Inlägg från: Anonym (Ledsen) |Visa alla inlägg
  • Anonym (Ledsen)

    Sambons släkting är alltid taskig mot mig

    Hej allihopa!

    Jag har ett stort problem med en av sambons släktingar och jag känner att snart är måttet rågat. Det hjälper inte hur trevlig och artig jag än är när vi ses, personen ska alltid komma med påhopp mot mig och tilltala mig som en förälder.

    Jag och min sambo har varit tillsammans i snart två och bott ihop i ett år. Allt mellan oss är jättebra och vi har inga problem (förutom vardagliga dispyter som att gå ut med soporna, diska, städa, osv). Det enda som förstör är min sambos pappas nya sambo (vi kan kalla henne för A). Vi bor alla fyra i samma stad och alla andra släktingar bor minst en timme bort, vilket gör att vi träffas ca en gång i månaden. 

    Varenda gång vi ses är A väldigt otrevlig mot mig. Hon pratar knappt med mig, frågar alla andra vid middagar vad de tycker om diverse saker och varje gång jag berättar något så ska hon bara hitta något negativt att säga om det. Det blev extra tydligt när vi åt julbord tillsammans för ett par dagar sedan. Eftersom jag jobbar inom vården jobbar jag jul vartannat år och det här året är jag ledig. Förra året blev jag pikad över hur jag kunde jobba jul och lämna sambon (då pojkvän) ensam under julen och frågade om jag inte skämdes. Till saken hör att han skulle fira jul med sin familj som bor en timme bort och jag skulle egentligen vara ensam på julen då mina föräldrar bokat semester utomlands. Det här året ska sambon ha beredskap hela julen och det enda A sa om det var att det var jättebra att han kunde tjäna extra pengar, men frågade mig varför jag inte skulle jobba och anklagade mig för att vara en latmask och slarver.

    Dessutom la hon sig i att jag funderar på att plugga utomlands en termin till hösten (om det ens blir av). Hon anklagade mig för att vara oansvarig och sa att om man har djur får man faktiskt tänka på sånt innan man skaffar de. Hon påpekade även att jag borde lämna bort mina djur eftersom jag inte har något intresse av att ta hand om dem. Det är ren lögn! Jag är hemma varje dag (pga distansstudier) och umgås med mina djur. Jag har självklart också funderat på om det är bra med utlandsstudier pga djuren, men sambon kan tänka sig att ställa upp och ta hand om dem den tid som jag eventuellt blir borta. Vad hon har med mina djur att göra vet jag inte. Det är enbart för att hon inte tycker om mina djur (en katt och två marsvin) som hon tycker att jag borde lämna bort dem.

    Jag tror att en av anledningarna till att hon inte tycker om mig är för att jag avskyr hennes hund. Jag har varit tydlig från början med att jag inte är en hundmänniska, är rädd för hundar och framförallt inte tål hund. Hennes hund är gigantisk och ska alltid slicka och hoppa på mig, vilket jag tycker är väldigt äckligt. Särskilt när hunden slickar på mina händer och på mitt ansikte. Jag tycker att om man bjuder hem folk som inte tycker om ens djur så gör man sitt bästa för att vara en snäll värd och hålla djuret borta från personen som inte tycker om djuret. Exempelvis trycker inte jag upp mina marsvin mot A och tvingar henne att hålla dem eller umgås med dem. När hon är här på besök är de i sin bur och jag släpper ut dem när hon går hem. 

    Dessutom ska hon alltid lägga sig i om jag ber sambon göra något hemma, eller om han ska ringa någon. Hon frågar mig alltid varför jag inte kan göra det, eftersom jag "bara är hemma" pga distansstudierna. Att jag fortfarande har skolarbete att göra bryr hon sig inte om, för i hennes värld har jag all världens tid. Hon lägger sig även i att jag inte lånar ut min bil till sambon när hans bil är på lagning (eftersom den är på lagning en gång i månaden), eftersom jag brukar handla på dagarna eller göra andra ärenden som sambon inte har lust eller tid med när han kommer hem från jobbet.

