Inlägg från: Padirac |Visa alla inlägg
  • Padirac

    Regeringens el-fiasko

    Ja, alla går vi in i samtal och debatter med olika ingångspunkter.

    Det är tur att inte alla bemöter dig med samma skadeglädje som du bemöter andra. 


    Tom Araya skrev 2025-05-04 04:58:41 följande:
    Jag kan absolut känna skadeglädje när jag sågar någon som kommit med en idé jag anser inte fungerar och så visar det sig sedan med facit i handen att jag hade rätt.
  • Padirac
    Tom Araya skrev 2025-05-12 11:16:40 följande:

    Nya krav slår hårt mot väderberoende kraftslag. Kan du inte leverera enligt överenskommelse bötfälls bolaget. Att gå med vinst blir nu ännu svårare för vindkraften.

     Svenska vindkraftverk akutstänger ? ?alla kan gå i konkurs?


    Tänkte väl att du skulle nappa på den där...utan att ta med det finstilta  

    Den nya flödesbaserade överförings modellen har lett till att det finns mindre reservkapacitet i näten och att det finns mindre marginaler i produktionen. 

    Samtidigt har beräkningarna gått över från beräkningar per timme till beräkningar per 15 minuter. 

    Med mer sårbarheter (mindre reserv för överföring och snävare tider för beräkningar) i nätet har kostnader för balanskraft stigit kraftigt - det är den där modellen med efterfrågan och tillgång som du säkert känner till - och dessa kostnader läggs på de producenter som levererar för mycket eller för lite varje kvart.

    lokala rengskurar påverkar vinden lokalt ( från 8m/s ill 10 m/s under en koratre tid) och det kan leda till att vindkraftverk producerar mer än de beräknat en dag tidigare då de lämnat in produktionsuppgifter 

    Myndigheten ser över modellen men tycker att den är bra utformad 

    Enligt en större tidning
  • Padirac
    Tom Araya skrev 2025-05-12 12:27:31 följande:
    Nejdå, jag läste hela, men valde att göra en mycket kort sammanfattning.

    En viktig detalj är just att detta lägger kostnaden för balansering hos kraftbolagen som orsakar obalansen, vilket är fullt rimligt.
    Att föra vidare direkta kostander är inte att bötfälla.

    Det var en märklig felaktig och vilseledande sammanfattning som ditt inlägg presenterade. Om nu inte kort betyder just märklig, felaktig och vilseledande
  • Padirac

    Du ska inte tro på rubriksättare- det är ingen som dömts för något brott som de bötfällts för.

    'Den tredje april fick de en faktura för ?balanskraftavgift? på 238 000 kronor. Per kraftverk, plus moms. '

    Böter


    Böter är ett straff som innebär att den som döms för ett brott ska betala pengar.

    Utbildning är gratis i Sverige Drömmer
    Tom Araya skrev 2025-05-13 17:57:15 följande:
    Det är en faktisk straffavgift eller böter.

    Jätteböter drabbar vindkraftbolag ? tvingas stänga kraftverk - DN.se

    Men indirekt betalar ju dessa för kostnaderna det medför att producera för mycket/för lite el.
  • Padirac
    Padirac skrev 2025-05-13 19:32:40 följande:

    Du ska inte tro på rubriksättare- det är ingen som dömts för något brott som de bötfällts för.

    'Den tredje april fick de en faktura för ?balanskraftavgift? på 238 000 kronor. Per kraftverk, plus moms. '

    Böter


    Böter är ett straff som innebär att den som döms för ett brott ska betala pengar.

    Utbildning är gratis i Sverige Drömmer
    Nu förändrar Svensk kraftnät beräkningsmoidelen på avgifter för obalans då den nyligen införda beräkningemodellen inte var ändamålsenlig

     www.dn.se/ekonomi/fick-chockavgift-pa-halv-miljon-nu-ska-nodatgarder-radda-vindkraften/

    "I början av april fick vindkraftskollektivet Nyvallsåsen en faktura på en halv miljon kronor ? för att ha producerat mer el än väntat under några enstaka timmar under mars månad.
     
