Hjälp, min man tänder på att jag är med andra män

Anonym (Q 40+)

Wed 24 Feb 2021 11:18
529 svar

Citera Återställ Anmäl

Hjälp, min man tänder på att jag är med andra män

Min man gillade den här ideen. Först tror jag att han drömde om att få testa swinger-livet och att träffa par, för ömsesidigt utbyte.
Jag hade nog inte tänkt tanken.
Det tog honom flera år att stegvis uppmuntra mig, vidga mina vyer och få oss att med små små steg, två steg fram och ibland ett steg tillbaka, och med massor av tålamod, närma oss det här.
Under flera års tid hade vi olika små upplevelser som min man ofta ordnade så att möjligheter och tillfällen skulle kunna uppstå som så småningom gjorde att jag fick testa att doppa tån lite och att vi båda började förstå vilken typ av man det skulle krävas för att få mig tillräcklig nyfiken, och hur allt skulle gå tillväga och hur vi båda ville att det i så fall skulle fungera.

Under resans gång kund vi konstatera att swingers och partnerbyte var inget för oss. Jag kunde inte klara att se min man med en annan kvinna.

Så småningom lyckades min man hitta en man som han trodde kunde vara rätt. Det blev ett väldigt lyckat äventyr, som fortfarande pågår, och numera har jag en återkommande älskare.
Jag är inte intresserad av att träffa flera olika män. Det måste vara rätt man för mig och det finnas både känslor och attraktion med i spelet om det ska bli bra för mig.
Både jag själv och min man är införstådda med att det finns ett mått av förälskelse mellan mig och min älskare, vi har lärt oss att hantera det tillsammans.
Förälskelsen handlar inte alls om något som liknar den djupa och ömsesidiga kärlek som jag och min man har för varandra.

En återkommande älskare är mest rätt för mig och för oss. Det är ofta min man som håller i initiativet och ordnar möten med min älskare. Oftast deltar min man på ett eller annat sätt, ibland aktivt när vi har trekant men ibland mera att han tittar på. Ibland ordnar han också att jag får tillfällen vara själv med min älskare. Ibland filmar min man diskret genom att ha en fast kamera på avstånd, jag gilalr inte handhållen kamera som kommer nära, och vi har också testat att han bara tittat eller lyssnat från annan plats via dator och telefon.
Min man gillar också det här upplägget, han gillar att jag är med en annan man, och han har helt och hållet accepterat att jag inte klarar att dela honom med en annan kvinna.

För oss har det gått fantastiskt bra och vår egen kärlek har blivit både djupare och starkare.
Det har inte varit helt och hållet problemfritt men vi har lyckats lösa allt under vägen på ett bra sätt. Massor med bra kommunikation och stor respekt för bådas våra känslor.
Jag tycker att alla som vill testa något sådant här måste vara förberedda på att det inte kan gå helt och hållet friktionsfritt.

Jag är mycket lycklig.
Både för möjligheten få alla dessa fantastiska upplevelser med min älskare men ännu mera för att relationen med min man och vår ömsesidiga kärlek är bättre än någonsin och jag känner djup kärlek och stor tacksamhet till min älskade man.
Anonym (Q 40+)

