• Anonym (Kram)
    Fri 20 Nov 2020 07:19
    3012 visningar
    67 svar
    67
    3012

    33 år och abort

    Anonym (Ledsen) skrev 2020-11-20 06:53:36 följande:

    Som tråden säger är jag alltså inne på tankarna att göra en abort, men det är inget lätt beslut. Graviditeten var inte oplanerad men relationen jag lever i har visat sig vara mycket annat än vad jag tänkt mig och vad som visats innan. Det är första gången jag längtar efter barn och jag är 33 år. Jag bor långt ifrån min familj, helt ensam i en stad 50 mil ifrån. Jag har min sambo men trivs inte längre med honom eller med hans familj.

    Finns det någon som varit i samma situation?

    Jag går nu och funderar mycket på abort och på att lämna honom. Jag kommer troligtvis behöva söka psykolog efter den här perioden och efter aborten.

    Jag är rädd att jag inte kommer ha chansen att kunna bli gravid igen, men jag vill heller inte sätta ett barn till världen som direkt har två skilda föräldrar och en mamma som är olycklig. Hade jag vetat nu att jag kan bli gravid igen hade jag valt abort.

    Bespara mig gärna elaka kommentarer. Mår redan pissdåligt som det är.


    Börjar md att skicka lite styrka <3. När började du känna såhär? Du skriver inte så mycket om vad som är fel egentligen. En graviditet kan ju ställa till det på känslofronten tänker jag. Har aldrig varit så säker på att lämna min sambo som när jag varit gravid......... Dock har de känslorna varit kortvariga, en timme eller så. Jag har även känt ett enormt behov av att vara nära MIN familj under graviditeten och bebistiden!

    Även han kan ju reagera på graviditeten. Men som sagt, de beror ju på när du egentligen började känna att de inte var rätt.

    Är han en kvinnomisshandlande psykopat ska du givetvis lämna. Annars, försök prata?

    Jag har en väninna som fick första barnet vid 38 och hann med 3 stycken innan hon tyckt det var nog :D
Svar på tråden 33 år och abort