Min pojk på 7 år klagar ofta på huvudvärk som spänner i pannan säger han sedan ett par veckor tillbaks. Kommer ofta på eftermiddagen. Han har också nämnt magont ibland.
Det kommer och går men går lika snabbt över som det kommer.
Är det fler som varit med om detta med sina barn? Man blir ju orolig.
Tack för era svar!
Ja, dessa orsaker har jag tänkt på. Visst kan det vara nåt sånt.
Nån mer som varit med om samma med sina barn i denna ålder?
Äter han ordentligt på dagen?
Ser han bra eller behöver han glasögon?
Är han orolig över något?
Trivs han i skolan eller finns det några som är elaka mot honom?
Det är så diffusa symtom och kan vara allt från dålig syn och äta för lite till att han är orolig för något eller mobbad i skolan.
Själv hade jag ofta ont i magen eftersom jag inte kunde identifiera hungerkänslor. Fick huvudvärk och satt närmare och närmare tvn vilket gjorde att mamma misstänkte synfel. Allergin upptäckte vi genom långvarig "förkylning" utan feber.
Vår son hade ont i huvudet och var illamående flera kvällar i veckan när han var 7år. Vi gick till skolsyster och hon gjorde en synkontroll som sonen klarade galant och vi skulle därför fokusera på att sonen åt ordentligt i skolan. Månaderna gick men sonen blev inte bättre trots att han varje dag fick med sig mellanmål som han kunde äta på eftermiddagsrasten.
Tillslut bokade jag in en tid hos optikern bara för att kunna bocka av synen från listan innan vi sökte oss vidare inom vården.
På synundersökningen visade det sig att sonen har astigmatism på båda ögonen men inget synfel. Genom astigmatismen ser sonen suddigt hela tiden men ändå tillräckligt bra för att kunna utläsa skolsköterskans tavla vid synundersökningen. När sonen fick sina glasögon kunde han förklara att förut såg han allt dubbelt, inte undra på att han hade huvudvärk hela tiden!
Till saken hör att sonen aldrig velat pyssla, rita, lägga pussel eller pärla...med betoning på aldrig! Vi slet även med alla läsläxor och både vi och klassläraren hade börjat prata om dyslexi. När glasögonen väl var på plats lärde han sig att läsa på två veckor och huvudvärken är sedan dess ett minne blott.
Äter han ordentligt på dagen?
Ser han bra eller behöver han glasögon?
Är han orolig över något?
Trivs han i skolan eller finns det några som är elaka mot honom?
Det är så diffusa symtom och kan vara allt från dålig syn och äta för lite till att han är orolig för något eller mobbad i skolan.
Själv hade jag ofta ont i magen eftersom jag inte kunde identifiera hungerkänslor. Fick huvudvärk och satt närmare och närmare tvn vilket gjorde att mamma misstänkte synfel. Allergin upptäckte vi genom långvarig "förkylning" utan feber.
Just huvudvärk och magont är ju två klassiska sätt som barns stress och oro visar sig på. Det knepiga är att få svar från barnet om vad som oroar honom. Det kan ju vara något som har hänt som ni inte fått reda på än.
Men kolla förstås syn och annat också.
Jag har inte varit det, men jobbar på vårdcentral och pratat med många föräldrar i samma situation.
Just huvudvärk och magont är ju två klassiska sätt som barns stress och oro visar sig på. Det knepiga är att få svar från barnet om vad som oroar honom. Det kan ju vara något som har hänt som ni inte fått reda på än.
Men kolla förstås syn och annat också.
När min dotter var 7, fick hon starka migränanfall - så pass starka att hon behövde läggas på sjukhus in 5 gånger under 1 år. Hon hade både huvudvärk och kraftiga kräkningar under 1 dygnstid. Det tog, som sagt, 5 sjukhusbesök, flera besök hos barnneurologen, besök hos optiker (hon hade också astigmatism, men behöver endast läsglasögon) och VÅRT förslag på diagnos, då de slutligen kunde fastställa att det var troligtvis en migrän. Dottern fick betablockerare som hon åt under några månader, men sen försvann migrän av sig själv (antagligen har hon växt ur det).
Till slut hittade vi en barnneurolog på Stockholm Kids som specialiserade sig på just barnmigrän och han sa att så många som 10% av alla barn i den ålder lider av migrän i olika grader. Så, om ni exkluderar andra orsaker (syn, trötthet, även psykologiska orsaker - t ex att han mår bra i skolan och ingen mobbning förekommer), kan ni undersöka om det inte är migrän.
När min dotter var 7, fick hon starka migränanfall - så pass starka att hon behövde läggas på sjukhus in 5 gånger under 1 år. Hon hade både huvudvärk och kraftiga kräkningar under 1 dygnstid. Det tog, som sagt, 5 sjukhusbesök, flera besök hos barnneurologen, besök hos optiker (hon hade också astigmatism, men behöver endast läsglasögon) och VÅRT förslag på diagnos, då de slutligen kunde fastställa att det var troligtvis en migrän. Dottern fick betablockerare som hon åt under några månader, men sen försvann migrän av sig själv (antagligen har hon växt ur det).
Till slut hittade vi en barnneurolog på Stockholm Kids som specialiserade sig på just barnmigrän och han sa att så många som 10% av alla barn i den ålder lider av migrän i olika grader. Så, om ni exkluderar andra orsaker (syn, trötthet, även psykologiska orsaker - t ex att han mår bra i skolan och ingen mobbning förekommer), kan ni undersöka om det inte är migrän.
Just den allergin kanske nyss har kommit till en sådan grad att den påverkar honom. Då skulle jag definitivt ringa och boka tid hos optikern. Själv så kom jag ju undan syntesten i skolan i flera år genom att jag hade memorerat bokstäverna Absolut. Vad säger han själv om hur han trivs etc? Hur hanterar han själv sin oro?
Migrän är alltid ensidigt. Så om han har ont i hela pannan är det inte migrän utan någonting annat. Tänker att om man kisar mycket eller är spänd får man ont i pannan.
Varför söker du inte hjälp på vårdcentralen?
det är ju knappast normalt. Så jag tycker att det är onödigt att låta ett barn gå så utan att försöka skaffa hjälp av riktiga experter.
Huvudvärk och magont är så normalt det kan bli. Behövs knappast "experthjälp".
Så du tar bara ditt barn på allvar då det blir liggande utan att kunna fungera normalt på något plan.
Jag tycker inte att du är en förälder som klarar av normalt föräldraansvar.
Det var inte det jag undrade. Så jag behöver inte din åsikt. Tack ändå.
Och skulle TS kontakta VC med så diffusa symtom så skulle även de säga att det är normalt. Däremot har TS istället fått tips på att det kan vara en idé att kolla upp synen hos barnet vilket hon tagit till sig och inte tänkt på tidigare.
Du behövde bara medhåll för att negligera ditt barns sym´ptom. Varför skrev du inte det redan i trådstarten?