Inlägg från: Padirac |Visa alla inlägg
  • Padirac

    Regeringens el-fiasko

    Nu verkar ju exjobbet var skrivet av en sån där ideolog eftersom den mycket tydligt redogör för gasturbiners roll i frekvenshållningen.

    Har dina experter inte läst det material de ber dig posta?

    Det här med gasturbinerna har ju inte ändrats sen 1970-talet, och exjobbet var skrivet 2007.


    nattuw skrev 2025-10-29 20:19:49 följande:
    Som sagt ideologer utan förståelse för fysik bord hålla sig borta från vårt elnät: www.svk.se/siteassets/5.jobba-har/dokument-exjobb/2007_frekvensreglering.pdf
    2.3.2 Effektreglering för störd drift
    Definition: ?Störd drift är ett drifttillstånd som innebär att all förbrukning tillgodoses, men
    att frekvens, spänning eller överföringar är utanför acceptabla gränser och normal drift inte
    kan uppnås inom 15 minuter.? [4]
    Momentan störningsreserv
    I samband med större produktionsbortfall aktiveras den frekvensstyrda störningsreserven och
    frekvensavvikelsen måste kompenseras inom 10 sekunder. Den momentana reserven utgörs
    främst av vattenkraftsaggregat. Först och främst utnyttjas de aggregat som har extra
    reglermarginaler, men vid behov startas nya vattenkraftsaggregat upp (som går i
    tomgångsdrift / rullande reserv). Om nödvändigt utnyttjas även den automatiska regleringen
    av HVDC-länkar samt frånkoppling av last (t.ex. stora elpannor och värmepumpar) [4].
    Snabb störningsreserv
    Vid ett större produktionsbortfall aktiveras först den momentana störningsreserven. Den
    momentana reserven måste dock återställas, så att systemet klarar av kommande
    produktionsbortfall. Vid ett stort produktionsbortfall, där frekvensen understiger 49,8 Hz
    startar ett antal gasturbiner automatiskt. Denna reserv skall vara fullt utreglerad inom 5
    minuter. Därmed kan vattenkraftsaggregaten successivt minska sin produktion, och den
    momentana reserven återställs [4].

    Långsam störningsreserv
    Den långsamma reserven skall vara tillgänglig inom 2 timmar, och har till uppgift att
    återställa den snabba störningsreserven. På så sätt kan kraftsystemet återigen återgå till normal
    drift efter produktionsbortfallet. Den långsamma störningsreserven finns tillgänglig i
    systemets vatten- samt värmekraftverk [4].
  • Padirac

    De är ideologer utan förståelse för fysik, om man ska tro på det de själva säger Solig

    Själv tror jag att de där experternas förståelse för fysik inte räcker för att förstå balans- och reglersystem för det svenska elkraftsystemet, detta trots att ett exjobb från en student tydligt visar hur det fungerar i verkligheten och varför olika kraftslag används för olika scenarion.

     


    klyban skrev 2025-10-30 06:59:44 följande:

    Dom svävar iväg så, men var är det egentligen dom försöker påstå?

    Eller är detta bara en spin-off av att elsystemen blivit stabilare i en annan form?


    För såg besvikelsen som kom efter de hade påstått att stabiliteten hade minskat och minskats och givetvis såssarnas fel allt som vanligt.
    Men sen när rapporten kom så visar det att det blivit stabilare de senaste 10 åren.


     


    Fascinerande hur viss fakta som inte får finnas i kaninhålet, och sen tror de att när aktörer som arbetar med det som ger denna fakta har fel och en random snubbe på tex youtube eller annan kaninhålsmedia är fakta över den riktiga faktan som aktörerna ger.


    Det är rätt fascinerande och se hur de tror sig veta bättre än de som har samlat ihop siffrorna eller besluten(Som med Vattenfalls beslut att bara renovera två reaktorer.)