Wed 24 Feb 2021 22:35

#42

Citera Återställ Anmäl

villhatrekant skrev 2021-02-24 13:34:52 följande:
Spännande och inspirerande att läsa om era erfarenheter. Precis som din man vill jag se min fru med an annan man och ge henne möjlighet att uppleva njutningen och spänningen med en ny partner. Jag vill både delta och se på när hon njuter, så erat upplägg verker perfekt. Det enda jag undrar över är hur du hanterar dina känslor för din älskare och hur det påverkar ditt och din mans relation? Jag tänder visserligen på tanken att min fru känner förälskelse för en annan så länge det inte betyder att hon tappar känslorna för mig, och jag tror att hon skulle njuta mer av sex med någon hon hade känslor för och träffade regelbundet (dessutom känns det riskabelt med många partners). Samtidigt oroar jag mig för att hon skulle få starkare känslor för honom och att det skulle påverka vårt äktenskap negativt. Det låter härligt att er relation blivit djupare och starkare - jag tror och hoppas att kunna dela en sådan här upplevelse och ha den kommunikationen kan stärka vårt äktenskap, men är medveten om riskerna också. På vilket sätt har det inte varit friktionsfritt för er? Har du någonsin känt att dina känslor för älskaren påverkat dina känslor för din man negativt?
Vi har lärt oss att hantera mina känslor.
Först när känslor uppstod så ville jag bryta med älskaren för jag blev rädd och ville inte äventyra vår egen relation och min kärlek till min man.
Jag utgick från mig själv och min egen rädsla för jag visste att jag skulle bli helt skräckslagen, rädd att förlora honom, om min man skulle känna förälskelse till en annan kvinna.
I det läget var jag mycket rädd för att erkänna för min man att jag hade börjat få känslor för min älskare. Det var mera min man som förstod att oväntat starka känslor uppstått och som verkligen lade vinning om att få mig trygg och därmed att våga öppna mig och erkänna det både för mig själv och för min man.
Men efter att vi pratat mycket om det, efter att min man kunde förmå mig att se det lite också ur hans manliga perspektiv, efter att vi intresserat oss djupare och studerat omkring ämnet, och också rådfrågat på olika forum där andra hade mera erfarenhet, så kunde vi börja närma oss ett för oss helt ok förhållningssätt.

Det finns så väldigt mycket att säga, det är ett stort ämne...

Men EN viktig sak för mig var att konstatera att man faktiskt har förmåga älska fler än en.
Jag älskar inte min man mindre för att jag älskar våra barn, inte heller för att jag älskar min mamma eller min syster. När jag lever i harmoni med kärleken till mina barn, mamma och syster så älskar jag faktiskt min man ännu mera.
Så varför ska jag inte kunna känna lika mycket äkta kärlek till min man, eller tom ännu mera, bara för att jag också känner förälskelse till min älskare?
Jag har en harmonisk (dessutom häftig och spännande) relation med min älskare som också innehåller förälskelse. Det är fantastiskt att få uppleva. Men ännu mera fantastiskt är att min kärlek och närhet till min man blir bara bättre och djupare av allt detta.
Men en förutsättning är givetvis att min man känner sig trygg och säker i att min äkta och djupa kärlek till honom inte påverkas negativt av mina lite mer tillfälliga och lite mera ytliga känslor för min älskare. Det måste jag vilja förstå på djupet, beakta och ta mitt ansvar för att skapa denna trygghet.
Jag tror att min man även känner sig trygg i att det faktiskt är han som har skaffat älskaren till mig, utan min mans medvetna, aktiva och välplanerade handlingar så hade det inte blivit något. Även att min man och min älskare har en förtroendefull relation mellan varandra och de kan kommunicera direkt med varandra på ett bra sätt och med ömsesidig förståelse.

Vi är också helt överens om att vem som helst av oss alltid, vid varje tillfälle och precis närsomhelst har vetorätt. Den som vill kan alltid avbryta vad som än pågår, tillfälligt eller varaktigt, utan att behöva förklara eller argumentera.
Dessutom har vi lovat varandra, och informerat min älskare, att var och en av oss har rätt att bara testa denna vetorätt om man känner ett behov och för att vara säker på att det faktiskt skulle fungera i verkligheten.
Jag har själv testat det en gång och det fungerade perfekt. Om min man bara vill testa, eller säga stopp och slut på riktigt, så är jag helt säker att jag kommer att bemöta honom på samma perfekta sätt.
Min känslor skulle säkert bli lite problematiska efter ett avslut med min älskare men efter allt det jag och min man hittills har gått igenom tillsammans så är jag övertygad att med hans stöd och tröst så skulle jag helt acceptera ett slut och vi skulle klara att hantera min sorg och mina känslor utan några stora problem.

