Som rubriken lyder..vart fan hittar man en karl som e trygg i sig själv o inte har anknytningsproblem? Eller narcissistiska drag, mamma komplex o äckligt manipulativa? Finns de ens män som menar det dom säger? Ljuger inte om småsaker?
Finns de helt enkelt NÅN jävla man i den här världen som inte försöker bygga om sin respektive till de dom vill ha?
Ja det finns en. Men han är gift med en manipulativ ond narcissistisk häxa. Skulle han inte vara det i framtiden så är jag först på tur så det blir ingen vettig karl för dig.
Givetvis finns de. En av dem har jag lagt rabarber på, så honom får du inte ta.
Du kanske letar på fel ställen eller efter fel egenskaper? Finns det kanske vissa egenskaper som den typen av män du beskriver också har och som du attraheras av? Du kanske inledningsvis uppfattar narcisism som självsäkerhet, mammakomplex som familjekär, viljan att bygga om dig som omtanke och så kanske du går på de där lögnerna i början, när du är förälskad. Kan du se ett mönster i vilka du faller för? Kan du lära dig känna igen lögnerna?
Jag vet flera män som inte har de problem du skriver om. Det är dock vanligare att de har problem att inte arbete för mycket, ha ordning i hemmet i olika grad osv.
Har en killkompis som är en fantastiskt omtänksam och empatisk människa. Han ser bra ut, har ordnad ekonomi, en aktiv livsstil, händig, hjälpsam, bra på att laga mat osv. Han har supersvårt att hitta någon och det beror nog i mina ögon på att han är en stökpelle med husdjur som skitar ned samt att han nog är alldeles för rak och ärlig.
Har en särbo som älskar mig för att jag är som jag är och det är därför vi är tillsammans. Han har levt ensam i 12 år med endast några ströförhållanden som tagit slut för att han inte orkat med kvinnornas trasslande.
Han har en kompis som är singel igen eftersom han inte orkade beblanda sig med nya dejtens trassliga förflutna med stökande x osv.
En annan snygg och sexig killkompis - superpedant, som råkar ut för alla möjliga konstiga dejter. Hälften av dem har inte avslutat sitt gamla förhållande utan det är superstruligt med galna x, flera stycken av hans dejter har velat flytta ihop typ redan 2:a dejten osv.
Så jag tror nog att det finns minst lika mycket konstiga kvinnor som män. Det gäller bara att hitta sin match och det kan ta tid. Tog mig 23 dejter med olika män - några dejtade jag även flera gånger, innan jag hittade särbon som kändes rätt redan efter några timmar. Majoriteten av de 23 olika männen var trevliga karlar, men det kändes ändå inte rätt. De passar säkert någon annan perfekt! Några var rena stolpskott, men sånt är livet.
Ofta är det ju så att man har en tendens att dra till sig människor som är som en själv. Kanske något att ha i åtanke.
Oj vad deppigt att du känner så.
Självklart finns det fina och bra män (är själv gift med en fantastisk människa som jag aldrig kommer släppa!).
Nu vet man ju inget om hur gammal du är, var du bor eller var/hur du kommer i kontakt med män. Finns det något här som du kan ändra på?
Även fullt förnuftiga karlar kan ju bli missanpassade efter att ha levt med ett obstinat fruntimmer i några år. För vissa räcker det att de bott med sin mamma lite för länge så är de förstörda.
Så även om ts hittar en bra karl är risken stor att hon förstör honom.
Ditt sökande är dömt att misslyckas.
Män och kvinnor är helt enkelt inte kompatibla på det sättet längre, eftersom den nutida feminist-rörelsen och "identitetspolitiken" fullständigt rört till det i huvudet på alla kvinnor.
Det hela utspelar sig alltid på 1 av 2 olika sätt.
Antingen är kvinnan den aningen mer dominanta, vägrar ändra på sina invanda mönster och beteenden, hon begär istället att mannen skall anpassa sig för att "passa in" i hennes liv. Vägrar han det så blir han ansedd och behandlad som "mansbäbis" och det leder till att relationen tar slut... Antingen pga att kvinnan avslutar med hänvisning till att hon inte orkar ta hand om en "mansbäbis", eller så avslutar mannen för att han inte tillåter sig förnedras.
Eller...
Så är mannen den aningen mer dominanta, kvinnan finner sig i detta en tid, men lider av det i det tysta o bygger sakta men säkert upp tillräcklig avsky och förakt som till slut exploderar och resulterar i att hon avslutar förhållandet....
De förhållanden som fortfarande pågår har bara inte nått fram till brytpunkten än....
Om vi kunde återgå ifrån denna dårskap till att som tidigare respektera varandra och värdesätta våra olikheter på gruppnivå så skulle det nog faktiskt kunna fungera med en normal "kärnfamilj" igen.
Som den stora merparten kvinnor verkar se på män idag så lever jag hellre ensam, fast med tillfälliga sexuella kontakter.
Det ultimata vore nog faan att dela boende med en annan karl för de ekonomiska fördelarna av delat boende, och samtidigt ha en kvinna som är fullt nöjd med en stadig kk-relation, bästa av båda världarna *tumme upp*
Det är klart att det finnas - vart har du letat än så länge ?
Jag vet flera män som inte har de problem du skriver om. Det är dock vanligare att de har problem att inte arbete för mycket, ha ordning i hemmet i olika grad osv.
Har en killkompis som är en fantastiskt omtänksam och empatisk människa. Han ser bra ut, har ordnad ekonomi, en aktiv livsstil, händig, hjälpsam, bra på att laga mat osv. Han har supersvårt att hitta någon och det beror nog i mina ögon på att han är en stökpelle med husdjur som skitar ned samt att han nog är alldeles för rak och ärlig.
Har en särbo som älskar mig för att jag är som jag är och det är därför vi är tillsammans. Han har levt ensam i 12 år med endast några ströförhållanden som tagit slut för att han inte orkat med kvinnornas trasslande.
Han har en kompis som är singel igen eftersom han inte orkade beblanda sig med nya dejtens trassliga förflutna med stökande x osv.
En annan snygg och sexig killkompis - superpedant, som råkar ut för alla möjliga konstiga dejter. Hälften av dem har inte avslutat sitt gamla förhållande utan det är superstruligt med galna x, flera stycken av hans dejter har velat flytta ihop typ redan 2:a dejten osv.
Så jag tror nog att det finns minst lika mycket konstiga kvinnor som män. Det gäller bara att hitta sin match och det kan ta tid. Tog mig 23 dejter med olika män - några dejtade jag även flera gånger, innan jag hittade särbon som kändes rätt redan efter några timmar. Majoriteten av de 23 olika männen var trevliga karlar, men det kändes ändå inte rätt. De passar säkert någon annan perfekt! Några var rena stolpskott, men sånt är livet.