare :( Hur klarar du vardagen? Även om du säker inte jobbar såklart. En kollega till mig hade det med alla sina tre barn :( Jag har aldrig mått speciellt illa i mina graviditeter, dock på eftermiddagen har det kommit smygande. Endast de ggr jag väntat tjejerna och så även denna gång. Ingenting med pojkarna endast ökat luktsinne liksom. SÅ jag är ganska säker på en tjej ;)
Mitt stora problem har varit åderbråck som började vid barn nr två och eskalerade med barn nr 3. Opererats x flera så nr 4 gick helt ok. Givetvis med stödstrumpor ;) Gjorde även en bukplastiken efter barn nr 3 som klarade en graviditet galant så hoppas att ytterligare en ska gå. Sen blir det sterilisering här ;) Mannen stoppade efter tre barn så ja, han är väldigt snäll:) (Är hemma hälften av tiden och gör minst hälften av allt annat ska tilläggas)
Vad jobbigt det där med illamående Mille. Mitt illamående har slutat så det är skönt. Hoppas att ditt illamående slutar snart så att du kan må bra igen. Jag har inte sagt till någon att jag är gravid förutom min sambo och ena min kollega vet för hon hann se mig gå ut från personal toaletten och gråta av lycka efter jag tagit gravtest, och självklart frågade hon varför jag grät haha. Jag tänkte gå med i FB grupp efter KUBEN då jag tänkte berätta för resten av familjen och vänner. Vill veta att allt ser bra ut med filuren, sen hoppas jag få reda på könet också :)
Ultraljudet såg normalt ut och det är bara ett barn! Är så nöjd och glad. Hon mätte till 11+0 och det är precis vad jag är enligt min app som jag satt utefter ägglossning. NIPT-svaret kommer innehålla antal kromosomer av 13, 18 och 21 samt kön. Kommer som senast torsdag/fredag nästa vecka.
Åh! Så mysigt! Hur känns d inför svaren? Har du bokat in nästa besök?
Jag va på mitt andra besök på MVC idag (10+1). Min barnmorska bokade ett TUL i feb för att se så allt ser bra ut iochmed blödning och allt som har varit :)
Så skönt att ha en bra barnmorska! Sån lättnad att d känns rätt direkt <3
Hej!
Jag hoppar gärna in här, hoppas det okej!
Jag är i vecka 11 (10+5) idag. Har följt er i tråden ett tag nu men inte skrivit något. Allt känns fortfarande overkligt, jag kan liksom inte förstå det och det känns så konstigt att bara skriva att jag är gravid. Jag är helt överlycklig!
Jag mår överlag rätt bra. Jag är trött, illamående och har ont i brösten. Under de senaste dagarna har jag haft väldigt ont i ena skinkan, det hugger och sträcker liksom, framförallt när jag reser mig och rör på mig. Väldigt jobbigt. Min barnmorska trodde det var någon nerv som kommit i kläm.
Har KUB inbokat om 2 veckor. Längtar så! Ser så mycket fram emot det och håller tummarna för att bebis är frisk där inne i magen.
Något som jag funderar en del på är när jag ska berätta för chefen? Jag tänker på planering och sånt. Hur tänker ni kring det?
Har inte skrivit på ett tag då Familjeliv gör mig åksjuk av att scrolla i. Jag är en sån som mår illa lääääänge. Kring vecka 30 gav det sig i mina tidigare graviditeter. Då kunde jag äta som en jävla kung i ett par veckor tills livmodern plattar till magsäcken. Sen när magen sjunker så var det gött att äta igen. LÄNGTAR. Jag är 15+4 idag, så jag försöker bara tänka här och nu och kämpa på.
Såg att ni pratat NIPT. Får man negativt på NIPT så är det ett väldigt säkert resultat. Nästan 100%. Däremot så blir testet positivt om man hittar många fragment från kromosom 21, 18 eller 13 och det kan hända utan att man har någon trisomi (Downs, Edwards eller Pataus). Alltså falskt positivt. Även om det inte är jättestor risk för falsk positivt så är det av vikt att man tar fostervattensprov om man går i tankarna att avbryta graviditeten.