För oss är det numera självklart att man inte har bara en förutbestämd mängd kärlek som måste fördelas mellan olika personer i ens liv.
Det skulle ju vara helt orimligt att när jag får ett barn till så måste kärleken till det tidigare barnet minska, orimligt eller hur? Då är det i stället mera självklart att den totala mängden kärlek ökar när jag får ett barn till. Lika självklart som min totala mängd kärlek och förälskelse ökar när jag får heta känslor också för min älskare.
Så mina känslor för min älskare har inte negativt påverkat känslorna för min man. Tvärtom känner jag både kärlek och tacksamhet till min man som älskar mig så mycket att han vill ge mig allt detta. Jag ser det som en fantastiskt kärleksfull gåva från min man till mig vilket också gör att jag känner mera och starkare kärlek och tacksamhet till honom.

Vi kommunicerar med varandra och pratar också numera öppet om mina känslor till min älskare. Det var inte helt lätt för mig i början att öppna mig och erkänna dessa känslor av förälskelse till en annan man, men numera känns det helt naturligt, eller nästan helt naturligt, att prata med min man om dessa känslor.
Som min man ofta påpekade för mig i början; om jag menar allvar med att han är min allra närmaste vän vem ska jag då hellre prata förälskelse med om inte med min allra närmaste vän?

En annan känsla som för mig har varit svår att hantera har varit känslor av att jag är otrogen och har sviker min man. Särskilt dessa känslor tillsammans med känslor av otillåten förälskelse har tillsammans ibland skapat svåra känslor hos mig. Men med min mans stöd och att vi kunnat prata om det så har det blivit lättare med tiden och förmodligen lättare för att jag helt enkelt blivit mera van, fått lite rutin vid den här livsstilen. Även i det här fallet tror jag att den största orsaken till dessa svåra känslor är att jag utgår från mig själv. Jag skulle känna att min man var otrogen mot mig om han hade en älskarinna och det skulle vara mycket problematiskt för mig om han fick känslor för henne.

Min man säger att om vår kärlek och vår egen relation inte tål det här med att jag har en älskare, inte tål att jag och min älskare har känslor för varandra, då är inte vårt eget förhållande och vår äkta kärlek tillräckligt stark i vilket fall. Om vi och vårt förhållande inte klarar att hantera sådana saker så skulle det ändå inte vara tillräckligt starkt för att hålla på sikt. Jag börjar mer och mer förstå innebörden i hans ord och även att hålla med honom, även om jag inte alltid kan se det lika klart och tydligt som han.

Det här är bara en liten förklaring hur vi har valt att se på saken och hur det fungerar just för oss även om det inte kan passa för alla. Det saknas en del och finns säkert brister i denna beskrivning, men jag skulle nog behöva skriva en bok och ändå inte få med allt...
Anonym (Q 40+)

Thu 25 Feb 2021 14:48

#56

Citera Återställ Anmäl

villhatrekant skrev 2021-02-25 12:01:26 följande:
Jag dristar mig att svara eftersom jag är inne på samma tankar som Anonym (man) här. För mig är själva poängen att min fru skulle få tillfälle att uppleva något och någon ny och annorlunda; det vore inte så stor vits om den andra mannen var en kopia av mig som gjorde samma saker på samma sätt. Så jag skulle vilja att hon provade på saker med honom som jag inte kan eller vill göra. Till exempel är jag inte alls dominant till min läggning och det skulle kännas konstlat för mig att försöka vara det. Men om min fru tände på det och vi hittade en man som hade erfarenhet och intresse av det, ja då skulle jag vilja att hon fick uppleva det med honom fastän hon inte skulle göra det med mig. Jag vill ju att hennes upplevelse av det här är att hon får större njutning och upphetsning än vad hon får i vårt vanliga sexliv (varför skulle hon annars vilja ha en annan man), så även om det kanske kan kännas tråkigt att jag inte kan ge henne detta så uppvägs det av att jag är med i processen och kan delta i hennes njutning som åskådare. Nu tror jag iofs att en stor del av spänningen är just omväxlingen och nyhetens behag, så bara för att hon kan ha bättre sex med en annan betyder det inte att hon tröttnar på sex med mig - snarare kanske vårt sexliv får en nytändning i och med att det blir en omväxling jämfört med det hon har med sin älskare. Risken är förstås hur hennes känslor för mig skulle påverkas av att ha bra sex med en annan man, men som någon skrev ovan, är förhållandet starkt kan det stärkas av en sådan här erfarenhet, och om det inte håller skulle det inte hållit i alla fall. Jag är i varje fall beredd att ta risken därför att jag är så trygg i vårt förhållande.
Tack för ditt inlägg.
Jag känner att jag vill svara dig, och också vända mig till andra i tråden, att jag tycker mig känna igen ditt resonemang som också stämmer med hur min egen man resonerar, åtminstone i stora drag.
Till min stora lycka och till min fördel så tror jag att min man känner och resonerar på ungefär motsvarande sätt som du.

