Jag och min pojkvän har delat på oss.
När rekommenderar man att barnet kan bo varannan vecka?
Jag är gravid så barnet kommer bo hos mig det första året när jag är mammaledig.
Och hos pappan det halvåret han är föräldraledig alltså när barnet är 1 år tills hon blir 1,5 år.
Vid vilken ålder är det mest lämpligt att bo varannan vecka?
Mitt ex tycker vid 1,5 alltså i samband med att vi skolar in henne på förskolan men är inte det för tidigt?
Att barnet skulle flytta på 1års dagen och bo heltid hos fadern i 6månader är givetvis befängt...
Och lika illa är det med att barnet skall bo heltid hos modern första året.... När det finns en engagerad fader med i bilden.
Att medvetet etablera modern som den enda primära anknytningspersonen är bara rent vansinne i de fall där det finns en engagerad fader och de har god kommunikation.
Att då jobba för att modern tar på sig rollen som den primära föräldern ur barnets perspektiv under de första 3 åren och fadern kommer in lite nu o då o "hjälper till" är absolut inte på något sätt att rekommendera.
Då är rollerna redan satta när barnet fyller 3, mamma är förälder och pappa är barnvakt/vaktmästare, i barnets perspektiv....
Första månaderna sålänge ammningen pågår så bor givetvis barnet med modern, men fadern bör ha daglig kontakt, kanske nån promenad med barnvagnen eller nått i den stilen. Gärna vid fler tillfällen dagligen.
Sen ökar man sakta o säkert därifrån, när barnet är kanske 6 månader så är det inga problem att börja övergå till ersättning (eller att modern pumpar ur o skickar med mjölk) så att längre umgänge blir möjligt, nu pratar vi kanske umgänge på en 5-6tim dagtid, kanske 3-4 dagar i veckan?
Sen går man vidare och sakta utökar tiden. Kanske runt 8-9månader så är det möjligt och lämpligt att börja med nån övernattning i veckan hos fadern.
Sen ökar man därifrån med siktet inställt på ett 2-2-3 boende från nånstans runt 12månader.
Ska det inte ammas alls så går det lika bra att köra någon variant av växelvist med korta intervaller redan från dag 1.
Nej, ingenting handlar på något sätt om "rättvisa" mellan föräldrarna.
Fokuset bör ligga på att barnet skall ges en chans till likvärdig anknytning till båda föräldrarna.
Det optimala ur barnets perspektiv vore om det alltid bodde på samma plats men föräldrarna turades om att bo där.... Men det är nog långt ifrån praktiskt möjligt i de allra flesta fall...
Barnet tar även den absolut största delen av sin känsla av trygghet ifrån personerna runt omkring sig, miljön i form av väggar, tak o golv har inte så stor inverkan i sammanhanget.
Har det bara med sig sin favorit kramis/snuttis och ett par bekant armar runt sig så känner det sig tryggt nästan vart som helst.
"Bland barn i åldersgruppen ett till tre år är det drygt vart tredje barn som bor växelvis, medan de flesta (60 procent) bor bara eller mest hos mamman (SOU 2017:101). En färsk studie visar dock att växelvis boende är dubbelt så vanligt som att bo hos en av föräldrarna i gruppen treåringar vars föräldrar har hög utbildning och är födda i Sverige (Bergström, Fransson, Wells, Köhler & Hjern, 2018)"
(Ref. Barns röster om växelvis boende. Vardagsliv, familjepraktiker och nära
relationer 2019)
Det är inte bra för barnet att förlora dig helt från en dag till en annan som ettåring. Givetvis har folk överlevt krig och misär, men jag skulle rekommendera dig att inte fatta några hårda beslut innan barnet är ett halvår. Ditt barn behöver se dig i några timmar varje dag, varannan dag efter någon vecka, under en lång överlämningspeiod, flera månader. Så bestäm inget i förväg. Varannan vecka boende rekommenderas inte innan förrän barnet är runt tre.
Varför skulle inte en 9månaders kunna göra en övernattning hos en förälder eller annan vuxen som h*n har en nära och god anknytning till?
Även samlevande föräldrar kan ju utan problem lämna till t.ex deras föräldrar eller nära vän över en natt då o då när de behöver lite barn-ledigt...
Du jobbar för att få det att framstå som att navelsträngen klipps först vid 3 års ålder, att barnet på något sätt skulle fara illa av att inte ha mamma inom synhåll 24/7 de första 3 åren, vilket inte stämmer ens lite.
Inte ens "Soc-kärringar" resonerar ju på detta förlegade sätt längre.
Jag separerade när mitt minsta barn var straxt under 12mån, vi hade svårt att komma överens o sökte hjälp via samarbetssamtal hos familjerätten. De rekommenderade då starkt växelvist boende med korta intervaller, för att sedan över gå till varannan vecka när barnen kändes mogna för det, förmodligen runt 3år..
Samma visa vid vårdnads- och boende utredningen i vårdnadstvisten som följde.
Jag var föräldraledig samtliga dagar som jag tilläts ha barnen boende hos mig.
Jag känner att du fastnat i tänket att föräldraledighet behöver vara långa sammanhängande perioder...
När jag t.ex "fick" ha barnen från måndag morgon till tisdag kväll så tog jag föräldraledigt måndag och tisdag.
Barnen bodde hos mig ett par dagar och nätter i veckan direkt från start, då hade den lilla inte ens fyllt 1 och den stora var några månader över 2...
Jag yrkade från start på ett växelvist boende, men exet ansåg sig ha rätt att bestämma att jag bara fick ha dem si o så många dagar o nätter... Föga förvånande så drog hon gränsen straxt innan så att FK inte skulle räkna det som att barnen bodde "nästan lika mycket" hos båda o därmed beviljade henne underhållsstöd...
Men de bodde med mig ungefär 12 dagar och 10 nätter per månad redan från start.
Nu fyller den lilla faktiskt 3 om nån vecka, barnen har nu bott varannan vecka sen vi fick domen i tingsrätten för nästan 1 år sen. Över sommaren bor barnen 2 veckor i sträck med vardera förälder.
Barnen bodde hos mig ett par dagar och nätter i veckan direkt från start, då hade den lilla inte ens fyllt 1 och den stora var några månader över 2...
Jag yrkade från start på ett växelvist boende, men exet ansåg sig ha rätt att bestämma att jag bara fick ha dem si o så många dagar o nätter... Föga förvånande så drog hon gränsen straxt innan så att FK inte skulle räkna det som att barnen bodde "nästan lika mycket" hos båda o därmed beviljade henne underhållsstöd...
Men de bodde med mig ungefär 12 dagar och 10 nätter per månad redan från start.
Nu fyller den lilla faktiskt 3 om nån vecka, barnen har nu bott varannan vecka sen vi fick domen i tingsrätten för nästan 1 år sen. Över sommaren bor barnen 2 veckor i sträck med vardera förälder.
Du väljer uppenbarligen enbart att läsa delar av det jag skriver. Vad är syftet med det? Om en förälder inte förmår fatta beslut som är bäst för barnet ska denne inte ha vårdnaden helt enkelt.
Det är inget hetsande utan ett verklighetsbaserat förslag utifrån faderns vansinniga förslag som helt saknar barnperspektiv.
Vårdnad är inte en rättvisefråga som du vill ha det till utan handlar om vem eller vilka som bäst kan tillgodose barnets behov.