Sorgen i att skiljas
Mitt uppe i skilsmässa och känner en så enorm sorg. Har hela tiden varit säker på att det är det rätta att göra med en partner som bettet sig väldigt illa och kränkande senaste åren. Men nu när det närmar sig flytt känner jag en sorg över allt. Att inte få ha mina barn mer än varannan vecka och drömmer drömmar om när allt en gång i tiden var bra.
Inser ju att det är en process och även om det är rätt kan man känna sorg. Någon med uppmuntrande ord eller som går igenom samma sak som vill skriva av sig?