  • Padirac
    nattuw skrev 2025-11-01 20:08:03 följande:
    Tja jag kan bara leda hästen till vattnet, vill hästen inte kännas vid vattnet så...
    Du länkar till ett material som tydligt beskriver vilken roll gasturbiner har och har haft.

    Drick eller inte, oavsett du är en häst eller inte. Du har lett sig själv till vattnet så... 

    Vattnet kanske inte omfattas av den där fysiken som någon pratar om.
  • Padirac
    nattuw skrev 2025-11-06 23:35:40 följande:
    Hur påverkar tunga generatorer frekvensen i elnätet?
    Vilket typ av elproduktion används för den primära frekvensregleringen i det svenska kraftnätet?

    Vad händer med känsligheten för frekvensstörningar i elnätet när andelen tunga generatorer i elnätet minskar till förmån för lättare generatorer som placeras högt upp i luften?
    Hur förändras behovet av frekvensreglering när antalet tunga generatorer minskar?

    Hur påverkas de dygnsvarierade behoven av el när mängden billig el som går producera på beställning minskar?
    Kan en utveckling med färre anläggningar där det relativt enkelt går öka respektive minska elproduktionen för att bemöta dygnsvariationerna ställa högre krav på dyrare lösningar?
    Aha..  det är därför det i sverige finns 1500MV installerad effekt från gasturbiner som används för sina specifika egenskaper som har en viktig funktion i regleringen av elnätet.

    Det måste vara miljöpartisterna som håller igång dem av ideologiska skälTomte

    Det behövs som tidigare sagt fler olika typer av balansmetoder. 
     
     
     
     
    Installerad effekt 2024
    Installerad effekt (MW) per kraftslag den 1 januari 2024. Siffrorna är avrundade till närmsta hundratal.
    Kraftslag Installerad effekt
    Kärnkraft 6900 MW
    Värmekraft 6600 MW
    Vindkraft 16300 MW
    Vattenkraft 16400 MW
    Solkraft 4000 MW
    Kondens 700 MW
    Gasturbiner 1500 MW
    Totalt 50200 MW
  • Padirac

    Precis  gasturbinerna är till för att snabbt stödja stabiliteten i nätet. Snabbare än vattenkraft, snabbare än kärnkraft.

    Men det var ju någon här i tråden som nyss sa att det inte fanns några gasturbiner, det refererades till några 'experter' - kommer iiinte ihåg veemm det var  

    Så nu är vi överens som att det finns gasturbiner i det svenska elnätet...? Vilket förnekades för någon sida sedan.  Ska se om jag hittar inlägget så ska jag citera det.


    nattuw skrev 2025-11-13 16:20:19 följande:
    Installerad effekt och frekvensreglering är inte samma sak.
  • Padirac
    nattuw skrev 2025-10-21 20:36:21 följande:
    De sa att gasturbiner är vanliga där det inte finns tillgång till billig vattenkraft som kan användas för frekvensreglering i elnätet.

    Det var dock innan de rödgröna startade sitt ideologiska korståg mot den svensk energiförsörjningen. Det är möjligt att det i dagens läge krävs både oljekraftverk och gasturbiner för undvika en kollaps i elnätet.
    Drömmer
  • Padirac

    Det verkar inte vara miljöpartister som har svårt med matte och verkligheten

    svenskvindenergi.org/komm-fran-oss/manga-nya-vindkraftsrekord-under-2024


    Näst största kraftslaget under ett helt kvartal ? Q4 2024
    Under det fjärde kvartalet var vindkraftens andel 32 procent av elproduktionen. Med 14,1 TWh blev vindkraften kvartalets näst största kraftslag. Störst var vattenkraften med 16,2 TWh. Trea var kärnkraften med 12,4 TWh.
     
    Högst dygnsproduktion ? 29 december 2024
    Den 29 december producerade vindkraften 0,271 TWh. Det tidigare rekordet var 0,265 TWh, satt den 3 februari 2024.
     
