När kollegor frågar om man ska ha barn

Vi är tre kollegor på jobbet där två har småbarn, den tredje har inga men jag tror att han vill ha.

Ibland blir det ju så att vi med barn pratar om våra, oftast gnäll om hur jobbigt det är. Efter en klagohistoria säger jag ibland saker som, låter det inte lockande? eller, blir du inte sugen nu? Jag gör det ju för att han ska känna sig med i samtalet och inte ignorerad. Är det helt fel tänkt av mig? Vi pratar inte särskilt ofta om barnen men vill inte helt avstå, det vore ju underligt det också.

Ursäkta för trådkapning men med alla klagomål på dumma frågor så tänkte jag att det var tillfälle att fråga. Har funderat på vad som är rätt och jag är inte så naturligt smidig socialt tyvärr.

Jag försvarar mig inte, jag förklarar bara hur jag tänker. Jag tänker uppenbarligen så krokigt, det är hur jag är skapt, jag är inte så duktig socialt som jag skrev. Hur ska jag göra då? Jag tar gärna emot tips.

Min barnfria kollega brukar skratta och säga ironiskt att vi är rena reklampelarna för barn eller något liknande. Men det kan vara som du säger att det är känsligt för honom. Jag tänker att tystnad och att bli utesluten kan vara sårande det med.