• Islandinthesun

    Vi som startar ivf behandling 2021

    Hej!

    Har följt tråden en tid då vi varit under utredning och påbörjad behandling men idag vågar jag skriva! Vi har ett barn sedan tidigare, naturlig väg 2017. Tyvärr har min sambo lite för trötta simmare så syskon är något vi väntat och längtat efter länge.

    Har idag återfört ett 3-dagars och vågar knappt röra mig. Är så rädd att det lilla livet ska ramla ut, även fast jag vet att det inte fungerar så :)

    Har behandlats med Bemfola, Fyremadel och Ovitrelle

    Fick äggplocket tidigarelagt då jag hade många ägg och det fanns risk för överstimulering.

    I fredags plockades 16 äggblåsor med 14 mogna ägg. 11 av dessa befruktades och utvecklades bra. Ett till mig och om något hamnar i frysen återstår att se.

    Nu håller vi tummarna! Kram till er alla barnlängtare!

  • Islandinthesun
    Always choklad skrev 2021-10-18 19:56:54 följande:

    Heja heja! Välkommen till forumet ????


    Tack!! Vad är embryblut? Klister, hängsel och livrem låter inte fel alls!
  • Islandinthesun

    Idag är jag helt under isen. Var på Holloweenfest igår och hade spökat ut mig ordentligt. Kommer dit och ingen av de andra tjejerna har klätt ut sig. Deras små ammande bebisar hade blivit för rädda då. Så där satt jag och längtade efter det de har.. när jag samtidigt såg ut som en riktig häxa. Det kändes så ledsamt och jag blev så sluten.. jag som brukar vara social i vanliga fall?

    Och till råga på att slog mensen till ordentligt idag, så det sista lilla hopp jag hade försvann direkt. Trodde inte att jag skulle ta det första försöket så hårt, men det gör jag. Den här processen är så påfrestande även om jag försöker ta det lugnt.

  • Islandinthesun
    Znickers skrev 2021-11-01 19:28:08 följande:
    Usch, jag lider med dig <3 Skickar massor med styrkekramar till dig. Det är ingen i världen som kan förstå hur en IVF process känns att gå igenom, förutom vi som går igenom den. Jag vet att det är ynka tröst i stunden men se det som att 1:a försöket har bäddat för nästa försök som med större sannolikhet kan göra bättre. Det finns ju en siffra på det, statistik som stödjer just faktum att en viss procent kvinnor lyckas bli gravida och föda barn efter 2-3 försök.

    Jag blev inte heller framgångsrik efter första försöket. Det var en stor nederlag minns jag och jag ville gräva ner mig själv. Och särskilt när andra i ens umgängeskrets blir gravida. Det är en sorg som man ofta går igenom väldigt ensamt på sin egen kammare, tillsammans med sin partner.

    Jag håller tummar för er nästa försök. Vet du när det kan bli?
    Inalina skrev 2021-11-01 08:42:07 följande:

    hej o välkommen till tråden :) och härligt att höra att ni har en liten son också :) (som inte är så liten längre hehe - fort går det..) 

    det låter som att ni haft en tuff resa mot syskonförsök, så ledsamt att läsa om att ni inte fick några mogna ägg senast och även missfallet också :( 

    låter som att ni fick fint resultat nu dock med korta protokollet, så skönt att ha minst 3 blastisar i frysen!! Det försöket som blev er son, var det långa eller korta? jag är i gång med långa protokollet med syskonförsök till min dotter som är 2,5 så det blir förhoppningsvis återföring sista veckan i november. Jag har dock ingen vidare äggkvalite så hoppet om blastisar till frysen har blivit mindre o mindre för varje försök. Detta är vårt 4:e försök till syskon..:( 

    Blir spännande att följa dig och lilla pyret i magen! håller tummarna


    Tack så mycket <3 Det hjälper verkligen att kunna ventilera här och få stöd. För det är omöjligt för någon utanför den här världen som kan förstå. Men jag ska försöka hålla modet uppe inför nästa försök. Jag behöver lite positiv statistik, så har du någon länk att dela vore jag så tacksam. Det enda jag hittat är att för min ålder (35) är det cirka 35% chans att lyckas vid varje försök. 