    Liknande fakturor landade hos många elproducenter, särskilt inom vindkraft, efter att Svenska kraftnät (SVK) under våren genomfört flera stora förändringar av elmarknaden.
     
    Förändringarna har framför allt påverkat den så kallade balansmarknaden, som syftar till att skapa stabilitet i elnätet.

    ....
    Tidigare har norsk vattenkraft ofta används för detta, men på grund av SVK:s förändringar måste balanseringen ske mer lokalt. På flera håll i landet är utbudet av balanskraft dock lågt, vilket har lett till kraftigt stigande priser.
     
    Flera aktörer, som Vattenfall och branschorganisationen Energiföretagen, har uppgett för DN att de hade varnat SVK för att detta skulle inträffa.
    ....
    Nu vidtar dock SVK flera åtgärder för att försöka att minska risken för extrema pristoppar på balansmarknaden. Den viktigaste åtgärden på kort sikt är en justering av en algoritm som infördes på balansmarknaden i mars.
     
    ? Det förväntas mildra effekterna med de extrema obalanspriser som vi har sett, säger Anna Jäderström, sektionschef för balansmarknader på myndigheten.
     
    SVK uppmanar också fler aktörer att gå in och sälja balanskraft, för att få ner priserna. Och enligt Anna Jäderström är det egentligen den enda långsiktiga lösningen på problemet.
     
    ? Det vill vi vara tydliga med. För att få en långsiktigt välfungerande marknad behöver utbudet öka.

    ...



    SVK:s nya regleringar

    Flera nya regleringar har införts i elnätet, med syftet att göra det mer effektivt.


    ● Flödesbaserad kapacitetsberäkning. Infördes den 29 oktober, där nya algoritmer mer noggrant beräknar hur mycket el som kan överföras i Norden. Införandet har inneburit att avsevärt mycket mer el kan handlas en dag i förväg och därmed minskar prisskillnaderna mellan elområden. Samtidigt har det lett till att mindre resurser finns på balansmarknaden.


    ● Automatisk kvartsavstämning av obalansen. Genomfördes i två steg, den 4 och 19 mars. Det så kallade balansansvaret hos elproducenter har övergått från att gälla varje timme till att gälla varje kvart, samtidigt som ett automatiskt system har införts för att aktivera balansresurser (mFRR). Att avstämningen nu sker varje kvart har bland annat medfört att en regnskur, som kan orsaka kraftiga vindbyar, kan få stort utslag för enskilda vindkraftverk.


    ● ?Toleransband? införs till midsommar. Detta innebär att algoritmen som sköter den automatiska aktiveringen av balansresurser tillåts köpa större obalansresurser, vilket gör att den kan välja billigare alternativ.


    ● Kortad handläggningstid för nya resurser. Utbudet behöver snabbt öka på balansmarknaden, enligt SVK, som därför ska accelerera arbetet med att godkänna nya aktörer. En uppmaning skickas också till fler aktörer att lämna bud till marknaden.


    Källa: Svenska Kraftnät"


  • Padirac

    Har du gamla inspelningar från DDRs statsradio du sitter lyssnar på i pojkrummet och eldar upp dig?

    Tomte


    Rataxes skrev 2025-05-21 08:44:55 följande:
    Men stasiradions propaganda har du naturligtvis ingenting att anmärka på?
  • Padirac

    Det där är för att finansiera nya kärnkraften, inte några pengar att lägga på el-nätet.


    Tom Araya skrev 2025-05-30 08:29:49 följande:
    Det kostar att få el-nätet att fungera med ostabil produktion.
  • Padirac

    Det är staten som genom höjd skatt till sig och mig som ska finansiera det garanterade elpriset för kärnkraftsägarna i 40 år.

    Lånen är en annan historia. 


    Tom Araya skrev 2025-05-30 21:23:15 följande:
    Staten ska inte finansiera ny kärnkraft enligt regeringens plan, utan låna ut pengar till de bolag som vill bygga. Det är en väsentlig skillnad.
  • Padirac

    Donald vill ju stoppa det ryska kriget i Ukraina genom att sluta handelsavtal...

    Det är samma strategi som eu och västvärlden drivit under 1990-talet, 2000-talet, 2010-talet utan framgång.

    Det var en strategi som fungernase för att deeskalera europeiska konflikter efter WW2, men med ryssland funkar det inte,


    Tom Araya skrev 2025-07-10 11:33:02 följande:

    Många undrar säkert varför vi inte har slutat köp rysk gas tidigare?

    Det europeiska beroendet av gas och olja från bl.a. Ryssland kommer till stor del av att vi inte har satsat tillräckligt på kärnkraft eller t.o.m. avvecklat befintlig kärnkraft.

    Nu kommer man istället att öka importen av flytande naturgas från andra länder per båt. Det kan komma att påverka våra el-priser negativt.


  • Padirac

    time.com/7295195/ai-chatgpt-google-learning-school/

    Does ChatGPT harm critical thinking abilities? A new study from researchers at MIT?s Media Lab has returned some concerning results.


    The study divided 54 subjects?18 to 39 year-olds from the Boston area?into three groups, and asked them to write several SAT essays using OpenAI?s ChatGPT, Google?s search engine, and nothing at all, respectively. Researchers used an EEG to record the writers? brain activity across 32 regions, and found that of the three groups, ChatGPT users had the lowest brain engagement and ?consistently underperformed at neural, linguistic, and behavioral levels.? Over the course of several months, ChatGPT users got lazier with each subsequent essay, often resorting to copy-and-paste by the end of the study.

    :-/
    Tom Araya skrev 2025-07-15 05:12:02 följande:

    Jag bad AI att räkna på lönsamhet för ny konventionell kärnkraft (Olkiluoto 3 som exempel) samt land- och havsbaserad vindkraft.

    Samma förutsättningar som tidigare, 75 GWh/år i 60 år.
    Inga subventioner, alla skatter och avgifter neutraliserade (utom respektive kraftkällas avvecklingskostnader).
    Båda kraftslagen får lika förmånliga lån för investeringarna.

    Följande svar kom:


    Här kommer en grundlig och realistisk genomgång av lönsamhet för kärnkraft respektive vindkraft utefter:


    ✅ Dina tidigare parametrar
    ✅ Inga subventioner, inga certifikat, inga stöd, endast förmånliga lån på samma villkor för båda kraftslagen


    🔬 1. Viktiga utgångspunkter
    FaktorKärnkraft (Olkiluoto 3 som exempel)Vindkraft (land/hav)

    Livslängd

    60 år

    20 år (3 turbinomgångar på 60 år)

    Kapacitetsfaktor

    ~92%

    ~40% (land), ~60% (hav)

    Investeringskostnad

    ~65?80 MSEK/MW

    ~13?17 MSEK/MW (land), ~30?40 MSEK/MW (hav)

    Driftskostnad (exkl. bränsle)

    ~10 öre/kWh

    ~10 öre/kWh (land), ~15 öre/kWh (hav)

    Bränslekostnad

    ~5 öre/kWh

    0 öre/kWh

    Balanskostnad/systemkostnad

    ~5 öre/kWh

    ~15?25 öre/kWh (land), ~20?30 öre/kWh (hav)

    ⚠️ Notering:


    Vindkraftens systemkostnader (balans, reserver, nätanslutning) är inkluderade som separat post p.g.a. intermittens.


    🔢 2. Nivåiserad produktionskostnad (LCOE)

    🔹 Kärnkraft (Olkiluoto 3)

    Kapitalkostnad (65 MSEK/MW, avskrivet på 60 år, 5 % real kalkylränta): ~35?40 öre/kWh


    Drift och underhåll: ~10 öre/kWh


    Bränsle (uran inkl. upparbetning och slutförvar): ~5 öre/kWh


    Balanskostnad/nätpåverkan: ~5 öre/kWh


    ➡️ Totalt LCOE kärnkraft: ~55?60 öre/kWh


    🔹 Landbaserad vindkraft

    Kapitalkostnad (15 MSEK/MW, avskrivet på 20 år, 5 % kalkylränta, tre omgångar): ~25 öre/kWh per omgång ? ~30?35 öre/kWh över 60 år (p.g.a. reinvestering och kostnadsindexuppräkning)


    Drift och underhåll: ~10 öre/kWh


    Bränsle: 0 öre/kWh


    Systemkostnader (balans, nät, reserver): ~15?25 öre/kWh


    ➡️ Totalt LCOE landbaserad vindkraft: ~55?70 öre/kWh


    🔹 Havsbaserad vindkraft

    Kapitalkostnad (35 MSEK/MW, avskrivet på 20 år, 5 % kalkylränta, tre omgångar): ~60 öre/kWh


    Drift och underhåll: ~15 öre/kWh


    Bränsle: 0 öre/kWh


    Systemkostnader: ~20?30 öre/kWh


    ➡️ Totalt LCOE havsbaserad vindkraft: ~95?110 öre/kWh


    ✅ 3. Slutsatser ? lönsamhet för kraftverksägaren utan subventioner

    Kärnkraft (Olkiluoto 3):


    Har hög kapitalkostnad men lång livslängd och hög produktion per MW


    Konkurrenskraftigt LCOE (~55?60 öre/kWh) om finansieringen är stabil och avskrivningstiden tillåts sträcka över full livslängd


    Landbaserad vindkraft:


    Har lågt pris per MW men kort livslängd, och stora systemkostnader som påverkar lönsamheten


    Totalt LCOE ligger ungefär i nivå med kärnkraft (55?70 öre/kWh) beroende på plats, balansbehov och reinvesteringskostnad


    Havsbaserad vindkraft:


    Högst kapitalkostnad och systemkostnad


    Totalt LCOE ~95?110 öre/kWh, vilket är högre än kärnkraft och landvind i de flesta fall


    🔴 4. Ytterligare faktorer för ägarlönsamhet

    ✔️ Elpriset avgör om någon investering blir lönsam.
    ✔️ Kärnkraftens stabila produktion ger bättre intäktsprognos men kräver låga finansieringskostnader.
    ✔️ Vindkraftens volatilitet och negativa elpriser vid överskott minskar intäkterna i områden med hög vindkraftandel.


    ⚠️ 5. Sammanfattning
    KraftslagLCOE (öre/kWh)Lönsamhetskommentar

    Ny kärnkraft (Olkiluoto 3)

    ~55?60

    Hög kapitalkostnad men stabil drift; lönsam vid stabilt elpris > 60 öre/kWh

    Landbaserad vindkraft

    ~55?70

    Lönsamhet beroende av marknadspriser, balans- och nätkostnader

    Havsbaserad vindkraft

    ~95?110

    Hög kostnad, lönsamhet kräver höga elpriser (> 1 kr/kWh)
  • Padirac
    Tom Araya skrev 2025-07-15 14:49:44 följande:
    Om detta är "your best shot", då vet jag att jag har vunnit. SkrattandeSkål
    Ja men stor GRATTIS!!

    Det har ChatGPT gjort riktigt bra Hjärta
  • Padirac

    Sittande regering verkar inte ha fått snurr på kärnkraftsbyggandet trots att det gått flera år ... 

    oavsett vilka beräkningar chatGPT försett tråden med är det ingen som nappar ...


