Panik över låg äggreserv mm
Jag och min sambo har under 2 års tid försökt bli gravida. Vi har precis påbörjat en fertilitetsutredning och där kom käftsmällen. Mina ägg håller på att ta slut. Jag känner mig förtvivlad och väldigt stressad.
Förra mensperioden tog jag alla blodprover som skulle analyseras och därmed ge resultatet låg äggreserv. Väldigt låg. Håller på att ta slut låg. Jag reagerade hur som helst då på vilken kort cykel jag hade. Proverna skulle tas mellan dag 3-5 och jag var där på 4:e dagen pga helg emellan och då var mensen redan slut vilket aldrig hänt innan. Nu efter resultatet med låg äggreserv, samt ultraljud blev jag kallad till min nästa menstruation som är nu. Men jag blöder knappt? Dag 2 brukar annars vara ett helvete för mig då jag blöder som mest. Jag blev kallad till ultraljud nästa måndag men kan tyvärr inte gå pga jobb och det var enda tiden dom hade den veckan. Inser att nästa mens kommer sammanfalla med storhelgerna och sannolikheten att få tid då är minimal och att därmed nästa kallelse kommer i januari. Och med den lilla mens jag har nu? Tänk om det här är min allra sista mens?? Jag får panikångest av att tänka på det.
Tankarna snurrar! Har läst lite här men känns som ju mer jag läser destu mer förvirrande. Ska jag in i denna cirkus av IVF, äggdonnation och adoption? Långa komplicerade, kostsamma processer som verkar tära på psyket och krossa ens hjärta flera gånger.
Jag är arg på min sambo som velat vänta så länge, och jag är lika arg på mig själv för att jag inte redan efter 1 års försök kontaktade en fertilitetsklinik.
Sen tillkommer det ju även frågor och känslor om klimakteriet. Om jag nu håller på att få slut på ägg och därmed mens innebär det ju klimakteriet? Minskad sexlust, torra & sköra slemhinnor, UVI, benskörhet, svettningar och ett sjujäkla humör. Jag är 34 år.
Snälla kan någon säga något trösterikt? Känns som att jag håller på att gå under just nu.
Efter lång tid fick jag kontakt med en kurator på landstingets barnlöshetsmottagningen och saker började vända. Fick ett annat perspektiv och fortsatte ett ihärdigt arbete att komma på banan.
Efter 1,5 år började min mens komma tillbaka och cykeln började bli regelbunden igen. När jag bearbetat mycket och accepterat att det tar den tid det tar och ingen kan vet vad som händer. Delvis fått ordning på ätbeteendet och mer lugnt i livet. Så dök det upp ett pluss efter 2,5 år. Låg äggreserv är ju en diagnos som kan gå lite hur som helst.
Mitt råd är att så fort som möjligt försöka få tag på en psykolog, kurator eller liknande som jobbar med barnlöshet. Det var så skönt att bli lyssnad på och få hjälp att komma ur katasroftankarna. Sen tycker jag du jobbar därifrån. Ta små steg i taget och försök nå ditt mål.
I min värsta sorg skulle jag ha hatat att läsa det här men känner ändå att det kan inge lite hopp.