Rädsla

Jag har all förståelse för din förlossningsrädsla. Men när du tittar eller läser om människors förslossningsupplevelser så får du tänka på att det är just deras upplevelse. Jag har också tittat på Vera Bergs video och slutet av hennes förlossning blev ju inte så bra. Men det är flera saker som "hände henne" som påverkar utfallet av förlossningen, tex fokuserar hon redan från början på smärtan, hon får eda vilket verkar leda till att man måste använda värkstimulerande. Värkstimulerande kan göra att du inte har någon paus mellan värkarna och det blir olidligt.

Vi är alla olika och om man bortser från rädslan så vet man aldrig hur man kommer uppfatta smärtan. Jag var hemma 14 timmar innan vi åkte in, sen efter 4 timmar på förlossningen kom vårt barn. Jag hade såklart svinont, men hade bara panik en enda gång under förlossningen och det var under bilresan dit då jag satt fastspänd och hade svårt att fokusera. Jag födde med lustgas efter 50 minuters krystvärkar. Jag har aldrig varit så bestämd eller fokuserad i hela mitt liv. Jag är i övrigt väldigt rädd för smärta pga upplevt hemsk mensvärk hela livet, men jag var inte rädd.

Om du föder vaginalt behöver du känna att du litar på bm, men samtidigt ha kunskap om förlossningen och vad som kan hända så att du känner dig trygg i de beslut som fattas och också kan säga nej om det är nått du inte vill . Prata med din barnmorska, läs boken "Föda utan rädsla ". Titta inte på traumatiska förlossningar på Youtube!