Min älskare, som min man sökte och lyckades finna till mig, är på många sätt en motsats till min egen man, både till utseende, till sätt och som person.
Anonym (Q 40+)

Thu 25 Feb 2021 14:55

#57

Citera Återställ Anmäl

Första mötet med min älskare, första ögonblicket som våra ögon möttes, var nog lite av en chock.
Vid första ögonkastet tänkte jag nog mera typ "aldrig i livet!".

Men efter bara tio minuters inledande umgänge och överraskande fina samtal så började jag tänka att jag kanske skulle kunna klara att uppfylla löftet till mig själv, nämligen att åtminstone för min mans skull ge det en chans över en långlunch.
Mycket snart därefter hade jag redan börjat förstå, med ett igenkännande leende, att min man är nog inte så galen ändå när det gäller att ordna en passande älskare till mig.

I dag är jag mycket nöjd och lycklig att jag kunde släppa den första chocken för att ge oss en chans och jag kan väl här erkänna att mindre än två timmar efter första ögonblicket så älskade vi.
Tack vare min mans goda omdöme, hans omtanke om mig, att han lagt sig vinning om att ta reda på vem jag behövde, att han vågade gå på sin egen känsla och övertygelse snarare än vad jag hade sagt att jag önskade mig, hade jag redan efter två timmar fått mig en underbar älskare trots att jag vid första ögonkastet reagerade med "aldrig i livet".

Kontrasten mellan min man och min älskare, överraskningarna och allt det nya, tillsammans med alla kompletterande egenskaper, är så spännande och gör mig så tänd.
Jag känner mig älskad, bekräftad och uppskattad av båda mina män och på två ganska olika sätt. Det är en stor egoboost för mig och min självkänsla har verkligen fått en knuff i rätt riktning av allt det här.
Olikheterna och kontrasterna handlar absolut inte om bättre eller sämre, inte om rätt eller fel, inte att ersätta något med en annan, utan det viktigaste är att det är kompletterande, annorlunda och summan av allt blir att jag får uppleva så väldigt mycket mera.

Det är nog dels som ett underbart lyckorus att få ge sig hän i ny blixtförälskelse med alla dess otroliga och galna känsloyttringar, tänk typ ditt livs hetaste och häftigaste himlastormande sommar- eller semesterförälskelse i ungdomen.
Samtidigt som jag även vilar tryggt och säkert i den djupa, nära, förtroendefulla ömsesidiga kärlek som jag delar med min man.
För mig helt enkelt det bästa av två världar!

Under åren och under resans gång började min man verkligen förstå, han blev snart helt övertygad, att älskaren helt självklart måste vara allt annat än lika som min man. Och det lyckades han så småningom också få mig att inse.
Till min lycka och stora glädje.
Anonym (Q 40+)

Thu 25 Feb 2021 17:32

#60

Citera Återställ Anmäl

Anonym (Man) skrev 2021-02-25 15:59:08 följande:
Du har nog med din text lyckats sälja in att i vart fall någon till kvinna här i landet tar steget och blir en hotwife efter sin mans önskan.
Tack för dina värmande och uppskattande ord.
Ja, jag önskar av hela mitt hjärta att många fler kvinnor fick chansen uppleva samma som jag

Och att fler kvinnor och män skulle förstå att ofta, kanske nästan alltid, skiljer det högst väsentligt mellan manligt och kvinnligt i synen på detta ämne.
Anonym (Q 40+)

Thu 25 Feb 2021 17:38

#61

Citera Återställ Anmäl

Eftersom man utgår från sig själv, jag som kvinna, så kan det vara jättesvårt förstå varför mannen vill se mig ha sex eller dela mig med en annan man, och i mitt fall också uppleva ännu mera med en annan man.

