Fostret har för mycket vätska i buken

Fetal ascites.

Jag vet inte om Google sök och försök till diagnostik är en god eller dålig idé... Kan ha olika orsaker.

Förstår att det varit en påfrestande dag! Har egentligen inga svar o kan nog inte säga nått som kan lugna. Ta en dag i taget , se till att ha nån med dig vid kommande besök så ni kan hjälpas åt att ställa frågor o be om stöd av en kurator på mödravården . När jag väntade barn såg de nått konstigt brevid fostret o det var oklart vad det handlade om, men till sena ultraljudet var det borta . Vi fick aldrig veta vad det var som syntes.

Jag hoppas så att det går bra för er .

Jag tycker själv om att förbereda mig även om det är på det värsta... Alla fungerar inte så. Bäst att bara lite försiktig på såna här forum vid känsligheter.

Det står också på endel ställen att vätskan försvunnit från ett UL till ett annat.

Jag hoppas verkligen ditt barn mår bra och att detta är något som försvinner utan att skapa problem! <3 <3

Jag fick dåliga besked på RUL och fick som tur va komma tillbaka samma dag för läkarbesök. Då fick min sambo vara med eftersom de inte alls såg bra ut. Jag tycker du ska fråga om du verkligen inte får ha med dig någon och hur du ska kunna hantera situationen ensam, kanske finns en kurator att tillgå. Är det andra föräldern känns det dessutom som om den förtjänar att få korrekt information från en läkare. 

Jag är väldigt tacksam att jag fick ha med min sambo för i den förtvivlan kunde jag inte tänka klart fören min sambo började ställa lite frågor.

Vår missbildning visade sig vara allvarlig så vi fick rådet att avbryta men begärde ändå en second opinion. Så efter en vecka bar det av till Sthlm för bedömning och de var inte speciellt oroade utan vi valde att fortsätta. 

Veckan mellan det dåliga beskedet och resan till Sthlm vald vi att leva på hoppet och läsa på allt vad det gick. I efterhand är jag glad för den vecka med hopp som jag fick. Den sorg ett avbrytande eller sent missfall innebär kan man ändå inte förbereda sig på. 

Vår resa är fortfarande osäker men inte hopplös. Jag undersöks nu varannan vecka i Sthlm just för att hålla koll på om missbildningen kommer orsaka vätska i buken. 

Jag tycker du ska försöka leva i nuet och leva på hoppet. Jag håller tummarna att ni kommer igenom det här med positiva besked. Jag vet vilken sorg och förtvivlan dessa besked skapar. Jag googlade som en galning men kunde ändå hålla kvar förnuftet, för mig ger information trygghet. 

Det är nått som heter CCAM eller CPAM det innebär att ena delen av lungan har blivit en cysta med vätskefyllda blåsor som växer fortare än andra delar av barnet. Växter den sig stor för snabbt så trycker den över hjärtat på fel sida och kan orsaka hjärtsvikt (hydra drops = vätska i buken).

Vi är i övre spannet på storlek och hjärtat är helt flyttat till fel sida men än finns inga problem med hjärtsvikt. Om ca 4 veckor är tillväxtfasen förhoppningsvis över och då brukar barnet istället börja växa ifrån cystan. För tillfället tar cystan upp mer än halva bröstkorgen. Är ungefär 5-10 fall/år i Sverige så en väldigt ovanlig åkomma med god prognos om cystan inte blir för stor. Läkarna hemma trodde först det var diafragma bråck som har mycket sämre prognos och sämre överlevnad. 

Var med om liknande förra året. Jag fick inte göra kub pga coronan så jag betalade för nipt istället som visade ett friskt barn. Men på RUL i v 19+, alltså v 20 fick jag (ensam utan make) besked om missbildning. Tillbakaflyttad till v 18+5. Fick dock göra fostervattenprov direkt i det apatiska tillstånd jag var i. Hem, förkrossad...vänta på tiden för en second opinion i sthlm som kom en vecka senare. Väl för fick vi samma besked. På vägen hem ringer jag min spec mödravård men de har stängt så jag skrev till dem på 1177 att jag ville avbryta. De ringde upp snabbt efter någon halvtimme och meddelade att socialstyrelsen precis haft sitt veckomöte (de beslutar bara sena aborter en gång norr vecka, sen får man vänta till nästa vecka). Det var den värsta tiden i mitt liv, att bara vänta vecka efter vecka för att andra makthavare skulle få bestämma över mitt liv och mående. En vecka och en dag senare när vi fått godkänt fick jag åka in och ta första dosen mifegyne. Två dagar senare födde jag min mina döda dotter i v 21+3, som egentligen hade varit efter 22+0 om de inte flyttat tillbaka.

Var glad du fick göra kub och du fick veta så tidigt. Kräv att din man ska få vara men, jag vet hur hemskt det är att vara där helt ensam och få såna katastrofala besked. Tänk om du inte fått göra kub och fått veta i v 19 vid RUL...

Fyfan livet är orättvist. Gråter när jag skriver detta för jag har lidit så enormt, och vet precis hur du känner!

Beklagar sorgen, va bara i den bubblan av sorg i några dagar och känner sorgen när man tänker tillbaka.

För oss skickade de in godkännande till socialstyrelsen innan second opinion så vi skulle slippa vänta om vi fick dåliga besked. Så det kan vara nått att fråga om om man hamnar där.

Kram till alla som måste gå igenom sånt här. Det är så, så tungt.

Jobbigt läge. :( Det är tyvärr bara att vänta och se. Jag hoppas verkligen detta är något som löser sig naturligt och bebis kommer må fint! Om det skulle vara väldigt knasigt vid RUL brukar myndigheten godkänna att man avbryter (jag tänker bara på att ni inte behöver bestämma något innan om ni får dåliga prognoser).

Håller tummarna för er!

Åh vilket jobbigt besked med fler missbildningar... jag hoppas moderkaksprovet gick bra och det inte visade något. Önskar givetvis också att allt ser bra ut till nästa ultraljud!

Jag vet precis vad du går igenom...all ångest och panik och känslostorm! Men som sagt, var glad du fick veta tidigt då barnet inte är så stort och ni har tid på er. Mitt barn var halvfärdigt och hade bara enstaka dagar på mig pga tidspress...

Vill bara säga att dom släppte ut dig en annan väg med respekt för dig, inte så kul att se andra höggravida när man själv inte vet om ens barn överlever :)

Vet hur det känns, det blir bättre och finns fortfarande hopp om att en dag få ett barn:)

Jag håller tummarna att det går bra. Var det här naturligt eller IVF?

Jag har också få ägg och ett AMH på 0,4 sist jag kollade ca 1,5 år. Jag blev naturligt gravid efter 2,5 års försök eftersom jag inte uppfyllde kraven för lastings IVF. Vi gick inte privat för jag under den tiden mådde så dåligt så vi ville jobba med måendet och annat först för att klara en IVF. 

Så du är inte ensam där heller och tappa inte hoppet. Låg äggreserv behöver inte innebära att det inte går oftast finns några mirakel ägg kvar. Det är bara så orättvist när det blir såhär när man kämpat så länge. 

Går ni hos nån kurator eller liknande? Jag känner att det ha varit det som tagit mig igenom både min barnlöshet och den här krisen med missbildning. 

Försök hitta stöd hos varandra!