Jag plussade på nyårsafton och får bf 11 september. Det är vårt första barn och det känns så himla spännande och som att vi har en fantastisk hemlighet för resten av världen. Jag känner inte så mycket än förutom förstoppning och mycket rapar. Igår var jag hos barnmorskan på det första hälsosamtalet och det gjorde att det känns lite mer verkligt. Nu hoppas jag att allt går som det ska!
Hejsan!
Plussade idag på bim +2, är supernervös då detta är min första graviditet. Bf preliminärt runt 20/9 då. Hur tänker ni andra som kanske har lite mer koll, ska man försöka skriva in sig direkt (kanske lite tidigt?) eller vänta en vecka eller två?
Hur tänker ni andra om att gravida nu är klassade som riskgrupp? Kommer ni vara extra isolerade och försiktiga? Det är ju större risk senare i graviditeten, men jag vet inte om vi kan hoppas att smittspridningen är mindre i sommar? Jag vill också gärna vaccinera mig, men det verkar som att gravida inte kommer vaccineras på ett tag, men hur lång tid tror ni att det tar att testa vaccinet på gravida?
Jag kan inte riktigt leva nå mer försiktigt än de jag gör. Har ett jobb där jag måste vara på plats, i en fabrik med typ 900 personer. Där jag rör mig i flera lokaler och jobbar väldigt nära fysiskt också. Vi får testa oss på jobbet 2ggr i veckan om vi vill, det känns bra men det skulle ju kännas ännu bättre om mina kollegor gjorde det så man liksom har koll på alla runt omkring en som kan smitta...
ja det sägs att vi inte ska få vaccin. Tror inte det hinner komma innan september iaf .. men det är bara min tanke.. har inga belägg haha
Alltså det här med att räkna ut vecka, för mig blir det så stor skillnad när man räknar på senaste mensens första dag och när jag troligen blev befruktad. Första dagen på senaste mensen var den 3dje december. Enligt appen jag följer/földe så skulle äl vara den 24de, på självaste julafton. Började testa den 22a, ingenting, bara en trött cirkel. Vi låg endå, och varje dag fram tills den 26e, med samma utslag på älstickan. Gav typ upp och började oroa mig över mina långa cyklar (slutade med ppiller i augusti, efter att ha tagit dom regelbundet i 12), första var 34 dagar och nästa 40.
På jobbet på nyårsafton strax efter lunch så var jag på toaletten, toapappret gled iväg. Ah! Så dry var nu det var dags alltså. Tog ett test när jag kom hem och mycket riktigt, aldrig har väl den där smileyn sett så glad ut. Vi låg både den dagen och dagen efter, den 1a.
Den 10de januari plussade jag, efter att jag hade ett illamående som kom och gick. Jag mår aldrig illa annars så det var konstigt. Köpte också lakrits, som jag aldrig äter. Strecket var knappt märkbart, men där. Dagen eftet var det ännu svagare och jag vat övertygad om att jag inbillat mig. Den 12e var det som på den 10de. Den 13de orkade jag inte tyda streck och tog ett digitalt. Gravid. 2-3 veckor.
Sååå, ska jag räkna från den 3dje, så är jag ju i vecka 6? Men egentligen, förmodligen, vecka 2-3, kanske 3 typ i övermorgon? Vill ju följa i appar osv men blir ju inte rätt om man kollar på tex vecka 6.
Vad långt det blev, har du orkat läsa så tack. Har inte berättat för någon än, mer än sambon så kan inte riktigt kolla med nära heller.
Okej, så då är jag på v 5, ca? Blir ju "rätt" när man vill följa bebisens utveckling? I vecka 3 är det mest celler, medans i t.ex v 6 så bildas flera organ och hjärnan utvecklas, rätt stor skillnad tänker jag.
Idag i vecka 7+1 kräktes jag för första gången. Blä, jag hade gärna sluppit. Hur mår ni andra?
Det är väldigt sorgligt att läsa om er som det ej gick vägen för. Jag hoppas att ni kan läka och orkar försöka igen.
