Vad händer med det hemlösa barnet?

En släkting till mig har ett barn, 15 år gammal.

Barnet bor sedan 3 års ålder med sin mamma och har sedan dess varit föremål för ett antal socutredningar pga bristfälliga förhållanden hemma hos modern. Inget som resulterat i någon placering eller liknande.

Fadern har sedan några år ingen kontakt med dotter. Enkelt förklarat kan man säga att mamman och pappan djupt hatade varandra, och efter otaliga besvikelser gällande pappan (dök inte upp för umgänge, glömde ringa på födelsedag, lovade saker som han inte höll) sa dottern upp kontakten med pappan. Utan att veta säkert är det mamman som satt bakom spakarna för den uppsägningen. Dottern älskade sin pappa trots alls. Pappan är milt sagt likgiltig inför sitt barn.

Modern har också sagt upp all kontakt med faderns släkt, däribland mig. Jag försöker nå ut till dottern då och då för att kolla läget och bjuda hit henne, men svaren jag får är korta, korrekta och utan tvekan författade av mamman.

Nu har mamman precis lagt upp en långt inlägg på fb. Hon vädjar om pengar till ett hus. Hyreshuset de bor i nu har tydligen mögel, hyresvärden är en idiot, soc är idioter och ingen vill hjälpa dem. Den 1/1 blir de hemlösa om hon inte snabbt samlar ihop 150 000 kr. Oklart vad pengarna ska gå till, men denna människa har 0% trovärdighet.

Jag undrar nu var ansvaret ligger. Kan barnet (som inte träffat sin far på många år) bli placerad hos honom. Han har det gott ställt. Kan han bli tvungen att försörja henne på distans = mycket högre underhållsstöd?

Vad kan jag göra för att hjälpa barnet som jag känner en oerhörd empati för? Hon har hela sitt liv tyngts ned av besvikelser för fadern och all olycka från modern. Barnet tycker numera också att alla myndigheter är idioter och att världen är emot henne. Jag känner mig maktlös och som att jag ser henne falla mot ett liv i olycka!