Vi gjorde NIPT. Negativt på trisomierna och könskromosomer XX, d.v.s. flicka. Vi betalade själva och då får man välja att få veta kön.
Hej alla!
Hur går det för er, har alla flyttat till Facebook nu?
Jag har ?outat? mig för hela jobbavdelningen nu så det känns bra! Har en mage som inte går att dölja... :)
Har RUL den 23 mars - gissar att ni har runtomkring nu i mars också? Hur går det för er? Något som gjort RUL redan?
Är bara här och läser men skulle vilja vara med i en hemlig fb grupp då vi ej gått ut med det helt ännu ????
Var på RUL i onsdags - allt var bra men blev tyvärr inofficiellt tillbakaflyttad tre dagar så BF 6/8 istället för 3/8. Hoppas ändå att det blir tidigare för jag brukar börja jobba runt den 7/8 och jag har redan ett barn som fyller år på första arbetsdagen efter jullovet så det vore så himla typiskt om det ska vara så med båda barnen med den födelsedagsstressen precis när man har uppstart på jobbet.
Sedan var det faktiskt väldigt känslomässigt efter RUL för jag var SÅ säker på att det var en pojke eftersom jag mått exakt likadant som med sonen, men det är en flicka. Vi kommer att ha 5,5 år mellan barnen så jag har tänkt att det vore en större förhoppning om nära relation med ett syskon av samma kön, och när vår son har pratat om syskon har han bara pratat om att han vill ha en lillebror. Klart att jag förstår att det inte måste bli bättre relation med samma kön men kändes ändå som att luften gick ur mig för jag var som sagt SÅ säker och i mitt huvud har jag målat upp det som en lillebror. Är lite rädd nu helt ärligt att sonen på fem år inte ska bli glad så vi har fortfarande inte berättat för honom eller för våra föräldrar/vänner. Bara chefen och två nära kollegor som vet. Någon som varit i den sitsen - hur bemöter man ett barn om hen inte blir glad över nyheten att få ett syskon?
Jag läser om era RUL och längtar efter mitt som är den 6 april. Jag pendlar väldigt i känslor kring det. Ena stunden är jag väldigt orolig och nästa stund så ser jag verkligen fram emot det! Just idag ser jag fram emot det och 2 veckor innan det är dags känns som en evighet!
Jag är i vecka 18 nu och imorse tror jag att jag kände bebis som buffade lite i magen. Det kändes alltså inte på utsidan utan bara på insidan. Detta är min första graviditet så jag har lite svårt att lita på att det faktiskt var det jag kände. Har ni känt bebis? Hur känns det?
Skriv PM till Perssonlund om ni vill vara med i vår lilla Facebookgrupp så den blir större. Tror man behöver adda som vän för att bli inbjuden och sen kan man ta bort när man gått med i gruppen.
Tack, vad fint skrivet av dig! Vi berättade faktiskt i fredags så lite drygt en vecka efter RUL behövde jag för att smälta det och vara redo - det har inte hjälpt mitt humör heller att covid-situationen gör att jag med kort varsel blev informerad att jag som gravid inte får vara på jobbet nu från v 20 och måste göra om massa planering för att kunna göra jobbet hemifrån. Saker som jag sett fram emot och som jag aldrig hade kunnat tro i november när jag blev gravid att det skulle vara såhär fortfarande med covid, så måendet har inte varit det bästa heller.
Men i alla fall så skrev vi ett fint kuvert till honom (han kan läsa ganska bra) där det stod Till (namn) från Lillasyster och ett hjärta, sedan inuti på ett kort hade vi skrivit ett meddelande att Lillasyster finns i mammas mage och kommer i slutet av sommaren och lade i ultraljudsbilderna och han kunde först inte tro det och han blev faktiskt JÄTTEGLAD!!! Han nämnde inte en enda gång något om en lillebror så nu känns det helt rätt att vi väntade till efter RUL så att vi visste ifall det skulle bli en bror eller en syster. Igår hade han tydligen berättat för alla på förskolan att han ska få en lillasyster . Jag är SÅ lättad att han blev glad så nu känns det mycket bättre.