Ska jag bara acceptera

42 år gammal så har jag börjat fundera en del kring livet och om jag ska nöja mig. Jag är gift sedan snart 10 år tillbaka. Min fru som jag fortsatt älskar är 3 år äldre och vi har inga barn. Vi har hela tiden varit överens om den biten och har ett härligt och behagligt liv. Framförallt unnar vi oss mycket resor och restaurangbesök. Jag och min fru är lika varandra i personlighet genom att vi båda behöver mycket egen tid. Vi bråkar mycket sällan pga just detta att vi kan vara ifrån varandra och den andra blir inte besviken på det. Allt är dock inte toppen och det är givetvis det klassiska efter ett långt förhållande med ett begränsat sexliv och passion. Jag är den som hela tiden vill mer. Min fru tycker att intervallen 2-4 ggr/månaden är helt ok och hon brukar säga till mig att det är nog få som vart gifta så länge som håller den frekvensen. Jag har lite att gå på här så jag frågar familjeliv. Stämmer hennes påstående?

Jag tar absolut med tipset om att hon alltid får vara den som tar initiativ. Jag tror det kan förbättra saken något. Det är lätt att bli tafatt i sina initiativ när man lyckas 1 av 10 ggr. Sen är det tyvärr så att lyckandefrekevensen blir större om vi dricker alkohol och jag tycker inte sexet blir lika bra då.