Vi ville inte bo väggivägg med någon, därför gock tadhus bort. Men vårt kedjehus är jättebra.
Radhus har också ofta garager/parkering inlänga, vilket jag avskyr, så det är mycket bättre i kedjehus.
Sen det där med grannar och andra barn. Det kan man ha extremt tur eller otur med. Vi bor i ett äldre uppvuxet område och husen på vår gata är byggda på 1970-talet. Vi är helt fel i generationsskiftet så vi har inte haft några jämnåriga barn alls till våra barn på vår gata utan när våra barn var små var gatans barn i yngre tonåren. Jättetråkigt men det kan man ju inte veta innan och det kan man inte heller styra husköpet av känner jag.