Jag vet att "älskar han mig inte mer än att han vill att en annan man ska få ha mig?" är en vanligt frågeställning bland de flesta kvinnor som ställs inför det här ämnet.
Denna typ av frågeställning kan nog vara ett av de största skälen till att de flesta kvinnor reagerar negativt på förslaget att blanda in ytterligare en man i relationen?
De allra flesta kvinnor jag träffat under årens lopp har svårt att riktigt förstå den manliga synen på detta. Inte heller jag förstod det.

Vi kvinnor vet att heta känslor kan uppstå, eller kommer att uppstå, om vi upplever jättebra och passionerat sex med en man. Känslorna kommer nästan som en självklarhet.
Därför, eftersom vi utgår från oss själva, vill vi inte att vår man ska ha jättebra och passionerat sex med en annan kvinna. För om känslor uppstår så riskerar jag ju att förlora min man.

Män däremot verkar inte alls förutsätta eller ens förstå att denna nära intimitet, att få uppleva jättebra och passionerat sex med en annan man, ofta leder till att heta känslor uppstår. Därför, eftersom de utgår från sig själva, är de inte på samma sätt rädda för att förlora sin kvinna.

Om männen verkligen förstod hur lätt det är att djupa känslor uppstår så tror jag att männens fantasi om detta inte skulle vara lika vanlig? Och säkerligen att många män inte skulle anstränga sig att genomföra det i verkligheten? Eller att många män åtminstone skulle fundera efter både en och två gånger och verkligen säkerställa att den trygga grunden och den starka kärleken verkligen finns där innan man väljer att gå vidare.

Jag kan inte exakt beskriva skillnaden, men typ att män kanske mera har sex för att aktiviteten är så skön och häftig,
medan de flesta av oss kvinnor behöver ha djupare känslor inblandade för att upplevelsen ska bli skönt och häftigt?
Kanske ligger det något i att hos männen är själva den sexuella aktiviteten det som är viktigast och det de längtar efter allra mest,
medan för oss kvinnor är hela upplevelsen viktigast och det är känslorna vi längtar efter allra mest och med dem följer upplevelsen och den sexuella aktiviteten?
Anonym (Q 40+)

Fri 26 Feb 2021 12:09

#74

Citera Återställ Anmäl

Anonym (Nyfiken) skrev 2021-02-25 07:50:45 följande:
Jag är väldigt imponerad av hur du delar dina tankar och hur vi får en inblick i ditt helt otroliga liv. Känns som du är på en fantastisk plats i livet, med allt du önskar.
Jag är så glad för din skull. När du beskriver din innerliga kärleksrelation med både din man och din älskare, så blir det ju en del frågor, som dyker upp i mitt huvud.

Vilka i din omgivning känner till den här relationen? Med tanke på hur djup relation du har med din älskare, så undrar jag hur ofta/länge du träffar din älskare? Är det korta möten, eller är det nätter och helger tillsammans med honom?
Förlåt att jag inte svarat, missade tydligen några inlägg
Hoppas ändå att du har gillat något i mina övriga inlägg.

Tack för dina uppskattande ord.
Mitt liv kanske inte är helt otroligt... Men jag får i vart fall vara med om en del ganska otroliga upplevelser.

En nyckel är nog att barnen idag är större och klarar sig rätt bra själva, ibland med lite stöd av far/mor-föräldrar.

Min älskare bor någorlunda nära vårt semesterställe vilket är i ett annat land. De flesta träffar sker där men också att han reser till oss ibland och då brukar det bli en hotellweekend.
Lite svårare just nu att träffas i dessa tider, men ändå inte helt omöjligt.
Nästan ingen i min omgivning känner till den här relationen (förhoppningsvis). Min bästa väninna och någon mer kan kanske misstänka att där finns något, men ingen skulle nog kunna föreställa sig hur långt vi har nått.
De flesta som känner mig skulle nog inte i sin vildaste fantasi kunna drömma om att just jag som person är den kvinnan som lever detta dubbla liv.

