• Anonym (U)
    Wed 3 Feb 2021 12:53
    1275 visningar
    15 svar
    15
    1275

    Vi måste göra slut. Jag är förkrossad.

    Jag och min pojkvän har insett att vi tyvärr är för olika och vill olika saker här i livet, där allt inte går att kompromissa om, så vi har kommit fram till att vi ska göra slut. Det här är så fruktansvärt jobbigt. Jag gråter och jag mår skit. Vet inte hur jag ska hantera alla känslor. Jag vet verkligen inte hur jag ska klara det här. Vi båda älskar varandra, vi båda har känslor för varandra, vilket gör det hela så äckligt jobbigt och smärtsamt.

    Hur ska jag klara av att leva mitt liv och ha en fungerande vardag när det enda jag kommer tänka på är vad han gör, hur han mår och att jag vill hålla om honom och krama honom? Det gör så ont och jag vet att det gör ont för honom också.

    Vi har redan försökt lösa problemen men det går inte. Vi är för olika och vi vill olika saker, vilket har lett till en hel del bråk och vi orkar inte med det längre. Vi vill leva våra liv på olika sätt och vi har inte samma framtidsdrömmar eller planer.

    Jag mår så fruktansvärt dåligt. Finns det någon här som har varit i en liknande situation och som kan berätta lite/ge mig lite stöd?

  • Svar på tråden Vi måste göra slut. Jag är förkrossad.
  • Wed 3 Feb 2021 13:00
    #1
    +1

    Älskar man varandra så mycket så går det att kompromissa.

  • Anonym (U) Trådstartaren
    Wed 3 Feb 2021 13:03
    #2
    Långbenopluto skrev 2021-02-03 13:00:40 följande:

    Älskar man varandra så mycket så går det att kompromissa.


    Hur kompromissar man om den ena vill ha barn medan den andra inte vill det?
  • Anonym (Matil­da)
    Wed 3 Feb 2021 13:04
    #3
    Långbenopluto skrev 2021-02-03 13:00:40 följande:

    Älskar man varandra så mycket så går det att kompromissa.


    Nej det är ju precis det hon berättar att det inte gör. Man kan inte kompromissa om allt. Barn tex går inte att kompromissa om.
  • Anonym (L)
    Wed 3 Feb 2021 13:04
    #4

    Åh fy, sånt gör så jävla ont. Vissa saker går ju inte att kompromissa om... 


    En kille jag var tillsammans med för några år sen kläckte en dag att han ville ha barn. Jag har redan ett barn och jag vill absolut inte ha fler. Enda lösningen där var att göra slut, även fast jag älskade honom, han mig och det var asjobbigt. 


    Sådant går inte att kompromissa med. Skulle jag "tvingat" honom att avstå skulle det blivit en bitterhet för honom och en sorg, och jag kunde inte ge honom ett barn för att "vara snäll" eller gå med på att vara förälder mot min vilja. 


    Allt jag kan säga är att man kommer över det. Låt det ta tid, tillåt dig själv att vara ledsen. Livet ska inte bli som någon annan vill att det ska bli utan som DU vill att det ska bli. Kram <3 

  • LFF
    Wed 3 Feb 2021 13:17
    #5
    Långbenopluto skrev 2021-02-03 13:00:40 följande:

    Älskar man varandra så mycket så går det att kompromissa.


    Allt går inte att kompromissa om tyvärr. Och då spelar det ingen roll hur mycket man älskar varandra. Ibland är det bättre att låta den andre gå, även om det gör svinont.
  • LFF
    Wed 3 Feb 2021 13:19
    #6
    Anonym (U) skrev 2021-02-03 12:53:41 följande:

    Jag och min pojkvän har insett att vi tyvärr är för olika och vill olika saker här i livet, där allt inte går att kompromissa om, så vi har kommit fram till att vi ska göra slut. Det här är så fruktansvärt jobbigt. Jag gråter och jag mår skit. Vet inte hur jag ska hantera alla känslor. Jag vet verkligen inte hur jag ska klara det här. Vi båda älskar varandra, vi båda har känslor för varandra, vilket gör det hela så äckligt jobbigt och smärtsamt.

    Hur ska jag klara av att leva mitt liv och ha en fungerande vardag när det enda jag kommer tänka på är vad han gör, hur han mår och att jag vill hålla om honom och krama honom? Det gör så ont och jag vet att det gör ont för honom också.

    Vi har redan försökt lösa problemen men det går inte. Vi är för olika och vi vill olika saker, vilket har lett till en hel del bråk och vi orkar inte med det längre. Vi vill leva våra liv på olika sätt och vi har inte samma framtidsdrömmar eller planer.

    Jag mår så fruktansvärt dåligt. Finns det någon här som har varit i en liknande situation och som kan berätta lite/ge mig lite stöd?


    Ibland är det bästa man kan göra just att låta den andre gå även om det gör så sinnessjukt ont att man inte vet vart man ska ta vägen. 

    Nu framgår det inte hur gamla ni är men det enda jag kan säga är att tillåt dig att sörja, att må dåligt en tid och kom ihåg att du är värd att hitta någon som vill samma saker som du själv. 

