Regeringens el-fiasko

Många undrar säkert varför vi inte har slutat köp rysk gas tidigare?

Det europeiska beroendet av gas och olja från bl.a. Ryssland kommer till stor del av att vi inte har satsat tillräckligt på kärnkraft eller t.o.m. avvecklat befintlig kärnkraft.

Nu kommer man istället att öka importen av flytande naturgas från andra länder per båt. Det kan komma att påverka våra el-priser negativt.

Jag tog hjälp av AI (resultatet kan inte tas för 100 %'igt, utan snarare som en fingervisning) för att ta fram siffror, beräkna och göra en jämförande sammanställning mellan vindkraft och kärnkraft vad det gäller effektivitet, kostnader och miljöpåverkan.

Dock är det svårt att beräkna värdet av miljöpåverkan som kanske består i att bygga en byggnad av betong. Det är lättare med utsläpp och liknande.

Parametrarna jag matade in var följande:

-Sverige om inget annat anges

-Kraftkällan ska producera 75 TWh per år i 60 år= 4500 TWh totalt.

-De svenska kärnkraftverk som ännu är i drift får stå som exempel på kostnader, effektivitet och miljöpåverkan för befintlig kärnkraft.

-De senast byggda vindkraftverken får stå som exempel på kostnader, effektivitet och miljöpåverkan för vindkraften.

-De tre nämnda effekterna ska räknas på den totala producerade effekten under 60 år, vilket innebär att i kostnaden för vindkraft även ingår att ersätta vindkraftverk. Alla kostnader ska räknas, även de som läggs på annan part än den som byggt, beställt, äger eller driver kraftverket. 

-Som livslängd ska 60 år användas för kärnkraftverken och 20 år för vindkraftverken.

AI har på eget initiativ presenterat siffror för land- och havsbaserad vindkraft separat, så jag fömedlar siffrorna på samma vis här.

Jag lät AI göra om samma beräkningar och sammanställning, men bytte ut befintlig svensk kärnkraft mot Olkiluoto 3 som räkneexempel för kärnkraft.

Följande svar fick jag fram:

Den installerade effekten som krävs för respektive kraftslag för att leverera efterfrågad mängd el per år är:
Landbaserad vindkraft: 24,45 GW
Havsbaserad vindkraft: 17,12 GW
Befintlig svensk kärnkraft: 9,5 GW
Olkiluoto 3: 9,32 GW

Antal kraftverk och den yta de tar upp:
Landbaserad vindkraft: 4100 turbiner, upptar ca 2000-2500 kvkm (dock kan marken mellan turbinerna brukas för vissa ändamål)
Havsbaserad vindkraft: 1140 turbiner, upptar ca 1200-2400 kvkm.
Befintlig svensk Kärnkraft: 8-10 reaktorer, upptar ca 5-10 kvkm
Olkiluoto 3: 5,81 reaktorer som tillsammans upptar 6,52 kvkm
Som jämförelse kan jag nämna att Ölands yta är på 1347 kvkm och Gotlands huvudös yta är på 2994 kvkm. 

Totalkostnaden för
Befintlig svensk kärnkraft; ca 1269 miljarder eller 1,27 biljoner konor.
Landbaserad vindkraft:  ca 1855 miljarder eller 1,85 biljoner kronor,
Havsbaserad vindkraft: ca 3844 miljarder eller 3,84 biljoner kronor.
Olkiluoto 3: 1928 miljarder eller 1,93 biljoner kronor.
Detta inkluderar allt, om man ersätter vindkraftverken efter 20 år och inte behöver någon ny anläggning i övrigt.

Resursanvändning:
-Landbaserad vindkraft: 16 072 ton neodym, 1928 ton praseodym, 964 ton dysprosium, 2,57 miljoner ton aluminium,  och ca 60-90 miljoner ton stål och betong. 
-Havsbaserad vindkraft: 17 914 ton neodym, 2388 ton praseodym, 995 ton dysprosium, 2,78 miljoner ton aluminium, och 3185 ton kobolt. 
-Befintlig svensk kärnkraft: 65 000 ton uran, 300 000 ton stål, 1,5 miljoner ton betong, 8000 ton koppar, 2000 ton aluminium och 30 ton kobolt.  
-Olkiluoto 3: Ca 100 000 ton uran, 384 000 ton stål, 10 560 ton koppar, 1.82 miljoner ton betong, 2400 ton aluminium, 38 ton ton kobolt och 1920-2400 ton aluminium totalt för 6 reaktorer av exakt samma modell som Olkiluoto 3.