    Hon brukar även hylla min sambo till skyarna över hans utbildning, när jag har exakt samma utbildning och hade bättre betyg än honom i alla ämnen. Hon brukar alltid fråga honom när det är någon fråga relaterat till vår utbildning, fastän jag kan svara lika bra på frågan. Detta enbart för att jag pluggar något annat idag och jobbar med något som jag inte är utbildad inom.

    Vad ska jag göra? Hur ska jag hantera problemet?

    Sambon har dessutom bjudit in dem på julafton, men jag har sagt att hans pappa kan komma och A kan stanna hemma. Hon är kort sagt inte välkommen hem till oss (för det är ju också mitt hem) på julafton. Jag orkar inte med all hennes negativitet på julafton och vill kunna vara glad när mina föräldrar kommer på besök.

    Alla hans övriga släktingar tycker om mig och tycker att jag är jättetrevlig. Alla utom hon.

  • Svar på tråden Sambons släkting är alltid taskig mot mig
  • Anonym (Ledsen)
    Anonym (Lova) skrev 2020-11-28 14:48:58 följande:

    Låter som en väldigt störd människa. Men har jag förstått det hela rätt; har sambon bjudit hem henne till dig medan han jobbar? Eller kommer han hem tidigt? Om även dina föräldrar kommer så kanske de sätter henne på plats om hon beter sig illa mot dig? Ser inte din sambo hennes beteende?


    Sambon har enbart beredskap, så han inte kanske inte ens behöver åka iväg och jobba. Mina föräldrar har träffat henne en gång och de tyckte hon var lite dryg och tråkig. Sambon ser hennes beteende, men tycker att jag ska vara trevlig mot henne så det kanske blir bättre. Hon pratar väldigt mycket med honom när vi väl träffas så han tycker inte det är något att göra en stor grej av.

    Jag blir alltid jättenervös när vi ska träffa henne, vilket är synd. Jag tycker väldigt mycket om sambons pappa som brukar prata på med mig, skratta åt mina skämt och är som en normal person. Hon sitter där och ser sur ut varje gång jag öppnar munnen och berättar något.
  • Anonym (Ledsen)
    Anonym (eee) skrev 2020-11-28 14:51:48 följande:

    Hon är en sådan människa som ska hållas på så långt avstånd som möjligt.

    Jag hoppas din sambo ser och hör samma saker som du, eller är detta ett problem mellan er två? 

    Du behöver inte vara kompis med henne. 


    Sambon håller med om hennes beteende. Han tycker bitvis att hon är oförskämd som lägger sig i våra privata angelägenheter och berättar vad hon tycker - trots att ingen har frågat henne. Jag försöker prata så lite som möjligt när vi är där, men det är tråkigt att sitta tyst i tre timmar under tiden som alla andra har det jättetrevligt. Det är tråkigt för sambon som blir hemsläpad tidigare pga att jag inte står ut med henne. 

    Sambon förstår verkligen att jag känner mig utfryst och inte ser fram emot middagar med dem. Hon är ändå över 50 år och jag är 25 år liksom. Hon borde verkligen veta hur man ska bete sig. Jag tycker det är lågt att hela tiden hitta saker hos mig att klanka ner på.
  • Anonym (Ledsen)
    Mimosa86 skrev 2020-11-28 15:59:01 följande:
    Fast om hon hyllar honom till skyarna så har han ju en auktoritet och respekt hos henne. Alltså är det ju ett ypperligt tillfälle att hon säger till henne när hon är elak eller pratar allvar med henne. Att han accepterar att hans partner blir kränkt tycker jag väldigt märkligt. Man kan vara tydlig och säga ifrån utan att vara otrevlig. Dags att han står upp för dig
    Det är väldigt subtilt när hon ger beröm och sambon uppfattar inte alltid det. Hon påpekar t.ex. alltid att han är duktig på sitt jobb, men säger ingenting om mig. Hon är inte intresserad hur det går i skolan, hur det är på jobbet eller någonting annat som har med mina intressen att göra. Sambons pappa frågar mig alltid om det. 