    Uppgifterna om produktion är hämtade från Mimer ? Svenska kraftnäts produktionsstatistik.
  • Padirac
    Största kraftslaget under en enskild månad ? december 2024
    Vindkraftens andel av den totala elproduktionen under december var 35 procent och för första månaden någonsin var vindkraften det största kraftslaget. Vattenkraften var näst störst med 5,4 TWh och kärnkraften trea med 4,3 TWh.
     
    Detta innebar att vindkraften levererade 43 procent av den teoretiskt möjliga produktionen, dvs. dess kapacitetsfaktor. Motsvarande siffror var 84 procent för kärnkraften och 45 procent för vattenkraften.
  • Padirac

    Det går väl alldeles utmärkt att använda olika kraftslag vid olika tillfällen med olika förutsättningar och pris och förnybarhet.

    Om det är höga vattenflöden använder vi vattenkraft, om det blåser använder vi vindkraft. 

    Andra tider använder vi andra kraftslag, oftast till högre kostnader.


    jontebula skrev 2025-11-16 10:44:09 följande:
    rätt värdelöst när vi har långa perioder vintertid där det är helt vindstilla då kan vi inte ha vädeberoende energikällor fattar du väl ??
  • Padirac

    Det är för att det är billigare att för effektreserven elda olja kortare perioder än att bygga nya kärnkraftverk som står stilla all tid utom de kortare perioderna då effektreserven behövs.


    Alexanderlukas skrev 2025-11-16 11:14:07 följande:
    Är det då vi för miljöns skull eldar hundratusentals liter tjockolja i Karlshamn?
  • Padirac
    Mentat skrev 2025-11-16 11:07:48 följande:
    Att det förekommer perioder på vintern då det är vindstilla är väl ändå fullkomilgt uppenbart? Det är rätt typiskt då vi har ett högtryck.

    Exakt vem är förnekare här egentligen?
    Att det förekommer perioder på vintern då kärnkraftverk står stilla är väl ändå fullkomligt uppenbart? Det är rätt typiskt då vi har äldre anläggningar som kräver och har eftersatt underhåll.
    Exakt vem är förnekare här egentligen?
  • Padirac
    Tom Araya skrev 2025-11-16 11:57:47 följande:
    Ja, man kan bygga sju miljoner vindkraftverk och lägga ned nästan allt annat så producerar vindkraften mest av alla. Men detta säger ju absolut ingenting om skillnaderna i kraftslagens effektivitet.
    Om 7 miljoner vindkraftverk är billigare att bygga och ger lägre elpriser än allt annat så undrar jag om effektiviteten verkligen spelar någon roll?

    Notera att det är dina siffror och din kommentar om effektivitet...
    Tom Araya skrev 2025-11-16 11:57:47 följande:
    Ja, man kan bygga sju miljoner vindkraftverk och lägga ned nästan allt annat så producerar vindkraften mest av alla. Men detta säger ju absolut ingenting om skillnaderna i kraftslagens effektivitet.
    Kärnkraftens effektivitet?  Hur mycket energi får man ur uranet?
  • Padirac
    Tom Araya skrev 2025-11-16 12:47:28 följande:
    Men det är väl ingen som föreslår att kärnkraftverk ska byggas för att utgöra en effektreserv som körs bara ibland?!
    Tro't om du  vill - någon i tråden föreslog implicit just det.  Du hittar det längre upp i fler olika inlägg. 

    Både oljekraftverk och gasturbiner utgör effekt och reglerreserver tillsammans med de företag som sålt nedbud, dvs avstängning av sina förbrukningar.
  • Padirac
    Tom Araya skrev 2025-11-16 13:51:28 följande:
    ...eller har du missförstått budskapet att behovet av effektreserver minskar med mer av stabila och högproducerande kraftkällor och mindre av fluktuerande och lågproducerande kraftkällor?
    Effektreserven behövs av fler olika skäl:

    För att toppa upp de få höglasttimmarna som infaller ett fåtal timmar under kallare vintern - övrig tid står effektreserven oanvänd. 'Stabila och högproducerande kraftslag' som kärnkraft byggs inte för att användas ett fåtal timmar per år.

    För att snabbt ge effekt om ledningar eller kraftverk kopplas från eller stängs och då kompensera för lastpåverkan på frekvens och spänning.

    Apropå att ha missförstått budskap vad effektreserven används till.

    tråden präglas av okunnighet och ideologiska skygglappar.

    Hur många i tråden har faktisk arbetat i eller utbildats för kraftbranschen? Hur många sprider konspirationsteorier och okunniga klipp från debattörer och influerare som tror de vet bättre än de som arbetar med det med påståendet att de som arbetar med det är opålitliga för att de arbetar på myndigheter och inom branschen?
  • Padirac

    Gasturbinerna finns och har funnit i svensk elkraft sedan åtminstone 1970-talet för att vattenkraften inte är en tillräckligt snabb reglerreserv.

    Har inte de där experterna du frågar berättat det?


    nattuw skrev 2025-11-16 23:40:51 följande:
    Ingen i tråden har förnekat existensen av gasturbiner. Däremot har jag, eller om jag inte gjort det borde jag ha, skrivit att gasturbiner är ett dyrt sätt att reglera frekvensen i elnätet och därför används primärt vattenkraft för att reglera frekvensen där det går medan länder som inte har den möjligheter får förlita sig på gasturbiner för den primära frekvensregleringen i elnätet.

    Med ett instabilare elnät kommer även Sverige att bli tvungen att förlita sig mer på gasturbiner och tvingas acceptera en lägre frekvensstabilitet.
  • Padirac

    Trots de siffror du anger i fråga om effektbidrag är vindkraft mångfalt billigare än tex kärnkraft


    Tom Araya skrev 2025-11-18 18:13:03 följande:
    Kapacitetsfaktorn varierar från en tidpunkt till en annan, särskilt för de väderberoende kraftkällorna. För att siffran ska vara relevant måste man således ange vilken tidsperiod som avses. Även platsen har betydelse. Samma modell av verk kan ha olika kapacitetsfaktor beroende på att de står på olika platser.

    I mitt exempel är det ett genomsnitt över året 2024 för befintlig driftsatt vindkraft som siffrorna gäller. Ett annat år eller månadsvis kan siffrorna se annorlunda ut.
    Även siffrorna för balanskostnader är beräknade utifrån tillgänglig statistik.

    Det du redovisar är antagande/beräkningar om vindkraft som ännu inte levererat några statistiska värden (troligen ännu inte byggda). Så om de stämmer återstår att se och i statistik lär du nog inte se de värdena då den omfattar även äldre verk med lägre kapacitetsfaktor.

    Andra siffror som i sammanhanget är intressanta är effektbidrag, d.v.s. hur stor andel av den installerade effekten som kan levereras under maxbelastning.
    Effektbidrag för befintliga och driftsatta verk
    Kärnkraft - ca 90 %
    Vattenkraft - Upp till ca 90 %
    Vindkraft (land) - ca 10 %
    Vindkraft (havs) - ca 15-20 %
  • Padirac
    Tom Araya skrev 2025-11-18 18:42:41 följande:
    Nej det är den inte. Jag har lagt upp siffror här förut och den visar att vindkraft kan ha lite lägre totalkostnader, men skillnaden är flerfallt den ena eller andra kostnaden.

    Andra mer stabila kraftkällor bidrar med andra värden som sol- och vindkraft inte kan leverera, så kostnaden kan inte utgöra ensamt skäl till val av kraftslag för el-produktion.
    Så du menar att olika kraftslag kan bidra med olika värden?
  • Padirac
    Tom Araya skrev 2025-11-21 08:36:12 följande:
    Miljardcenter i Strängnäs hotas av elbrist: ?Utmaning?
    ett datacenter för AI kräver enorma mängder el och planeras att anläggas i strängnäs (ca 40 tusen invånare)  - anläggningen gör av med 3-4 ggr så mycket el som uppsala där uppsala stad är 4 ggr så stor som strängnäs kommun och uppsala kommun är  6-7 ggr större än strängnäs.