Utsläpp av koldioxid (värden reviderade utefter alla de senaste bedömningarna kring gruvbrytning och annan ämnesutvinning):
Kärnkraft: 135 Mt CO?e
Havsbaserad vindkraft: 180 Mt CO?e
Landbaserad vindkraft: 157.5 Mt CO?e
Olkiluoto 3: 41 Mt CO?e (enligt TVO's egna LCA-rapport)
Mt CO?e = Megaton koldioxidekvivalenter

Jag bad AI att räkna på lönsamhet för ny konventionell kärnkraft (Olkiluoto 3 som exempel) samt land- och havsbaserad vindkraft.

Samma förutsättningar som tidigare, 75 GWh/år i 60 år.
Inga subventioner, alla skatter och avgifter neutraliserade (utom respektive kraftkällas avvecklingskostnader).
Båda kraftslagen får lika förmånliga lån för investeringarna.

Följande svar kom:

Här kommer en grundlig och realistisk genomgång av lönsamhet för kärnkraft respektive vindkraft utefter:

✅ Dina tidigare parametrar
✅ Inga subventioner, inga certifikat, inga stöd, endast förmånliga lån på samma villkor för båda kraftslagen

⚠️ Notering:

Vindkraftens systemkostnader (balans, reserver, nätanslutning) är inkluderade som separat post p.g.a. intermittens.

Kapitalkostnad (65 MSEK/MW, avskrivet på 60 år, 5 % real kalkylränta): ~35?40 öre/kWh

Drift och underhåll: ~10 öre/kWh

Bränsle (uran inkl. upparbetning och slutförvar): ~5 öre/kWh

Balanskostnad/nätpåverkan: ~5 öre/kWh

➡️ Totalt LCOE kärnkraft: ~55?60 öre/kWh

Kapitalkostnad (15 MSEK/MW, avskrivet på 20 år, 5 % kalkylränta, tre omgångar): ~25 öre/kWh per omgång ? ~30?35 öre/kWh över 60 år (p.g.a. reinvestering och kostnadsindexuppräkning)

Drift och underhåll: ~10 öre/kWh

Bränsle: 0 öre/kWh

Systemkostnader (balans, nät, reserver): ~15?25 öre/kWh

➡️ Totalt LCOE landbaserad vindkraft: ~55?70 öre/kWh

Kapitalkostnad (35 MSEK/MW, avskrivet på 20 år, 5 % kalkylränta, tre omgångar): ~60 öre/kWh

Drift och underhåll: ~15 öre/kWh

Bränsle: 0 öre/kWh

Systemkostnader: ~20?30 öre/kWh

➡️ Totalt LCOE havsbaserad vindkraft: ~95?110 öre/kWh

Kärnkraft (Olkiluoto 3):

Har hög kapitalkostnad men lång livslängd och hög produktion per MW

Konkurrenskraftigt LCOE (~55?60 öre/kWh) om finansieringen är stabil och avskrivningstiden tillåts sträcka över full livslängd

Landbaserad vindkraft:

Har lågt pris per MW men kort livslängd, och stora systemkostnader som påverkar lönsamheten

Totalt LCOE ligger ungefär i nivå med kärnkraft (55?70 öre/kWh) beroende på plats, balansbehov och reinvesteringskostnad

Havsbaserad vindkraft:

Högst kapitalkostnad och systemkostnad

Totalt LCOE ~95?110 öre/kWh, vilket är högre än kärnkraft och landvind i de flesta fall

✔️ Elpriset avgör om någon investering blir lönsam.
✔️ Kärnkraftens stabila produktion ger bättre intäktsprognos men kräver låga finansieringskostnader.
✔️ Vindkraftens volatilitet och negativa elpriser vid överskott minskar intäkterna i områden med hög vindkraftandel.

Kopierad text: