• Juni10

    Äggdonation 2021

    Hej! Hoppar in i tråden.

    Är på nästan samma ruvdag som Pixie78 och Susanna 85 (4+2).
    Vi har gjort vår första äggdonation på Gennet i Prag. 

    Har sedan 2016 gjort flera IVF:er med egna ägg. En resulterade i graviditet 2016, men slutade i missed abortion i v9.


    Har många av frågor jag vill bolla, ska läsa genom tråden senare, hoppas inte jag upprepar sådant ni redan avhandlat. :)

    Just nu är jag superorolig för att jag inte tagit hormonerna i rätt tid eller rätt mängd. När jag läser andra inlägg verkar flera ha dubbelt så höga doser och även fått hormonerna ordinerade tre gånger om dagen - med 8h mellanrum. 
    Jag har bara fått den två gånger om dagen (morgon och kväll). 

    Fråga ett: Medicinering. 
    Jag har fått ordination att ta östrogen (estradiol - Femanest) 2 mg på "morgon och kväll". Så jag tar en kl 8.00 och en kl 20.00. Progesteron fick jag samma ordination: Utrogestan 200 mg "morgon och kväll". Så även de tar jag kl 8.00 och 20.00. Sedan tar jag  Duphaston 10 mgx2 "mitt på dagen", vilket jag tolkat som kl 12.00. Men med det upplägget blir det inga åtta timmar mellan varken östrogenet eller progesteronet, utan snarare 12h... (!)

    Har haft tidiga små graviditetstecken efter insättningen, men bara svaga. De har avtagit och ömheten i brösten, som jag hade redan innan insättning och fem dagar in på ruvartiden, lättade på insättningsdag fem, så nu är jag rädd att vi misslyckats och är sååå nervös på att det kan bero på att det är för lång tid mellan hormontillskotten... 


    Jag fick även en liten blödning (röd och sedan lite grynig) på ruvardag 9 och tänkte att nu är det kört, men det kom inte mer blod än en liten "dos" och då tänkte jag att det kan ha varit en nidblödning. 

    Fråga två: Efter misslyckade ivf:er har min mens alltid kommit som en klocka, även med lutinus. Men när man nu tar både östrogen och progesteron och duphastan - kan det göra att mensen inte kommer även om graviditeten inte tagit? 

    Jag tog ett test på dag 4+9 och på 4+2 som visade ett pyttesvagt sträck inom de fem minuter testet skulle läsas av. 20 min senare var det tydligt (och än tydligare i dag) - men då är ju testet inte längre tillförlitligt står det på förpackningen. (det ska tolkas de första fem minutrarna). Nu tänker jag att jag kanske var gravid ett pyttekort tag och att det nu går utför. Huga... ska också ta ett blodprov i veckan. 

    Till Pixie78: den enda gång jag blev gravid fick jag exakt så som du beskriver, stick och lättare kramp i höger ljumske. Så det tolkar jag som ett jättepositivt tecken. Jag fck tyvärr göra en missed abortion i v 9. (Men det hade inget med stickningarna i ljumsken att göra.) Det hade slutat växa redan i v 6+2 när de mätte. 

  • Juni10

    Tack goa för svar och tankar.<3 


    Instämmer i båda resonemangen. Om man bara kunde oroa sig mindre och lita på läkarna. I många lägen är det verkligen så att de har en tanke som är bra. Men samtidigt har jag varit med om just det som Bellis beskriver. Två situationer där läkare missat både medicinering i rätt tillfälle och missbedömt de signaler jag yttrat och därmed ägglossat för tidigt och gått miste om behandling, sista steget. Så förtvivlat tråkigt. 

    Jag har också läst studien om 80% på embryo och 20 på resten. I mitt fall fick jag två toppblastocyster insatta. Hade en ultimat slemhinna så alla de förutsättningarna finns. Men tar det inte nu så behöver jag ju kika på de där andra 20. :) Som kan hänga ihop med immunologi, ogynnsam miljö i livmodern, för låga progesteronnivåer etc etc. 


    Jag är inte jätteorolig för förskjutning av medicinering någon timme hit eller dit. Men i mitt fall handlar det om 12 h mellan progesterondoserna. Inte 8 som nästan alla har (och som jag haft tidigare när jag gjort IVF). Jag har läst studier där receptorerna kan blockera när de får för höga doser, och att det i de lägena då är lika bra med lägre doser. Min läkare sa att det gick lika bra att ha en dos på 200 mg lutinus/utrogestan som 400. Att det inte gjorde någon skillnad, bara dosen var den samma hela tiden (alltså strax innan insättning och efter/under insättning). . Men det som oroar mig en smula är att det är 12h mellan intagen av både progesteron, inte 8 som innan. Jag har tidigare tagit progesteron vid tre tillfällen/dag innan. Nu tar jag bara vid bara två. Jag ska kolla med kliniken i morgon. 

  • Juni10

    Tack för konkret och bra svar. Uppskattar det enormt, Pixie 87.

    Är på Gennet i Prag, så helt rätt Duphaston fick vi köpa när vi var på plats. Jag tror att de tänker sätta ut den efter positivt gravtest, men jag skulle återkoppla efter hcg/blodprovet. 

    Nej, fick inga progesteronsprutor. Har bara dosen med Utrogestan 200 mg  2ggr/dag. Hade du samma dos vagitator/progesteron, och dessutom progesteronspruta?  

    Jag nedreglerades med primolut då jag tidigare haft lite problem med vanliga preventivmedel. 

    Ska kolla om jag kan lägga till till en tablett av östrogenet så det blir 8 timmar emellan. Hade funderingar kring det då ömheten i brösten avtog från att varit ständigt ihållande under hela nedregleringen och insättningen, samt de första 5 dagarna efter inplanteringen. Men det kan ju bero på annat med. (Huga...) 

  • Juni10

    Tack för konkret och bra svar. Uppskattar det enormt, Pixie 87.

    Är på Gennet i Prag, så helt rätt Duphaston fick vi köpa när vi var på plats. Jag tror att de tänker sätta ut den efter positivt gravtest, men jag skulle återkoppla efter hcg/blodprovet. 

    Nej, fick inga progesteronsprutor. Har bara dosen med Utrogestan 200 mg  2ggr/dag. Hade du samma dos vagitator/progesteron, och dessutom progesteronspruta?  

    Jag nedreglerades med primolut då jag tidigare haft lite problem med vanliga preventivmedel. 

    Ska kolla om jag kan lägga till till en tablett av östrogenet så det blir 8 timmar emellan. Hade funderingar kring det då ömheten i brösten avtog från att varit ständigt ihållande under hela nedregleringen och insättningen, samt de första 5 dagarna efter inplanteringen. 

  • Juni10

    Åh, Pixie. Styrkekram till dig. 


    pixie78 skrev 2021-02-01 08:09:36 följande:
  • Juni10
    bellis2 skrev 2021-02-01 09:22:41 följande:
    Olga-kliniken använder sig av progesteronsprutor, morgon och kväll och Crinone morgon och kväll (utgår från min behandling nu). Vid eventuell blödning sätts behandlingsplan b in och då får man öka progesteronet.
    Intressant. Då är det ju ändå samma tidsintervall mellan progesterontillskotten som jag har. I övrigt kör du på sprutor och gel istället för enbart vagitatorer som jag gör. Och så har du östrogentillskott var 8:e timma och jag var 12:e just nu.  

    (PS: såg nu att jag blandade ihop dig med Pixi i inlägget tidigare.) 
  • Juni10
    pixie78 skrev 2021-02-01 10:49:18 följande:

    Vi går ju på Ovumia i Finland. Ni som går i Ryssland verkar ju få en hel del annat utöver progynon x3 om dan och Lutinus x3 om dan. Vad tycker ni vi ska be om? 

    Det känns som det är fel på min livmoder. Vad kan man göra då för att förbättra? Hysto, vitaminer, inget koffein?

    Vi har två embryon kvar, sen är det slut. Kommer inte orka börja om efter det. Känner mig redan för gammal egentligen. 


    Man bara stänger av sätter pannan mot väggen och går in i lösning. För det är det man måste. Känner igen det och känner med dig.


    Utöver basen tar jag prednisilon 5 mg (kortison för att dämpa immunförsvaret något) trombyl/aspirin 75 mg (för att öka blodtillförseln, "tunna ut blodet" lite) och så då Duphaston 10 mg för att minska missfallsrisk. Duphaston finns inte i Sverige, men finns kanske något liknande? Vet ännu inte om detta kommer att göra någon skillnad för mig ännu, men det känns rätt utifrån mitt läge. Jag gjorde också en hyseroskopi i Sverige, innan vi åkte till Tjeckien, i hopp om att ha gjort allt som var möjligt för bästa resultat. Blev dock ytterst osäker på vad kliniken i Prag ville att läkaren skulle göra under hyseroskopin (utöver att ta bort polyper, myom och se så att allt var ok.) Så för mig kollade de bara att allt såg bra ut, de tog bort en polyp vid livmodertappen (men vid ivf:er ska den eg inte hindra då den ju satt vid tappen, men jag slapp ett obehag som jag inte visste kom från polypen. De upptäckte ett myom (men den satt på utsidan på äggstocken, så de lät den sitta kvar för den skulle inte störde en ev graviditet). De skrapade - inte -bort slemhinnan, som då var tjock (11 mm) för ingreppet gjordes på dag 21. Jag visste inte om kliniken i Prag ville att de skulle ta bort den eller inte. Fick inte riktig klarhet i detta trots annars bra mailkommunikation. 
    Kliniken i Prag ville att jag skulle göra hysteroskopin på dag 21 vilket gjorde den svenska sjukvården något förbryllad då de vanligtvis gör det ingreppet strax efter mens och inte så sent i cykeln. Hysteroskopin gjordes i cykeln precis dagen innan jag började med nedregleringen, dvs tätt inpå behandlingsstart, vilket Prag ville. Den slemhinna jag hade då, var ju den som jag några dagar senare "blödde av". Tänker därför nu i efterhand att de ev skulle ha skrapat bort den för att se så att allt under såg ok ut. Men har läst att det är en avvägning hur mycket man ska göra därinne för att undvika ärrvävnad bla, så jag tror ändå att det var bra så som de gjorde. 

    Har senare läst att andra gjort "en skrapning och ett inplantationssnitt". Jag är osäker på vad detta innebär (i synnerhet implantationssnittet), men läste en artikel RMC i Malmö som genomfört en studie om att det i vissa fall kan vara gynnsamt att ha "retat" slemhinnan innan insättning. Så om du inte gjort en hysteroskopi kan det ev vara något? 

    Min mamma kämpade på naturlig väg i något år men blev inte gravid, gjorde en skrapning och blev då gravid direkt. Därefter fick hon totalt fyra graviditeter (ett som kom för tätt inpå som hon med vånda tog bort) men tre födda barn totalt. För henne var skrapningen ett litet ingrepp som gjorde stor skillnad, därför kändes det viktigt för mig att göra detta efter 5 insättningar där inget tagit. Men det är ju ofta svårare för många av oss än för min mamma. Flera av oss har ju fler aspekter än så att ta hänsyn till för att komma i närheten av en graviditet. För min del har vi både manlig faktor (Vi kan aldrig bli gravida på naturlig väg då mannen har extremt få spermier) och kvinnlig- mina ägg verkar sannolikt blivit för gamla är precis 43 nu... (och min kropp har flera gånger varit hyperstimulerad av alla behandlingar genom åren). Men har regelbunden mens och bygger slemhinna bra. 

    Övrigt om spermier: Trots att mannen har få spermier och hög fragmentering, stora huvuden och dubbla svansar och allt vad det heter har klinikerna ändå alltid använt hans spermier och de har haft en hög befruktningsgrad (högre än den gång vi använde frysta donatorspermier). I Finland fick han först  få ut en sats som inte användes och därefter lämna in en ny, på så vis fick de fram pigga spermier som inte fastnat i en troligtvis blockerad ledare. I Prag gjorde de en MACS, magnetic activated cellsorting och fick fram starka spermier som befruktade 6 av åtta ägg varav 3 resulterade i blastocyster på dag 5. 

  • Juni10

    Ja, svårt att veta. Men de forskar iallafall på området och Gennet förespråkade starkt att jag skulle göra en hysteroskopi innan deras behandling.

    Och jag har plussat idag. V2-3 på stickan. Vågar inte ta ut något. Men lite....glädje, eller tillfälligt lugn - Iallafall över dagen. :) Ska försöka få till ett blodtest för hcg imorgon.

    Det är samma artikel jag läst. :)

  • Juni10
    Zwillinge86 skrev 2021-02-01 21:51:08 följande:

    De tog bort alltihop inkl slemhinna och ärrvävnad plus att jag fick ordentligt med antibiotika efteråt. Har aldrig haft så frisk mens som månaderna efter den hyston. Enligt Serum sitter effekterna av hyston i upp till 6mån så kan väl vara därför kliniker ordinerar hysto inför insättningar. 