    Sambon vill heller inte ställa till med bråk pga hur hon behandlar mig. Han tycker istället att jag ska vara glad och trevlig mot henne, så att hon istället känner sig dum. Men snart är nog mitt tålamod slut och då kommer jag nog att säga något otrevligt istället. Hon gör mig väldigt nervös och känner att hon räknar ner minuterna tills jag kan gå hem.
  • Anonym (Ledsen)
    Anonym (Helena) skrev 2020-11-28 14:53:19 följande:

    Ignonera hennes dumma frågor,säg :va?Och var tyst sen.Du behöver inte förklara nåt till henne.Umgås med henne så lite som möjligt och visa att du inte lyssnar på henne.Var glad.


    Jag brukar ignorera hennes frågor och titta på telefonen och säga "mm" när hon drar igång med sina förmaningar. Jag försöker hålla god min, men det blir alltid tråkig stämning när hon kommer med sin negativitet.
  • Anonym (Ledsen)

    Tack alla för de fina svaren! Jag har, efter att ha pratat med sambon, bestämt mig för att ringa sambos pappa imorgon och prata. Dels för att jag vill höra hans sida av historien och få reda på var skon klämmer. Dels för att han ska kunna prata med sin sambo och eventuellt säga till henne att uppföra sig bättre.

    Har jag gjort något mot henne kan jag tänka mig att be om ursäkt, men då ska det också vara en riktig anledning till att hon behandlar mig såhär illa. Jag tänker exempelvis inte be om ursäkt för att jag inte tycker om hennes hund, för jag har varit öppen med från början att jag inte tycker om hundar.

    Jag hoppas att den här konflikten löser sig och att jag blir normalt behandlad. Hon behöver inte tycka om mig, men hon kan i alla fall lägga band på sig och uppföra sig som en vuxen person.

    Hjälper inte detta tänker jag säga ifrån nästa gång hon beter sig illa. Det kommer inte bli trevligt för någon, men det skiter jag faktiskt i. Jag har gjort vad jag har kunnat och tänker inte bli behandlad som skit på min fritid.

  • Anonym (Ledsen)
    Anonym (Man49) skrev 2020-11-28 22:43:41 följande:

    Sök stöd hos nån stark släkting som tycker om dig

    Våga säga vad du upplever

    Konstigt att ingen annan reagerar

    Då har du stöd när ni träffas och kanske rent av kan sätta sur kärringen på plats


    Tack för stödet! Tyvärr hjälper inte detta, då det oftast är jag, sambon, pappan och A som ses. Ska försöka få pappan att förstå min sida av saken och hoppas att han kan hjälpa mig. Det är som sagt väldigt subtila saker som gör att jag känner mig utanför och kanske är svårt för de andra att upptäcka där och då.

    Föredrar sambons mamma och man, de är mycket trevligare och roligare att vara med.
  • Anonym (Ledsen)
    Kvittning skrev 2020-11-29 08:10:00 följande:

    Jag instämmer med övriga om att hon inte beter sig bra, men måste faktiskt fråga om ditt beteende också.

    Du säger att du avskyr hennes hund och att det är något du vägrar be om ursäkt för. Hur har du uttryckt och visat det för henne? Många ser hundar som sina barn så om du har varit tydlig med att du verkligen avskyr hunden istället för att lite finkänsligt säga att du är hundrädd och inte pekat ut hennes hund som någon du ogillar ännu mer än andra hundar så förstår jag att hon inte gillar dig.


    Första gången vi träffades frågade hon mig om jag gillar hundar, varpå jag svarade nej, jag är ingen hundperson. I början var hon duktig med att hålla hunden borta, men i samband med att A och sambons pappa flyttade ihop började han springa fram till folk mer och vara närgången.

    A hindrar inte sin hund från att hela tiden komma och slicka på mig eller vara nära mig, trots att jag har hälsat på hunden (vilket jag kan göra, men inte mer än att hälsa). Om jag sitter bredvid henne ska hon alltid mata sin hund från bordet och har överlag knappt uppfostrat sin hund (i mitt tycke). Hunden hoppar ofta upp på mig om jag kommer dit.

