• Anonym (.)

    Hur överlever man?

    Anonym (TS) skrev 2020-12-30 23:20:16 följande:

    Hej!

    Jag funderar dagligen på att jag måste lämna min man.

    Jag är i en djup depression sedan 1,5 år tillbaka. Och tanken slår ju mig att jag vill separera pga depressionen.. jag vet ju inte helt säkert, om jag hade velat det om jag inte var deprimerad..

    Men oavsett får jag inte den stöttning av honom som jag behöver. Plus att jag är bipolär vilket innebär att jag kommer ha skov med depressioner hela livet.

    Det som hindrar mig från att göra något åt situationen är ekonomin. Hur klarar man sig på 12000-13000kr ut i månaden själv med ett litet barn på 50%-75% av tiden.

    Jag är sjukskriven pga min depression så finns inget att göra åt inkomsten nu. Kanske en dag om jag kommer börja jobba igen. Men ska funka även i dessa lägen.

    Tacksam för inputs och tankar,

    Snälla ingen otrevlig attityd bland kommentarerna..

    Mår skit redan.


    Anonym (TS) skrev 2020-12-30 23:20:16 följande:

    Hej!

    Jag funderar dagligen på att jag måste lämna min man.

    Jag är i en djup depression sedan 1,5 år tillbaka. Och tanken slår ju mig att jag vill separera pga depressionen.. jag vet ju inte helt säkert, om jag hade velat det om jag inte var deprimerad..

    Men oavsett får jag inte den stöttning av honom som jag behöver. Plus att jag är bipolär vilket innebär att jag kommer ha skov med depressioner hela livet.

    Det som hindrar mig från att göra något åt situationen är ekonomin. Hur klarar man sig på 12000-13000kr ut i månaden själv med ett litet barn på 50%-75% av tiden.

    Jag är sjukskriven pga min depression så finns inget att göra åt inkomsten nu. Kanske en dag om jag kommer börja jobba igen. Men ska funka även i dessa lägen.

    Tacksam för inputs och tankar,

    Snälla ingen otrevlig attityd bland kommentarerna..

    Mår skit redan.


    Jag som studerat 5 år som ensamstående kan ju bara säga att man klarar sig. Jag hade ut ca 13500 kr i månaden (under 10 månader av året, övriga månader enbart bb och underhåll). Bodde hyfsat billigt i en mindre tvåa (hyra 4600 kr efter bostadsbidrag), lade ca 3000 kr på mat och hygien, ca 3000 kr på övriga fasta utgifter som el, försäkringar, telefon etc. 1000 kr på nöjen/kläder/övrigt och sparade ca 1000 kr (som jag levde på under månaderna utan csn). Inte något lyxliv men fullt genomförbart.

    -Låga fasta kostnader (främst bostad).

    -Förutsägbara kostnader (välj att ha räkningar på månadsbasis om möjligt så att varje månad är likadan, kosta på sig en löpande tandvårdsförsäkring och likande för att slippa punktutgifter, budgetera för större inköp till barnet varje månad, 200 kr varje månad är lättare att lägga undan än att lassa fram 1000 kr på nya overall/stövlar/regnställ på ett bräde 2 ggr om året.

    -Tänk framåt, köp hellre den där jackan på rea på våren än till fullpris på hösten när den behövs.

    -Aldrig köpa på avbetalning! Har du inte råd nu så har du inte det nästa månad heller.

    -Fastna inte i fällan att tro att man kan köpa sig ur fattigdom, har så många bekanta som gick på knäna runt jul och födelsedagar för att de ville ge sina barn fina upplevelser men egentligen bara köpte saker för köpandets skull. Det är helt ok att få en eller två leksaker och sen nödvändiga kläder faktiskt. (Min syster håller fortfarande på så, hennes ungar fick julklappar för en månadslön, pengar hon kommer betala av en tusenlapp på varje månad fram till åtminstone nästa jul, ingen av ungarna minns idag vad de fick på julafton, förutom den minsta som är överlycklig över sin Greta Gris-bok från Coop för 42 kr).

    Kört och gott, låt inte ditt dåliga samvete över liten ekonomi leda till en ännu mindre ekonomi.
  • Anonym (.)
    Anonym (TS) skrev 2020-12-31 01:40:08 följande:

    Detta ger mig lite hopp. Jag är ingen som slösar pengar utan mår bäst av att se pengarna växa på ett sparkonto.

    Jag har iaf hand om familjens ekonomi för annars hade min man handlat upp allt på onödiga saker..så jag är redan väldigt ekonomisk av mig och handlar helst billigt och secondhand.

    Vad finns det för bidrag att få? Är det bara bostadsbidrag? Nnns det någon somt gör min man skyldig att se till så jag och vår son klarar oss? (Mannen tjänar liksom ni lön x 1,5)


    Om man inte kommer upp till norm på andra inkomster så kan man söka försörjningsstöd. Nu har jag dålig koll på reglerna för högre belopp i underhåll men jag tror det är ovanligt att man får mer än grundbeloppet om inte inkomstskillnaderna är astronomiska, om man inte kommit överens om det själva. Han är skyldig att betala underhåll men gissningsvis inte mer än så. Under tiden ni lever ihop är han ju skyldig att försörja er, men om ni separerat så får du stå på egna ben.
  • Anonym (.)
    Anonym (TS) skrev 2020-12-31 22:24:38 följande:

    Tack för tips. Vi har hus så vill han bli kvar får han ju lösa ut mig. Jag är duktig på att spara. Duktig på att göra och hålla budgetar osv. Äger ingen bil. Eller jo vi äger ju en bil ihop men jag använder inte den. Behöver inte den.

    Jag vet. Jag tänker på det med. Samtidigt som jag tänker att det kanske går om jag blir helt avlastad halva tiden så jag kan återhämta mig då. Och om jag är själv är det bara mig själv jag behöver bry mig på (när jag inte har vårt barn hemma).

    Mycket av mitt mående påverkas av hur stökigt och skitigt vi har hemma. Men även av hur jag ser min man bara slappa medans hemmet ?förfaller?. Jag förstår att han också är trött och måste återhämta sig osv. Men det mesta han gör (eller inte gör) är ren lathet. Du vet ?sopar under mattan?-städ. Samlar pantburkar bredvid soffan. Ställer sopor i hallen. Spiller och torkar med foten. Det blir dubbelt jobb för mig för om inte jag tar tag i det så blir det inte av. För han tycker ju att det inte är så viktigt..

    Samtidigt som jag behöver bli avlastad och kanske skulle behövt vara barnfri mer så vet jag inte om det hade känts så bra. Med tanke på att min man är ganska lat när det gäller att ta hand om sonen med. Klär honom i för små kläder, glömmer borsta hans tänder, duschar honom när han redan luktar svett, nattar honom väldigt sent så han inte orkar upp till förskolan..

    Av erfarenhet brukar allt kännas lättare när jag och min son är själva - nästan inga konflikter och alla rutiner funkar.


    Jag har sett så många såna här hopplösa män som när det kommer till kritan och de måste skärpa sig löser tiden med barnen på ett bra sätt, inte på mammans sätt, men barnen far absolut inte illa. Måla inte fan på väggen med andra ord. Mycket lathet ligger nog i det faktum att någon annan fixar det bara man avvaktar tillräckligt länge. (Eller i vissa fall i att oavsett ansträngning är det inte gott nog och man slutar anstränga sig).
Svar på tråden Hur överlever man?