    Mina erfarenheter av att känna att något är fel som inte har med embryona att göra är att det kan krävas antibiotika för diverse i rektioner man inte vet om att man har, immunsupport för att lugna ett överaktivt immunförsvar, höga doser hormoner pga obalans samt tex hysto för att hitta defekter i livmodern, dock ger jag inte mycket för någon av dessa åtgärder utförda i Sverige då de sällan hittar de fel som utländska kliniker upptäcker och ännu mer sällan lyckas de med fullgångna graviditeter om man inte svarar på standardbehandlingen. Jag har enligt svensk sjukvård fortfarande otur efter typ 6 missfall på raken med fina blastocyster donerade av två olika donatorer....


    Jag läste en studie som sa att endast 16% av graviditeter med donatorägg resulterar i missfall under första trimestern, oavsett om kvinnan är över 40 eller yngre. Risken minskar till 7% när graviditeten fortskridit. Med en sån statistik borde man verkligen inte skylla på otur efter 6 missfall med två olika donatorer. Då har man ju .... missat något. 
    Hur gick det för dig efter hyston? Satte du in något och hur tog det sig? Har du lyckats med en fullgången graviditet någon gång? 
  • Juni10
    Zwillinge86 skrev 2021-02-02 08:06:57 följande:
    Juni10 skrev 2021-02-01 22:08:20 följande:

    Jag läste en studie som sa att endast 16% av graviditeter med donatorägg resulterar i missfall under första trimestern, oavsett om kvinnan är över 40 eller yngre. Risken minskar till 7% när graviditeten fortskridit. Med en sån statistik borde man verkligen inte skylla på otur efter 6 missfall med två olika donatorer. Då har man ju .... missat något. 

    Hur gick det för dig efter hyston? Satte du in något och hur tog det sig? Har du lyckats med en fullgången graviditet någon gång? 


    Exakt! Oturen som de annars förklarar missfall med är ju inte riktigt applicerbar på ÄD då så många delar som kan gå snett under en naturlig befruktning redan är avklarade. Jag fick starka plus alla insättningar efter hyston i Grekland och normala hcg-stigningar till ca v.7 då jag plötsligt får missfall. Har tänkt att det har med dalande hormoner att göra då jag vet att jag är svajig (ytterligare något som svensk sjukvård inte ens tittar på) men jag har dundrat på med såväl östrogen som Progesteron i olika former och jag får missfall ändå. Så för mig återstår egentligen bara att det är något annat med livmodern eller att det har med manlig faktor att göra, men vi får alltid typ 100% befruktning och flera blastocyster till frysen så det känns inte som om det handlar om spermierna men vem vet. Vi har en som född 2015 efter vår första ÄD. Då fick vi endast ett livsdugligt embryo som utvecklades extremt långsamt, men mirakel inträffar och det blev vår son. Trodde såklart att jag hittat lösningen (ÄD + immunsupport) och nu skulle få så många barn jag ville men syskon har varit än svårare. Blir fortfarande gravid varje insättning samt naturligt då och då men tar mig inte förbi v.7. Hade jag haft tid, ork och pengar hade jag varit mkt intresserad av Olgas tankar men efter 10 års kämpande så är vi överens om att de vi har i frysen är sista rycket, även om förhoppningen att det utan ny input plötsligt ska lyckas.
    Man undrar ju verkligen vad som kan ligga bakom det. Var det du som skrev något om att det ibland kan vara svårare med en andra äggdonation då immunförsvaret (eller någon slags reaktion som stöter bort embryot) triggats? Jag har inte läst någon studie om det, men har ett svagt minne att jag sett något sådant inlägg i någon tråd? Så starkt kämpat! Så fint att det gick vägen en gång, men kampen är ju verkligen tuff även i syskonförsök. Håller tummarna för att det ska gå med de som är kvar i frysen. 
  • Juni10
    pixie78 skrev 2021-02-02 08:40:28 följande:

    Supergrattis till plusset! Vilken känsla att få se 2-3 veckor direkt! Men visst hade du fått två insatta?  Tänk om båda satt sig! Så himla spännande! När ska du göra HCG?


    Kan man göra en hysto privat så man kan få den planerad en viss dag i cykeln? Känns inte som att landstinget skulle lyckas få till det och om det går att det är väldigt lång kö? Jag bor i Stockholm så tänkte börja undersöka detta idag. 