    Hjärta
  • Anonym (Ont)
    Wed 3 Feb 2021 13:29
    #7

    Sånt här gör fruktansvärt ont, och jag tror inte att ni beslutat detta i en handvändning. Ni kommer båda att gå igenom en sorg. För att underlätta och förstå kan det kanske hjälpa att googla på sorgens all steg så ni vet vart i processen ni står. Ena in fortfarande leva i förnekelse medans den andra har accepterat redan.

    Men i vilket fall så är det så sjukt bra av er båda att ha insikt nog att förstå att ni inte kan lösa eller kompromissa. Starkt!

    För mig är ni förebilder till alla olyckliga par där ute. Jag önskar att jag var lika stark som dig.

  • Anonym (A)
    Wed 3 Feb 2021 14:50
    #8
    Anonym (U) skrev 2021-02-03 13:03:00 följande:
    Hur kompromissar man om den ena vill ha barn medan den andra inte vill det?
    "Kompromissen" blir att den ena får böja sig, om kärleken verkligen är så stark. Ni får fråga er vilket som är viktigast, och om ni verkligen absolut inte på något sätt kan ändra åsikt.
  • LFF
    Wed 3 Feb 2021 15:05
    #9
    Anonym (A) skrev 2021-02-03 14:50:19 följande:
    "Kompromissen" blir att den ena får böja sig, om kärleken verkligen är så stark. Ni får fråga er vilket som är viktigast, och om ni verkligen absolut inte på något sätt kan ändra åsikt.
    Och då riskerar den som böjer sig i det läget att bli bitter och skylla allt på den andre och i slutändan skiljs de istället som ovänner.
  • Wed 3 Feb 2021 15:09
    #10

    Det går över. Brukar ta ca 2-3 veckor. Ät kolla på serier ut och träna om du orkar/promenera.

  • Wed 3 Feb 2021 15:10
    #11
    Anonym (U) skrev 2021-02-03 13:03:00 följande:

    Hur kompromissar man om den ena vill ha barn medan den andra inte vill det?


    Det gör man inte. Bättre att hitta någon som verkligen också vill ha barn. Om man inte bli en av dom som klagar över sitt liv här på familjeliv sen om hur den ena parten inte tar sitt ansvar.
  • Anonym (A)
    Wed 3 Feb 2021 15:16
    #12
    LFF skrev 2021-02-03 15:05:25 följande:
    Och då riskerar den som böjer sig i det läget att bli bitter och skylla allt på den andre och i slutändan skiljs de istället som ovänner.
    Ja, och det är därför man måste tänka efter ordentligt först och inte heller komma med halva löften som "kanske i framtiden". Då gör man slut så länge.
  • Anonym (U) Trådstartaren
    Wed 3 Feb 2021 16:28
    #13

    Tack för all stöttning! Betyder mycket. <3

  • Anonym (Vill inte)
    Wed 3 Feb 2021 17:11
    #14

    Är i lite samma tankebanor. Jag och min sambo är också olika i hur vi tänker och i kombination med inte världens bästa kommunikationsförmåga och radikalt olika sätt att hantera problem, så resulterar det i mycket bråk och tårar. Vi båda har väl tänkt, inte bara en gång, att det kanske inte finns någon framtid för oss :( Även om vi har ungefär samma framtidsplaner...

    Bara tanken gör så ont att jag förnekar den. Jag förstår inte hur man ska klara av att lämna någon man älskar. Jag har fortfarande hopp, men pendlar mycket i tankarna om vad som blir bäst.

    Jag antar att man klarar det, men förbered dig på en tuff period och ta dig tid att sörja. En sak som faktiskt funkar (när jag varit olyckligt kär iaf) är att flytta fokus. Alltså dejta, flirta... Om du får uppskattning och bekräftelse från någon annan (man känner dock länge att man bara vill ha den personen man måste släppa) så kommer succesivt intresset riktas till den personen. Om det är nån du gillar vill säga.

    Blir bara nyfiken vad det är som skiljer er åt som är så avgörande att ni måste ta detta beslut?

  • Thu 4 Feb 2021 09:00
    #15
    Anonym (U) skrev 2021-02-03 13:03:00 följande:

    Hur kompromissar man om den ena vill ha barn medan den andra inte vill det?


    Nu vet jag ju inte i vilken ålder ni är, men flick- och pojkvän säger att ev 20-22år, ev yngre. Bor inte ihop ännu?! Den frågan, om huruvida man vill ha barn el inte, är vanligt att man hittar svar på först vid 30, eller 35. Tankar ändras. Vet många som "aldrig ville ha barn", o så har dom 2-3st iaf efter x antal år. Men om ni har andra stora olikheter i allt är det ju förstås svårare att kompromissa. En vill leva i hydda utan el o vatten o käka morötter o andra i new yorks pulserande nattliv....nu tog jag ju ställning enbart till barnfrågan. Mycket går nog att kompromissa om bara man vill satsa på kärleken. Känner ni det inte går att ge efter på nånting, är det kanske så att ni inte är tillräckligt kära....eller oerhört envisa båda två. Lycka till.
Svar på tråden Vi måste göra slut. Jag är förkrossad.