Jag var på ultraljudet för KUB idag och fick se ett litet foster med hjärta som slog. Det kändes så himla härligt att se den för första gången och se den röra sig. Tyvärr låg den i en konstig position och var i minsta laget så hon kunde inte göra själva kub-undersökningen utan jag fick en ny tid om en vecka. Jag längtar dit för då får jag se den igen!
Jag har några i-landsproblem som jag skulle vilja diskutera... :) jag har bf 11/9. I slutet på augusti är vi bjudna på två bröllop (21 och 28 augusti) och jag funderar på om det är rimligt att ställa in sig på att gå eller om jag ska tacka nej direkt? Båda är en bit bort och innebär minst en övernattning. Jag tänker dels på att jag kanske kommer vara jättetjock och trött och ha diverse krämpor men också på covid-situationen eftersom jag inte kan vaccinera mig och kanske bör vara i karantän.
Självklart kan ingen veta hur jag kommer må eller när barnet föds och ingen vet heller hur smittspridningen kommer vara då eller hur långt vaccineringen har kommit. Men hur skulle ni tänka?
Klurig fråga. Själva är vi bjudna 21/8 till bröllop och har bf 15/9. För mig själv har jag tänkt att vi bokar avbokningsbart hotell och siktar in oss på att åka. Om jag inte mår bra eller har krämpor så kan vi avboka. Vi informerar även brudparet om situationen. Jag menar det kan ju alltid hända att en gäst blir sjuk. Men jag har inte alls tänkt på det här med att karantäna... hur länge bör man göra det?
Jag vet inte hur jag hade gjort om det var så nära inpå bf. Tror jag hade bokat hotell, många hotell kan ju avbokas t.o.m. på ankomstdagen. Men då har jag inte funderat på karantän... du kanske kan gå på första men inte andra :)
Hur går det för er? Jag är nu i v 17+5 och tycker att jag börjar känna rörelser. Om det inte är barnet så vet jag inte vad det kan vara. Det känns som att det rycker i magen och ibland kommer små stötar. En vecka kvar till rul och jag längtar dit, samtidigt som jag är lite nervös för att det ska komma fram något tråkigt.
Vad spännande det är att läsa om era graviditeter och även tidigare erfarenheter.
Jag har bf 11/9 och har precis slutat jobba för att hinna vila ordentligt. Men en sak som stressar mig lite är att mannen fortfarande jobbar och kommer jobba fram till förlossningen. Han jobbar ca en timme bort och vi har också ca en timme att köra till förlossningen. Ni som har barn sen tidigare, hur lång tid innan kände ni att förlossningen var på gång att starta? Jag börjar bli nervös över att ev behöva ta taxi till sjukhuset för att mannen inte hinner hem från jobbet, även fast jag vet att det inte är troligt att det ska gå så fort att han inte hinner hem.
Det verkar ju vara väldigt olika för olika personer men för mig var det såhär:
Första: vaknade av en sjuk värk i ryggen på morgonen vid 8 men det dröjde fram till eftermiddagen runt fem-sex innan de var mer regelbundna och oftare, så då åkte vi in. Strax innan tio var han ute.
Andra: vaknade vid halv sex av värkar som inte tog slut så åkte in vid sex och tio i sju var grabb två ute.
Jag är på helspänn över den nu kommande förlossningen och nästan lite rädd att även denna ska gå snabbt, även om vi har rätt nära till sjukhuset.
Nu börjar det bli spännande! Vattnet gick för några timmar sen så nu ligger jag med en handduk mellan benen och försöker sova lite. Bf är 11/9 så det är två veckor tidigt, men inom normaltiden. Inga värkar än, men jag ska in på en bedömning under dagen imorgon.
Åå spännande! Hur gick ditt vatten, gjirde du något speciellt? Uppdatera gärna hur de går!
Här gick vattnet I fredagskväll, och på natten till lördag föddes min lilla. Här gick allt också bra och bebise är helt underbar.
Lycka till alla ni andra som väntar september barn.