Ska jag bara acceptera

Vi är runt 50 och ja, vi har sex ungefär en gång i veckan. Flera gånger under åren har vi talat om att vi egentligen vill mer, men det är just nu dåligt med initiativ från båda sidorna. Han fastnar i datorn och jag i soffan, rätt ofta.

Om han försökte mer skulle jag personligen nog vilja mer men han har (efter det första året när vi var nykära och hade sex 6 gånger på tolv timmar och så) aldrig varit så sexuell som de män som ligger en gång om dagen eller klagar här. Han tycker inte att det är ett jätteproblem och vill hellre ha en längre omgång med all rekvisita än snabbisar, när jag har föreslagit det.

Jag har alltså aldrig upplevt en man som vill slita ut mig i parken och ha sex på kompisarnas bröllop, eller dra sig undan till lillstugan för en snabbis medan övriga sjunger kräftvisor på kräftfesten på landet. Han kan säga att jag ser ut som en sexbomb eller att han borde skicka med livvakt med baseballträ för att slå bort andra män när jag ska gå ut med mina tjejkompisar, men själv behöver han  fetschinspiration för att bli riktigt tänd. Lite synd för jag ville gärna överraska honom på jobbet med en behandling under skrivbordet och lite sånt förr i tiden men det har aldrig varit hans dröm.

En siffra som sticker ut i SVT:s undersökning är att 30-49 år, de så kallade småbarnsåren, är den grupp där flest personer uppger att de har sex flera gånger i veckan.

Den siffran överraskar Leigh Norén.

? De allra flesta som jag träffar på min mottagning som är mellan 30-49 år har sex mycket sällan och mår dåligt över det. Jag tänker att de här siffrorna, kombinerat med att de allra flesta som jag träffar är i den här åldern, talar för att sex ses som mycket viktigt under de här åren.

? Många har småbarn och har generellt väldigt lite tid över till sin parrelation, och då kan sex bli till något ännu viktigare, det som binder en samman med en annan.