Hur tänkte du nu?
Om han inte är redo för ett barn är han ju inte heller redo att ta hand om någon annans barn. Förstår du inte det?
Det är ju ett enormt svek att skaffa barn mot hans vilja.
Hur gammal är du? Jag kan förstå din panik om du skulle vara 45 men jag gissar att du är fortfarande är ung och kan vänta.
Det jag menar är ju att han inte har något ansvar för barnet eftersom att det är mitt.
Jag är nyss fyllda 35, så tiden rinner ut.
Eller är det så att du naivt hoppas att han ska ändra åsikt när du väl är gravid/fått barn? Det hade han kanske gjort om barnet faktiskt varit hans eget.
Men knappast med ett inseminerat barn när han faktiskt inte vill ha det.
Alltså du verkar inte vilja förstå.
Det handlar inte om barnet. Det handlar om tiden.
Oavsett vems barn det är tycker han fortfarande att det är för tidigt i er relation. Oavsett om du adopterar grannens barn, inseminerar, skippar piller eller kidnappat ett barn - det är fortfarande för tidigt!!
Han vill inte ha detta barn för att det är för tidigt!
Förstår du verkligen inte?
Han tar inte ansvar för att han inte vill ha barn! Det är för tidigt!
Han är inte redo för barn för att det är för tidigt!
Han vill inte.
Varför vill du då skaffa ett barn för tidigt?
Inseminera dig om du vill men då får du respektera hans nej och gör slut.
. Han vill inte!
Exakt vad i er relation blir bättre av att skaffa barn mot hans vilja?