    Tack, Pixie. Jag vågar varken hoppas eller misströsta. Har nästan inga symptom alls. Var öm i brösten till ruvdag 5 men sen släppte det så jag är långt i från säker på att det verkligen kommer att hålla i sig. (Har ju varit med om att det inte håller hela vägen förut.) Jag har fått en tid för HCG imorgon. 

    Hysto: Jag bor i södra Sverige och hade svårt att hitta kliniker. Hörde talas om Slovenka (?) i Göteborg och kollade av med en privatklinik i Växjö, bara för att sondera. Jag hade sedan superflax med min hysteroskopi. Av en slump råkade en läkare på landstinget ha jobbat på kliniken jag anlitade utomlands. Läkaren kände till hysto i sammanhanget och sa att de kunde göra den på landstinget. Jag tror att jag/hon kunde motivera det med att jag haft endometrios och att det spelade in. Men mest var det nog rena rama turen, för i många fall är det ju så svårt att få hjälp från landstinget. Från början hade vi tänkt åka utomlands för hysto, men det blev ju bara svårare och svårare iom corona. Vet dock inte om de gör samma saker här som på klinikerna utomlands som här under själva ingreppet. Därom tvistar ju de som testat. 
  • Juni10
    Livskamraten skrev 2021-02-02 21:33:01 följande:

    Hej! Hoppar in i äggdonationstråden 2021, med förhoppningar om graviditet detta år.


    Jag säger också hej och välkommen, livskamrat.Glad Just när det kommer till äggdonation ska ju mottagarkvinnans ålder inte spela så stor roll, enligt allt man läser. Vi är flera i tråden som är en bit över 40. Jag är 43 och har sannolikt också pensionerade ägg och uttröttade äggstockar av tidigare ivf:er. Nu , nytt hopp med äggdonation. 
  • Juni10
    Eva7272 skrev 2021-02-03 21:26:06 följande:

    Det är ju svårt att ta sig utomlands nu. Flera länder som har inreseförbud etc så vi har börjat se oss om i Sverige. Gynhälsan exv. vad har de för åldersgräns för få genomgå äggdonations behandling?


    Jag inboxade dig. Vi är nöjda med Gennet. Tycker att det är en helt annan kommunikation med kliniken än de kliniker vi haft kontakt med i Sverige. Så det var ett visst meck med att resa utomlands under rådande läge - men det väger upp med bra kommunikation, bättre priser och service. Kan däremot ev vara bättre att resa med bil.  
  • Juni10

    Oj så många inlägg på några dagar - så kul att läsa i kapp lite. 

    Grattis Grodan77 så jätteroligt! Håller alla tummar och tår. 

    Sussna85. Följer dig lite extra nyfiket, jag är ju bara en dag efter med min insättning och graviditet. :) Bra att läsa om den stängda livmodertappen och slutsatsen att det därmed inte verkar vara en blödning från en ev tvilling. Jag har också fått blödningar, men hitintills bara två korta och lätta nidblödningar. Blödde vid 21 på kvällen. Kom en typ kort, men tydligt blödning. Stannade av ganska direkt och så var det lugnt i någon vecka. Kände ingen molvärk i samband med blödningen. Samma sak hände i v 5. Vanligt och troligt inget att oroa sig för sa kliniken och HCG verkade då stiga som det skulle så jag oroade mig inte. Jag har haft väldigt svaga symptom än så länge. Men nu är jag i v.6+0 och nu på kvällen fick jag utöver det lätta lätta, knappt märkbara illamåendet ganska kraftig molvärk i ryggen, typ mensvärk.

    Så nu blir jag lite rädd att jag ev skulle få en kraftigare blödning under helgen.
    Vad har ni fått för instruktioner om ni får en kraftigare blödning? Att åka in och göra ett UL?

    Vid de mindre blödningarna sa min klinik att jag bara skulle ta det lugnt och se till att jag får i mig min vanliga dos progesteron, inte öka utan försöka hålla den jämn bara och dricka mycket vatten. Men om man får en kraftigare blödning? Då är det troligtvis läge att åka in för ett UL så snart man kan?  

    Håller tummarna för alla som ruvar och väntar på insättningar, planerar inför framtiden och så ett "Hej och välkommen" till de som är nya i tråden. :)

Svar på tråden Äggdonation 2021