Forum Svårt att få barn - Känsliga rummet
Varje medlem är ansvarig för sina inlägg.
  • Donera släkting

    Tis 23 feb 15:22 Läst 0 gånger Totalt 12 svar
    Anonym (Jag)
    Visa endast
    Tis 23 feb 15:22

    Hej,

    Undrar om ni som planerar äggdonation eller spermiedonation någon gång tänkt att en nära släkting donerar i stället om det går? Alltså att exempelvis ta emot ägg från sin syster eller spermier från mannens bror? Är det känsligt eller kanske blir känsligt? Jag har undrat varför det inte är vanligare? Barnet hade haft nästan samma gener som ett biologiskt och troligen även blivit likt sina föräldrar. Det kanske är risk för problem senare men ni som är lite insatta i ämnet får gärna berätta för mig hur ni tänker

    MVH

  • Tis 23 feb 15:32 #1

    Jag håller med i vad du säger. Det vore det rimliga. Ingen aning om varför det inte är vanligare.

  • Anonym (2 barns mor)
    Visa endast
    Tis 23 feb 15:53 #2

    Jag var påväg att donera ägg till min bror och hans sambo då de isåfall skulle använt donerad sperma som inte var släkt.Men efter 3 år så var de gravida utan hjälp.

  • Anonym (ee)
    Visa endast
    Tis 23 feb 16:03 #3

    Man måste ha en väldigt stabil relation för det där donatorn redan bör ha fått barn. Skulle tycka det var jättekonstigt om min syster fick "mitt" barn men inte om en total främling fick av mina ägg. Jag förstår 100% att det inte är något för alla.

  • Anonym (Icke)
    Visa endast
    Tis 23 feb 16:13 #4

    Jag har vänner som gick i sådana tankar men backade sedan.
    Det som i så fall var aktuellt var för mannen att donera spermier. Men han kände faktiskt att han inte ville leva så nära ett barn som var biologiskt hans. Det skulle kunna bli så att detta barnet blev väldigt lika hans egna vilket han inte såg positivt på. Och sen fanns en rädsla för om barnet skulle fara illa på något sätt, om hans bror + fru skilde sig sen och barnet inte fick en bra uppväxt. Den typen av farhågor.

  • Tis 23 feb 16:23 #5
    Anonym (Icke) skrev 2021-02-23 16:13:03 följande:

    Jag har vänner som gick i sådana tankar men backade sedan.
    Det som i så fall var aktuellt var för mannen att donera spermier. Men han kände faktiskt att han inte ville leva så nära ett barn som var biologiskt hans. Det skulle kunna bli så att detta barnet blev väldigt lika hans egna vilket han inte såg positivt på. Och sen fanns en rädsla för om barnet skulle fara illa på något sätt, om hans bror + fru skilde sig sen och barnet inte fick en bra uppväxt. Den typen av farhågor.


    Livet har sina risker... tänk om ett av dina barn dödar ett annat av dina barn? Finns alltid en jävla massa om och men. Ibland får man bara chansa. Har du en vettig bror/syster och det verkar okej, så brukar det för det mesta vara okej.

    Dom flesta som behöver hjälp med att skaffa barn brukar inse det vid en "stabil" ålder. Jag vill inte säga lastgamla. Men du förstår vad jag menar... dom som lever ett ordnat liv vid den åldern brukar fortsätta med det.
  • Anonym (Jag) Trådstartaren
    Visa endast
    Tis 23 feb 16:47 #6

    Tack för era svar. Själv tänker jag att det skulle vara näst bäst liksom och att den genetiska variationen mellan egna ägg och spermier till ett syskons inte är så stor. Exempelvis att barnet liknar farfar eller får mormors blå ögon, ni fattar. Om jag hade haft en syster hade hon varit den enda jag själv hade kunnat tänka mig att donera till. Hade gärna sett min svåger donera om det hade behövts, har noll intresse av honom men älskar min man och skulle därför vilja att mina eventuella barn brås på honom och ingen okänd man.

  • Tis 23 feb 17:06 #7

    Jag skulle inte donera ägg till någon, någonsin. Aldrig att jag skulle genomlida den processen frivilligt. Aldrig.

  • Anonym (Icke)
    Visa endast
    Tis 23 feb 18:39 #8
    Friger skrev 2021-02-23 16:23:17 följande:
    Livet har sina risker... tänk om ett av dina barn dödar ett annat av dina barn? Finns alltid en jävla massa om och men. Ibland får man bara chansa. Har du en vettig bror/syster och det verkar okej, så brukar det för det mesta vara okej.

    Dom flesta som behöver hjälp med att skaffa barn brukar inse det vid en "stabil" ålder. Jag vill inte säga lastgamla. Men du förstår vad jag menar... dom som lever ett ordnat liv vid den åldern brukar fortsätta med det.
    Jag skulle ändå vilja påstå att det vore skillnad. Syskonbarn är syskonbarn, jag personligen skulle inte vilja att de for illa. Men om de dessutom vore genetiskt mina barn, då svider det kanske lite extra... tror du inte? 
    Mina egna syskon är "vettiga" individer idag. Vad som helst kan hända. Så jag förstår resonemanget.
  • Anonym (Jag) Trådstartaren
    Visa endast
    Tis 23 feb 18:56 #9
    Anonym skrev 2021-02-23 17:06:11 följande:

    Jag skulle inte donera ägg till någon, någonsin. Aldrig att jag skulle genomlida den processen frivilligt. Aldrig.


    Inte ens till en syster?
  • Anonym (Anna)
    Visa endast
    Tis 23 feb 19:01 #10
    Anonym (Jag) skrev 2021-02-23 18:56:16 följande:
    Inte ens till en syster?
    Inte jag heller. Jag tror det är  ganska ovanligt att det görs.
  • Anonym (Milla­)
    Visa endast
    Tis 23 feb 19:08 #11

    Jag har donerat för drygt 10 år sen, inte till nån särskild utan för att det kändes bra. Då sa man att om ett par kommer med sin egen donator gör man nästan alltid korsdonation och ger "deras" donators ägg till nån annan, däremot hamnar paret längre upp i kön (som var lång) om de också bidrar med att tillföra en donator i systemet.

    Känd donator anses helt enkelt trassla till det och i värsta fall att barnet hamnar i kläm.

  • Tis 23 feb 19:30 #12
    Anonym (Jag) skrev 2021-02-23 18:56:16 följande:
    Inte ens till en syster?
    Inte till någon.
Logga in
Bli medlem
Svara i tråden...

Innehåll