    Dessutom är A sur för att hon vill att min sambo ska passa hennes hund, vilket jag har gått med på en gång och det fick räcka. Hunden är stor och springer runt och välter ner saker (nästan värre än min katt) och katten tyckte inte om hunden heller. Därmed vill jag inte att hunden ska vara hemma hos oss, plus att jag är allergisk mot hundar.

    Jag brukar inte sitta och prata illa om hennes hund eller ens göra något mot den. Jag sitter för mig själv och vill sitta ifred utan att hennes hund ska hålla på med mig.

    A tycker inte om mina djur heller, men inte beter jag mig illa för det? Jag respekterar hennes åsikt och håller djuren på behörigt avstånd.
  • Anonym (Ledsen)
    molly50 skrev 2020-11-30 08:58:36 följande:
    Men varför är det egentligen du som ska prata med din svärfar?
    Jag tycker att det är din sambo som borde göra det.
    Och de tillsammans borde stå upp mot din svärfars sambo.
    Du kan själv också konfrontera din svärfars sambo direkt när hon börjar klanka ner på dig och fråga vad hon menar,säga att du inte bett om hennes åsikter och fråga vad du gjort henne som får henne att visa sådant agg mot dig.
    Att vara trevlig mot henne lär inte hjälpa.
    Och jag tycker inte att hon behöver komma hem till er förrän ni rett ut saken ordentligt.
    Du ska inte behöva sitta en hel julafton och lyssna på hennes negativitet.
    Jag hade aldrig gått med på det.
    Jag ringde sambons pappa igår och sa som det var. Han hade inte uppfattat att det var så illa, eftersom han pratar med mig och jag ofta berättar saker självmant. Men han förstod att det var jobbigt och lovade att prata med sin sambo.

    Jag får hoppas att det blir bättre, annars är enda sättet att undvika henne och vara kylig mot henne när vi väl måste ses.
  • Anonym (Ledsen)
    molly50 skrev 2020-11-30 10:36:58 följande:
    Men även om TS inte gillar hennes hund så har hon ingen rätt att vara otrevlig mot och klanka ner på TS.
    Och det oavsett om det handlar om ren motvilja mot hundar eller hundrädsla.
    Man får helt enkelt acceptera att andra kanske inte tycker lika mycket om ens hund,eller för den delen ens barn,som man gör själv och försöka göra det bästa av situationen.
    I min värld låter det riktigt barnsligt att frysa ut en person pga åsikter om ens djur. Jag respekterar att hon inte tycker om mina marsvin och ber henne inte umgås med dem varje gång de kommer till oss. Jag behandlar inte henne dåligt pga att hon inte tycker om mina djur. Det är lite på en femåringsnivå att bli arg för att någon inte gillar ens hund. Jag har uttryckligen sagt flera gånger att jag inte tycker om hundar, men ändå tror väl hon att jag ska "omvändas" bara jag spenderar tillräckligt mycket tid med hennes hund.
  • Anonym (Ledsen)
    molly50 skrev 2020-11-30 16:07:43 följande:

    Hur ska hon förresten göra med hunden om de ska komma till er i jul?


    De bor tio minuter bort med bil, så hunden får vara hemma. Det rör sig bara om ett par timmar (max tre) och då klarar sig hunden själv hemma. Hem till oss kommer ingen hund på julafton.
  • Anonym (Ledsen)
    molly50 skrev 2020-12-01 19:16:14 följande:

    Ok. Ja,då borde det inte vara några problem.

    Annars får väl sambon stanna hemma med den.

    Vet du om din svärfar har pratat med henne än?


    Jag har ingen aning om han har pratat med henne. Han var inne på att jag skulle få prata ut med A, men jag ville först att han skulle berätta hur jag känner. Jag tror att hon hade känt sig påhoppad om jag hade ringt henne själv och försökt försvara sitt beteende.

    Jag postar här när jag har något nytt att tillägga!
Svar på tråden Sambons släkting är alltid taskig mot mig