    Tom Araya skrev 2025-07-16 22:20:56 följande:

    Kopierad text:


    Vindkraftens verkliga kostnader för Sverige ? med Prof. Magnus Henrekson

    Vad händer när klimatpolitik krockar med ekonomisk verklighet? Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi reder ut vindkraftens dolda pris för Sverige. Professor Henrekson lyfte fram ett centralt problem: den svenska energipolitiken bygger på en målbild ? inte på verkligheten. Trots att elkonsumtionen i Sverige minskat med över 5 procent de senaste åren, planerar man nu för en fördubbling. Det finns ingen elbrist i Sverige ? men det finns brist på planerbar el där den behövs. Och vindkraft löser inte det. Han förklarade varför väderberoende elproduktion, som vindkraft, inte kan bära ett stabilt energisystem. Eftersom den inte kan leverera när behovet är som störst, krävs 100?% backup från planerbar kraft ? något Sverige i dagsläget inte bygger ut. Henrekson beskrev också varför elsystemet blir dyrare och mer sårbart: Planerbar kraft (som kärnkraft och vattenkraft) tvingas stå still när det blåser, vilket gör dem olönsamma. Sverige exporterar överskottsel till låg eller negativ ersättning ? men tar hela kostnaden för balanskraften, de ökade nätkostnaderna och alla extra systemtjänster som krävs med dagens höga andel väderberoende el. "Ju mer vindkraft vi bygger ? desto sämre och dyrare blir systemet." Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi
  • Padirac
    Vindkraft
    Avgrundsdjup kris för vindkraften i norr: ?Ingen tjänar pengar?
    Investerare försöker nu dumpa förlustbringande vindkraft i norra Sverige ? men det finns inga köpare. En aktör uppger att marknadsläget i Sverige är ?absurt? och konstaterar att desperata aktörer nu i princip skänker bort projekten. ?Det finns i princip inget värde på dagens marknad?, säger Elin Akinci, VD på ELS Analysis.
    Martin
     
    Berg
     
    Igår 12:32
    Internationella investerare vill sälja sin svenska vindkraft, men "det finns i princip inget värde på dagens marknad", uppger Elin Akinci, VD på ELS Analysis.
    Fram till nyligen lyftes Sverige fram som Europas kanske mest attraktiva land för att investera i vindkraft. Kombinationen av politisk stabilitet, goda vindresurser och en utlovad expansion av industrier i norr gjorde Sverige till en favorit för stora gröna investeringar.
     
    Dramatisk förändring
    Vindprojektörer som OX2 och Ørsted pekade ut Sverige som en nyckelmarknad, och Energimyndigheten lyfte fram landbaserad vindkraft som det mest kostnadseffektiva kraftslaget.
     
    ?Vindkraft är en attraktiv investering som inte längre kräver subventioner?, konstaterade till exempel OX2:s dåvarande ledning 2021.
     
    Men på bara några år har bilden förändrats dramatiskt. Framför allt för aktörerna i norra Sverige där man ser:
     
     
    Kraftig ökning av extremlåga och negativa elpriser.
    Haltande efterfrågan.
    Utebliven elnätsutbyggnad, vilket hindrar tillträde till de attraktiva marknaderna i södra Sverige.
    Ny oförutsägbar metod för att balansera elnätet som innebär skyhöga balanseringskostnader.
    Ökad politisk risk.
    Ok..

    Det billigaste att bygga i fråga om elproduktion är inte lönsamt pga

    låga eller negativa priser?

    Saknad efterfrågan?

    Svag överföringsförmåga till södra Sverige

    Nya beräkningsmodeller för kostnader för balanskostnader, prissättning efter den flödesbaserade beräkningsmodeller?

    Politisk osäkerhet?

    Och lösningen är att bygga kärnkraft som är det dyraste kraftslaget efter fossila kraftslag?  Inte att marknaden inte fungerar?
Svar på tråden Regeringens el-fiasko