    Det betyder att överföringskapaciteten i elnätet som försäljer strängnäs måste ges en kapacitet som ökas 12 till 25 ggr.

    Det är verkligen ett misslyckande att detta nät inte byggts ut redan för 10-tals år sedan så att AI-jätten kan etablera sig i strängnäsTomte

    från artikeln
    Mångmiljardsatsningen på ett AI-datacenter i Strängnäs kan vara hotad av elbrist, rapporterar DI. Enligt uppgifter till tidningen är anläggningarna enormt elkrävande, så till den grad att kapaciteten i elnätet inte räcker till.
     
    Svenska kraftnät och Vattenfall för nu diskussioner med varandra och investmentjätten Brookfield om frågan. Daniel Gustafsson, chef för kraftsystem på Svenska kraftnät, säger att elbehovet i anläggningen motsvarar ungefär tre till fyra gånger en stad i Uppsalas storlek och att man ?jobbar för fullt? på att lösa elbehovet.
  • Padirac

    Alla de där kärnkraftverken som en del tänker ska ersätta importen av el vid höglasttimmen och reglerkraften i form av oljekraftverk eller gasturbiner kommer att trycka ut el året runt för export då elen inte behövs för inhemskt bruk. 

    Självklart kommer det att krävas en utbyggnd av fler och större kraftlednngar ju mer el som produceras och transporteras


    Tom Araya skrev 2025-11-21 18:30:27 följande:
    Angående utbyggnad av kraftledningsnätet så är det inte heller helt oproblematiskt...

    Sveriges nya kraftledningar - nästa stora skatteslöseri? ? med Hasse Eriksson

    Vem granskar egentligen Svenska kraftnät och deras konsulter? Är myndigheter idag mer styrda av ideologi än lagstiftning? Varför saknas konsekvensutredningar trots att lagen kräver det? Sverige vill exportera mer el och för det krävs en utbyggnad av det svenska elnätet. Och frågan är vad detta kostar för svenska skattebetalare och vilken påverkan det har för miljön. Lantbrukaren Hasse Eriksson är tillbaka i podden för att beskriva hur situationen kring Svenska kraftnäts utbyggnad av kraftledningar och energiinfrastruktur har förvärrats dramatiskt. Planen är att 6000 mil av kraftledningar ska dras över hela Sverige och Hasse menar att Svenska kraftnät inte följer vare sig miljöbalk, ellagstiftning eller grundläggande hydrogeologiska principer ? vilket leder till stora miljöskador, risker för dricksvatten, förstörda jordbruksmarker, ekonomiska konsekvenser för lantbrukare och kraftiga ingrepp i äganderätten. Hasse beskriver hur konsultbolag borrar genom skyddande lerlager, vilket släpper ut surt och förorenat vatten (bl.a. aluminium) i öppna diken. Han menar också att stora delar av myndighetens arbete styrs av politiska aktivister och konsulter utan kompetens. Samtidigt växer problemen: markvärden sjunker, generationsskiften blockeras, djurhållning hotas och skogs- samt energipolitiken riskerar att underminera Sveriges livsmedelsproduktion och allt detta för att Sverige ska kunna exportera mer el. Detta kan beskrivas som Sveriges största kallhygge genom tiderna som dessa 6000 mil kraftledning lämnar efter sig. Vilken påverkan har dessa projekt för miljön?


    ">Sveriges nya kraftledningar - nästa stora skatteslöseri? ? med Hasse Eriksson
  • Padirac

    Marknaden håller inte med sig , vare sig producenter eller köpare håller med dig.

    Så vad du eller jag ser eller borde se har inte så mycket med verkligheten att göra Tom


    Tom Araya skrev 2025-11-23 18:43:37 följande:
    Även du borde se att det är en mer effektiv investering i kraftöverföring för få verk med hög och stabil produktion än för många utspridda verk med låg och fluktuerande produktion.
Svar på tråden Regeringens el-fiasko