Jag orkar INTE MER

Det ÄR brist på förskollärare...i vissa kommuner än så länge och större brist lär det bli då det inte utbildas lika många som det går i pension /väljer att lämna yrket ... Sedan anställer vissa kommuner barnskötare eller outbildade på vik istället för förskollärare då det blir billigare ( även om förskollärarlönerna är löjligt låga med tanke på att det är 3,5år på högskolan) På min förskola har vi haft ute grav.vik två gånger nu det senaste året... En tjänst på 80% och en på 100% .. Sammanlagt på dessa två tjänster hade vi 3 utbildade förskollärare som sökte resten av de sökande var i bästa fall barnskötare ..

I min kommun och även grannkommuner anställer vi även innan de får ut sitt leg..skillnaden ör att de anställs som " obehöriga" till en lite lägre lön först och så när de får ut sitt leg får de ett nytt anställningskontrakt med " rätt" lön ..så att du inte har råd att ta ut leg på en gång behöver inte sätta käppar i hjulet för en anställning lycka till och välkommen till ett jobb med iof urusel lön 😏 MEN ett jobb som ger så SÅÅÅ mycket ...på vilket annat jobb möts du av glada tillrop och kramar när du kommer på morgonen ? Eller får uppleva så mycket roligt varje dag när vi utforskar tilsammans med barnen och får se deras utveckling , sedan ÄR det tungt och stressigt många gånger och en hög arbetsbelastning och känslor av otillräcklighet när man ser vad barnen behöver men inte pga ekonomin och de stora barngrupperna kan göra det man vet är det bästa för barnen men trots detta skulle jag aldrig vilja byta bort mitt jobb jag har de bästa små " kollegorna "

Frågetecknet bakom " usel lön" skulle vara en blinkande smiley.. För tyvärr är lönen trots att ingångslönerna gått upp inte i närheten av vad motsvarande manligt akademikeyrke ger ...eller ens vad en tex byggjobbare med gymnasieutbildning och färdig lärlingsutbildning har ( min man jobbar på ett av de större byggföretagen och tjänar mer än mig trots att jag har högskoleutbildning och han " bara " gymnasiet och vi jobbat nästan lika många år...jag pluggade ju några år mer. Därav just denna liknelse..)

Jag vet inte om ni är sugna på en uppdatering men här kommer en i alla fall :)

Jag har nu fått min andra lön sen jag skrev mitt första inlägg. Jag har fått nästan 25 000 netto, både i mars och april. Jag har betalat allt jag låg efter med i jan och feb och har inget längre som släpar efter mig (förutom en skuld till min syster, men som hon sagt att betala i den mån det går utan stress, så har betalat lite grann) OCH jag har haft pengar över för att köpa både nya skor och vårkläder till barnen. Frysen är full igen och jag behöver inte längre vakna varje dag med fulltalig ångest utan att veta om jag får äta kanter på bröd osv.

Jag har fått anställning från juli hos ena arbetsgivaren, fram tills dess har jag deltidstjänsterna och det blir inget hopp utan lön en månad. Blir ingen semester iår heller men jag siktar på nästa sommar! Jag snittar på 38 h i veckan och just nu känns ångesten som fanns som bortblåst (även om jag aldrig kommer glömma den förtvivlade känslan av maktlöshet när man inte har en krona på kontot.)

Allt slit har lönat sig, nu njuter jag lite extra varje dag och barnen är lyckligt ovetandes om denna kamp jag haft, och så ska det förbli. Tack återigen för allas pepp och tips, det var ett fint ljus i mitt lilla mörker <3

Till er andra som var mindre positiva, jag hoppas att ni aldrig hamnar i en sådan situation, och om ni gör det så hoppas jag att ni slipper negativa kommentarer och snabbt kommer på fötter igen, må väl :)

Vad roligt att höra att det ordnat sig!

Jag är i en lite liknande sits som du var. Är utbildad tandsköterska och började en anställning på folktandvården i augusti förra året. Tandsköterska ska ha väldigt lätt att få jobb.

Jag har tre barn på 1, 2 och 4 år, och det var väldigt ofta de (särskilt de två minsta) var förkylda och inte fick lämnas på förskolan pga corona.

Jag fick inte jobba kvar pga mycket frånvaro, och blev arbetslös vid årsskiftet.

Chefen ifråga sa att det fanns massvis med tandsköterskejobb att söka, och jag skulle säkert få ett nytt jobb inom en vecka. Och hon skulle inte ge dåliga referenser.

Jag sökte alla tandsköterskejobb jag hittade och var på två intervjuer, men jag fick inget.

Det visade sig att min fd chef hade sagt att jag hade mycket frånvaro pga VAB.

Känns helt hopplöst. Jag har aldrig använt min förra chef på folktandvården som referens, men eftersom det står i mitt cv, har de på eget bevåg ringt upp henne efter de två intervjuerna.

Jag kan kika in då och då och läsa min egen trådststart. Hur maktlös man kände sig, hur trampad på man kände sig av systemet som är för att hjälpa.

Hur lite jag själv åt, hur dåligt jag sov om nätterna. Ångesten, känslan av att vara helt misslyckad och totalt slutkörd på samma gång.

Jag har haft fast tjänst sen augusti, och byter nu till internt till en förskola 10 min gångavstånd från mig. Min månadslön ligger på drygt 35 000 brutto och jag behöver aldrig tänka på att inte klara mig varje månad, att kunna köpa det barnen behöver utan att vända på varje krona. Livet är mitt igen, mitt och barnens och jag somnar både mätt och fri från ångest.

<3

Bra jobbat Ts!

Du kommer att få jobb.Lite tålamod och det löser sig.