Skolplikten.

Det är väldigt svårt med sådana situationer. Har själv haft hemmasittande barn (npf-diagnos och skolgång som inte fungerande och där skolan inte gjorde "rätt" saker). Arbetar själv som specialpedagog så jag var på dem som en uv om saker de borde göra men just den skolan förmådde inte. Blev orosanmälningar runt detta men Soc kunde konstatera att vi föräldrar var de som drev på och gjorde allt man skulle medan skolan stod sig ganska slätt (det var skolan som anmälde). Vi hade stöd från BUP, föräldrastöd osv. Vi hade allt som samhället kan erbjuda, ändå mådde barnet dåligt och hela högstadiet gick åt skogen. Mitt barn gick ut med 0 betyg! Ett riktigt nederlag för den skolan. 
Just för att jag jobbar inom skolan själv så vet jag ändå hur svårt det här är, även om jag tycker de kunde ha arbetat på ett lite bättre sätt. 
Vad jag menar med min text är att för vissa elever så tar tiden slut, man går ut 9an och det kan se ut som att "ingen gjorde något", även om det gjordes massor av försök med olika saker.  (min son mår idag toppen och läser på folkhögskola och han trivs bättre än han någonsin gjort i skolan). 

Vad gör den här personen nu TS? Barn som gått ut åk 9 utan betyg och sen ska gå gymnasiet får ju läsa på IM, för att göra färdigt sina grundskolebetyg. 

Då kanske man ändå kan se det som att det löst sig, även om personen inte har alla formella betyg? 
Om personen vill så får hen läsa på komvux. Folkhögskola står ju också till buds, finns ingen åldergräns uppåt. 

Det låter som om soc skulle/kunde ha gjort mer (eller kommunen då ytterst), men det här är en fin balansgång. Men det finns ju kommuner där Soc inte fungerar så effektivt.
Du kan säkert göra en anmälan i efterhand, till skolinspektionen om du vill. Jag vet dock att de inte prioriterar fall där eleven redan hunnit lämna skolan. Det går säkert också att anmäla till kommunen, be dem titta på vad soc och skola egentligen gjorde. 

Du kommenterade inte på mitt andra inlägg där jag skrev att du kan anmäla till kommunen, eller skolinspektionen om du vill ha en djupare granskning av hur man hanterar detta i din kommun, men det var väl för "jobbigt" för dig kanske. 

Jag tipsade också om Komvux och Folkhögskola.  Det finns superkul och bra utbildningar på folkhögskola, de tar INTE sex år! Du verkar tyvärr mest ute efter att få gnälla men inte så sugen på att faktiskt ta till dig information som skulle kunna hjälpa den person du skriver om.  

När man inte gått ut med grundskolebetygen så är Folkhögskolan ett helt annat system som i många fall fungerar bättre för den typen av personer där skolan inte fungerade så bra, och man får inte betyg enligt det vanliga systemet. Många har inte så bra koll på det (som tex du), men tar man reda på, så kan det bli som en helt ny värld. De flesta folkhögskolor har ansökningnstid mars/april så sätt dig nu och läs på Folkhögskola.nu. Där söker du/ni reda på de skolor som INTE kräver att man har grundskolebetyg - detta kan vara räddningen för den personen.  Jag har själv en vuxen son som nu läser på en folkhögskola (han hade inga betyg alls från högstadiet). Han trivs som fisken i vatten, det går jättebra och han mår väldigt bra av att gå där. Vill du på riktigt hjälpa personen så tror jag att det här är rätt väg att gå. Fortsätter personen säga att den "inte vill plugga" - ja då får hen nog faktiskt lite skylla sig själv. Kanske vill hen inte plugga förrän den står utan jobb, men då är det så.