    Jag hoppas på ett nytt försök nu redan i november.
  • Islandinthesun
    Always choklad skrev 2021-11-01 21:21:13 följande:
    Hej usch sådant där är plågsamt. Samma här var social slutat med alla former av social media, får mig bara deppig. Umgicks i helgen med mitt syskonbarn på 6mån. Gick faktiskt bra, bröt inte ihop nån gång. När jag såg honom när han var 3 Mån slutade det med att jag flydde till skogs mitt i stora familjeåteröreningen nu i sommar. Snacka om kaos. Gick inte tårarna bara sprutade. Förstår dig helt.
    Plågsamt är verkligen rätt ord. Man vill ju inte annat än att glädjas åt sina vänner och syskon och deras barn. Men det är verkligen tufft. Köpa presenter och fira samtidigt som man bär på en sorg och viss mån av avundsjuka. Men skönt att det gick bra i helgen! Hoppas på en liten kusin framöver :) Tack för stöd <3 
  • Islandinthesun
    Inalina skrev 2021-11-02 08:24:45 följande:
    Åh jag förstår :( men fasen va tråkigt o vara på halloweenfest och INTE klä ut sig, vad fasen gör man där då? Man måste ju inte vara djävulen själv kanske men herregud... jag tycker det var bra att du gick ALL IN! man måste ju leva liteGlad! deppigheten slår till när man minst anar det när man gör IVF, man är ju lite proppad med diverse hormoner också, men det mesta gör ju att man blir påmind om hur svårt det är för en själv och hur enkelt det verkar vara för alla andra. Viktigt att man hittar andra saker i sitt liv man är tacksam över, som man aldrig i världen skulle byta bortHjärta mensen gör ju alltid att man halkar ner i ett slukhål typ så jag förstår din skitdag igår. jag minns inte hur ert resultat var, fick ni något till frysen? Styrkekram, du är i rätt forum här i alla fall, folk brukar vara duktiga på att stötta och skriver inte bara 'ryck upp dig' typ.Hjärta
    Ja men så sa min sambo med! Läskigast på Halloweenfesten vinner! Hjärta Vi gick all in, vi bjöd på oss själva men jag kände mig som en mycket ful variant av Bridget Jones när jag satt där med blod i mungipan och kände hur deppigheten slog till. Min sambo känner inte av samma deppighet som jag, men det är tufft att vara kvinna i den här processen. Hormonerna gör sitt och när blödningen kommer så sätter beskedet avtryck både psykiskt men också fysiskt. Vi får liksom dubbelt!

    Slukhålet befinner jag mig i även idag, har så nära till tårar här på jobbet och jag brukar verkligen kunna bita ihop. Men IVF- processen har varit tuffare än ett vanligt försök för mig. Det byggs upp så mycket förväntan, trots att jag försöker hålla mig kall och inte hoppas på för mycket. 

    Vi har gjort ett äggplock i oktober, ett till mig och fyra till frysen. Hoppas på återföring nu i november. Hoppas, hoppas, hoppas. 

    Tack för ditt svar, känner mig mindre ensam Hjärta
  • Islandinthesun

    Den 16/12 gjorde vi ett FET. Har räknat ner dagarna till idag, den stora testdagen. Men nu när dagen är här vågar jag inte testa. Är på skidresa med släkten och orkar inte bearbeta ett minus här.

    Ni som genomgår IVF med en partner. Hur mycket koll har hen? Min sambo har ingen koll och det gör mig ledsen. Tycker han borde veta att det är testdag idag då han fått precis samma info som jag från kliniken.

  • Islandinthesun

    Har gjort ett äggplock och fick ett ET och fyra till frysen. Har återfört ett av de femdagars från frysen och har därmed tre kvar. Två misslyckade återföringar alltså.

    Vad finns det för chans att något av de tre som är kvar i frysen ska utvecklas bättre?

    Väljer man inte de bästa först?

  • Islandinthesun

    Nordic IVF gör också återföringar på helger. Jag gjorde i lördags för två veckor sedan i Malmö. Jättenöjd med Nordic på alla sätt. Hjärta

Svar på tråden Vi som startar ivf behandling 2021