Vi väljer att hålla det mesta för oss själva. Diskretion är mycket viktigt för mig, både av privata skäl och för mitt jobb.

De flesta träffar brukar vara en weekend, typ 2-3 dagar och två nätter.
Men vi har också lyckats få till några korta träffar, när jag typ fått "smita" från man och barn en stund när lusten och längtan blivit för svår... Mycket hett och spännande.
Sedan håller vi kontakt och träffas via telefon och Skype. Det är både goda och mysiga samtal men ibland blir det också en "het träff" via Skype, vilket är nytt för mig men är också häftigt. Det sker när jag är ensam hemma någon natt när min man ibland är bortrest i jobbet. Känns både busigt och odygdigt, men hett

När jag träffar min älskare deltar min man ibland aktivt och ibland att han bara tittar, eller att han bara finns i närheten. Men både han och jag gillar också att jag får ha egna stunder på tu man hand med min älskare. Det verkar kunna utvecklas mer och mer. Kanske kommer vi gå längre så småningom, jag tror jag skulle vilja prova vara mera och längre ensam med älskaren, men det är nog mest upp till vad min man vill.
Hittills har jag sovit själv två nätter med min älskare, med min man i eget rum intill. Mysiga och nära känslor, och även att älska blir extra mysigt, lugnare och mera känslosamt på något sätt, när man är lite på tu man hand.

Jag känner djup tacksamhet och kärlek till min man för att han erbjuder mig dessa upplevelser och aktivt ordnar och arrangerar så att jag får vara med om det här.
Hans intensiva kärlek, och mycket heta känslor till mig, när han "återerövrar" mig, när vi själva "bondar" med varandra efter att älskaren har lämnat, skapar en ny dimension av närhet, intimitet och kärlek mellan oss som också är magiskt att få uppleva.

Att "återerövra och bonda", att hantera alla heta, förvirrande, stormiga, osäkra känslor, var inte helt lätt de första gångerna.
Men numera har vi lärt oss hantera det jättebra och det blir liksom bara positivt och lite extra grädde på moset.
Mina möten med min älskare, också bara möten på Skype, ger massor av extra inspiration, uppmuntran och tändvätska för mig, och också för min man, och i vårt eget förhållande.

Hoppas du kan förstå det jag försöker beskriva så gott jag kan, men det är inte så lätt att beskriva känslan eller känslor i text.
Fråga gärna
Anonym (Q 40+)

Fri 26 Feb 2021 17:19

#80

Citera Återställ Anmäl

villhatrekant skrev 2021-02-26 14:11:52 följande:
Jag undrar om det är en fördel för er att din älskare bor utomlands? Frestelsen att det ska bli något mer eller att han skulle ta din mans plats blir sannolikt mindre när det är svårt rent praktiskt att ses (och jag antar att avståndet gör att det blir mer längtan mellan gångerna ni kan ses). Skulle det ha funkat lika bra om han hade bott i samma stad som er tror du?
Det är är nog lite dubbelt...
Strikt ur min egen syn om jag väljer att enbart se lite egoistiskt på det så skulle jag nog önska att han bodde närmare så vi kunde dels ses oftare, men kanske ännu viktigare träffas mera mera spontant och utan att behöva planera och vänta på att det ska bli verklighet.

Men här ska jag också säga att denna väntan, längtan och att bygga upp förväntningarna också är som ett långt förspel och jag kan se det som tändande både för mig själv och för oss alla tre.
Att ha något att prata om och se fram emot, både pillowtalk med min egen man och med min älskare via Skype, ger oss flera små äventyr på vägen fram till den riktiga träffen.

För min man vägde det dock säkert in som en fördel att älskaren bor i ett annat land. Viktigt tror jag särskilt under vandringen fram till att vi kunde förverkliga det då vare sig jag eller min man kunde veta hur vi skulle reagera och uppleva alla olika ingredienser i det här och alla saker och känslor som kan följa med det.
Om min man skulle vilja avsluta det här äventyret så skulle det kunna vara mycket svårare om älskaren bodde i vår stad. Särskilt då om min man vägde in att jag kanske inte skulle vara lika säker på att jag ville avsluta?
När det gäller tryggheten för min man och tryggheten i vårt eget förhållande blir ju risken för negativ påverkan mycket mindre när älskaren inte finns geografiskt nära.
Jag själv ville inte träffa någon i vår egen stad och ingen vi kände.
Nu tillbringar vi ändå sammanlagt rätt många veckor i vår semesterbostad och vid flera tillfällen under året, så det tillsammans med några hotell-weekends hemma i Sverige så har vi ändå rätt goda möjligheter att ses i stort sett så mycket jag kan önska.

Det var min man som lade ner stort engagemang på att hitta älskaren. Han är strukturerad och planerande. Han drev liksom ett långsiktigt projekt på egen hand och vägde för och nackdelar innan han arrangerade att den utvalda och "perfekta" älskaren kom och besökte oss för en dag och en natt i samband med att vi tillbringade en semestervecka på en annan ort. Jag ville inte vara delaktig i planeringen. Det första mötet har jag nämnt i ett annat inlägg.
Det klickade mer och fortare än vad någon av oss hade vågat drömma om, vilket även älskaren instämmer i. Älskaren är också mycket nöjd med vår relation då han tidigare ibland träffade olika par men numera är han exklusiv med mig och oss, åtminstone så här långt.

Min man lyckades alltså med sitt projekt att hitta en älskare till mig som vi båda gillar. Dels en man som verkligen är både en mycket bra person och en helt underbar älskare som på alla sätt passar just för mig. Inte alls på samma sätt som min egen man passar för mig, utan på et helt annat sätt som verkligen är en kontrast (t ex hudfärgen), som kompletterar och ger mig massor av sådant som jag inte upplever med min egen man.
Dels en man som också min egen man gillar och kan känna förtroende för då älskaren är mycket mån om att respektera vår egen relation och enligt min man har han vägt in att älskaren inte är en person och en personlighet som han tror att jag skulle vilja gifta mig med. Alltså ingen risk att jag skulle vilja byta ut min man mot älskaren.

Om jag skulle ha haft hand om det så skulle jag nog bara ha väntat och hoppats på en spontan möjlighet att råka träffa någon och ärligt talat så hade väl chansen då varit nästan obefintlig att träffa en "perfekt" älskare för en längre relation.

Nu när jag och vi vet och har den erfarenhet vi hunnit skaffa oss så tror jag att det skulle ha kunnat funka lika bra om älskaren bodde i samma stad. Men ärligt talat så tror jag aldrig att det då hade blivit av, av de orsaker jag beskrivit.
En annan viktig sak är att hemma är jag en ordentlig mor och fru och kanske en nästan lite präktig kvinna i mitt jobb och i vårt sociala umgänge. Medan jag kan slappna av på ett helt annat sätt, vara öppen, känna mig både fri och lite sexig när vi befinner oss på vår semesterort. Hemma hade det nog inte blivit av men utomlands var jag tillräckligt öppen för att våga ta vara på chansen, så som min man uppmuntrat mig så många gånger.
"Älskling, ta vara på chansen, den kanske aldrig kommer tillbaka och då kommer du kanske tänka på det här ögonblicket och ångra dig resten av livet" brukar min man peppa mig rätt ofta.

Ja, jag har nog rätt många anledningar att vara nöjd och lycklig med var jag nu befinner mig i livet
Anonym (Q 40+)

Sun 28 Feb 2021 16:54

#89

Citera Återställ Anmäl

Anonym (Nyfiken) skrev 2021-02-27 08:45:56 följande:
Tackar ödmjukast för ditt långa svar igen! Måste säga att det blir många tankar som far runt i huvudet, när jag läser dina svar. Det är omöjligt att värja sig för hur positivt detta har blivit för dig. Och hur jag känner ett sug att gå den vägen du har gått. Vi får se vad som händer, men jag har nog aldrig läst något som har påverkat mig mer positivt än det du skriver, eftersom det finns så många beröringspunkter med sådant jag har tänkt på.
Jag blir glad på flera sätt att min historia, erfarenheter och mina inlägg är uppskattade.
Dels för min egen del att jag får tillfälle beskriva det, sätta ord på mina känslor och hur jag upplever allt detta,
därför kanske jag använder alltför många ord i mina inlägg...
Dels blir det ännu tydligare för mig själv hur mycket jag uppskattar det, hur privilegierad jag är och det blir så tydligt för mig att jag har all anledning känna tacksamhet och kärlek till min man.

Det här äventyret, eller den livsstil vi nu har valt, är positivt för mig och även för vår egen kärleksrelation.
Jag tycker att tråden och de flesta frågor och inlägg handlar om ifall allt här är något positivt, hur fungerar det och hur har andra gått tillväga.

Men glöm inte att jag också har påpekat vissa svårigheter.
För jag tror det finns stor risk att man lurar sig själv om man tror att allt bara är enkelt och positivt. Särskilt i början upplevde vi en hel del utmaningar.
Som jag lite har påpekat tidigare så tror jag att det är särskilt lätt för de män som har dessa fantasier, och den åtföljande längtan att förverkliga dem, att tro att det är enkelt och att tro att vi kvinnor ser lika på saken som de själva.
Min erfarenhet, från mig själv och från att ha pratat med flera kvinnor i liknande situation, är alltså att vi kvinnor ser rätt annorlunda på saken.
Jag tror det är viktigt att både mannen och kvinnan på djupet förstår den andres synsätt om det ska bli lyckat.

Som andra tidigare har sagt, om det finns några som helst problem i relationen, eller om någon av parterna själv har problem, så är mitt råd utan minsta tvekan att man helt och fullt ska avstå från sådana här äventyr.
Se till att ta problemen på fullaste allvar och lös dem fullkomligt och fullständigt innan ni möjligen börjar ta stegen att så småningom blanda in någon annan i er intima relation.
Jag tror inte, och jag har aldrig hört talas om, att det här kan lösa några problem i en relation.
Anonym (Q 40+)

Sun 28 Feb 2021 16:58

#90

Citera Återställ Anmäl

Anonym (Nyfiken) skrev 2021-02-27 08:45:56 följande:
Att leva detta dubbelliv. Hemma är du du en ordentlig mor, och har en präktig framtoning, medan du på din semesterort känner dig sexig och avslappnad. Så spännande...
Det där med dubbla liv, eller typ dubbla identiteter, som ett hjälpmedel för många fruar var något som min man hittade i alla studier han bedrev under vår vandring och utveckling. Han blev inspirerad av det och tyckte alltmera att detta synsätt kunde vara en stor hjälp och skulle passa för mig.

Det blev en av flera viktiga nycklar för mig och vi har tagit det så långt att "mitt andra jag" till och med har ett annat namn.
Så för mig har dessa nästan typ dubbla identiteter varit till mycket stor hjälp för att jag ska kunna öppna upp, slappna av, inte se ned på mig själv. Eller kritisera mig själv för att, när jag släpper fram mitt andra jag, inte alls är bara så där ordentlig utan tvärtom både lite busig och lite odygdig. Fri och sexig.

Både min älskare och min man använder alltid mitt andra namn i dessa sammanhang vilket gör att det blir så tydligt för mig att jag inte är mitt gamla vanliga präktiga jag.
Älskaren känner till mitt vanliga namn men han är helt van vid att bara använda mitt andra namn, han tycker det är ett utmärkt sätt för oss alla att bejaka det han menar är min allra bästa sida. För honom är jag personen med mitt andra namn.

Jag vet inte om det här är något som kan passa för andra men för mig har det alltså varit en viktig nyckel.

«
‹
Sida 1 av 5
1
2
3
4
5
›
»

Svara i tråden

Svar på tråden Hjälp, min man tänder på att jag är med andra män

Hjälp, min man tänder på att jag är med andra män

INNEHÅLL